”Hejsan! Jag har diagnostiserat mig själv med IBS-D.
Jag har haft det sedan en vinterkräksjuka som tog över hela familjen samtidigt. Sedan dess har mitt immunförsvar varit -0. Har haft ny feber varje vecka, haft diarré som i princip känts som vatten och har gått upp drastiskt i vikt.
Jag vet inte vad jag ska göra för att bli bättre. Att utesluta laktos, gluten och köra på low FODMAP kost har inte fungerat.
Tar d-vitamin tabletter som har hjälpt till en viss del (hade 30/75), men mår fortfarande jättedåligt stor del av veckan. Jag är rädd att jag inte kommer att kunna jobba så som det ser ut nu (går även på depression, adhd och ångest medicin, inklusive två olika sömnmediciner). Snälla hjälp!”
IBS-diagnos är inget man ger sig själv
Självdiagnos är inget man skall ställa och framför allt inte om det gäller mage och tarm – speciellt inte om man har många diarréer – som du sannolikt har, eftersom du givit dig diagnosen IBS-D.
Om man har många diarréer och ofta lös mage bör man träffa läkare för att utesluta vissa andra orsaker till symtomen. Diarré kan bero på en mängd olika saker såsom parasiter, celiaki (glutenintolerans), laktosmalabsorption, inflammation i tarmen eller en tumör. Det kan också vara en följd av stress eller bero på förändrad tarmflora, efter exempelvis vinterkräksjuka eller annan mag-tarminfektion.
När du väl fått en ordentlig utredning finns här lite tips för en lös mage.
Att utesluta livsmedel
Det hjälper sällan att utesluta livsmedel, om man inte har en tydlig allergi eller överkänslighet förstås.
Laktos
De allra flesta i Sverige och Skandinavien tål laktos, och det är extremt ovanligt att man behöver välja laktosfria alternativ om mängden underskrider 1 dl per tillfälle. Större mängder mjölkprodukter kan vara besvärliga ibland och då kan laktosfria alternativ med fördel väljas. Laktos skadar inte tarmen, men kan ibland orsaka symtom såsom diarré, förstoppning, uppblåsthet, gaser, smärta osv. Ost innehåller inte laktos.
Gluten
Gluten är heller inget som behöver undvikas – om man inte har glutenintolerans (celiaki) förstås, då skadar gluten tarmen. Däremot kan vete, korn och råg (t.ex. i bröd och pasta) i större mängder orsaka symtom ändå. Då beror det dock på kolhydraterna (och inte på proteinet gluten) i dessa livsmedel som är svårsmälta och ibland orsakar symtom som exempelvis gaser, smärta och diarréer.
Celiaki (eller glutenintolerans) är en allvarlig och livslång diagnos som kräver att man är väldigt noggrann med att äta strikt glutenfri kost. Ungefär 2–3 % av befolkningen lider av celiaki i Sverige. För att ställa diagnosen celiaki krävs tillräckligt höga värden av glutenantikroppar i blodet eller påvisad inflammation i tunntarmsslemhinnan genom biopsi (vävnadsprov från tunntarmen). Observera att det är mycket viktigt att man inte utesluter gluten ur kosten innan blodprov eller biopsi, eftersom resultatet då kan bli missvisande. Glutenfri kost är ofta mindre näringsrik och innehåller mindre mängd fiber än gluteninnehållande motsvarigheter.
Att lindra symtom vid IBS-D
8 tips för att lindra symtom vid IBS-D
- Äta små portioner mat (så minskar man också naturligt mängden av de livsmedel som kan ha symtomutlösande effekt).
- Att tugga noggrant.
- Att äta långsamt – en måltid bör ta 15–20 minuter att äta.
- Äta vid regelbundna tider, gärna upp till 6 gånger per dag.
- Drick inte mer än 3 koppar kaffe per dag.
- Undvika alkohol.
- Undvika alltför mycket fett i maten.
- Se till att äta en mindre mängd fiberrika livsmedel vid varje måltid såsom rotsaker, grönsaker, knäckebröd, baljväxter – istället för en stor mängd fiber vid enskilda måltider.
Läs mer
Fördjupa dig i hur IBS diagnostiseras med hjälp av ROM IV-kriterierna.
Diarré berörs också på alltomibs.se, samt magsjuka, turistdiarré och post infektiös IBS.
Ta även del av artiklar på alltomibs.se som handlar om vad FODMAP är, risker med FODMAP samt fördelar med FODMAP.
På Socialstyrelsens webbplats hittar du information om sjukskrivning vid IBS.