Uppblåst: vad beror det på?

Jag känner mig ofta uppblåst, vad beror det på – vad är det som orsakar min uppblåsthet?

Uppblåsthet och buksvullnad är mycket vanliga symtom vid IBS. Uppblåstheten ökar ofta under dagen till den grad att en del personer kan se höggravida ut framåt kvällen och måste ha elastiska kläder för att klara dagen. Hos andra kan det vara känslan av att vara uppblåst som är värst. Smärta i samband med uppblåsthet är vanligt. Denna buksvullnad är något vanligare hos personer med IBS och förstoppning.  

Vad beror uppblåsthet på?

Uppblåsthet kan bero på att det finns gas i tarmarna. Mycket av gaserna är svald luft och resten beror på gaser som produceras av tarmbakterierna när de jäser (fermenterar) den föda som vi inte kan absorbera. Vissa kolhydrater, så kallade fermenterbara kolhydrater, jäses av tarmbakterier. I jäsningsprocessen producerar tarmbakterierna dock inte bara gaser utan också bland annat korta fettsyror som stärker tarmslemhinnan vilket i sin tur gör att exempelvis upptaget av mineraler och näring ökar och absorptionen av skadliga ämnen minskar. Beroende på tarmbakteriernas sammansättning i tjocktarmen kan ibland en avvikande jäsning av kolhydrater förekomma. 

IBS och uppblåst

Det verkar dock inte vara så att det bildas mer gas hos personer med IBS, utan snarare att de har svårare att göra sig av med gaserna. Detta beror på att tarmarnas transport av gaser kan vara mindre effektiv vilket gör att gaserna ansamlas i tarmarna och orsakar uppblåsthet och ibland smärta eller obehag. 

annons

Ibland samverkar magens muskler fel när man äter och istället för att diafragman (mellangärdesmuskeln) stiger upp mot brösthålan för att ge mer utrymme i bukhålan till maten pressas diafragman neråt och minskar utrymmet istället, vilket i sin tur gör att bukväggsmuskulaturen slappnar av och magen svullnar upp.  

Personer med IBS är också ofta mer ömtarmade, det vill säga upplever mer symtom från gaserna som bildas i tarmen än de som är tarm-friska. 

Några tips som kan minska uppblåsthet 

• Ät mindre portioner.  
• Ät långsammare. Det kan ta upp till 20 minuter innan man upplever mättnad och aptiten hämmas.  
• Ät mindre energirika eller feta måltider. Fett tar lägre tid att spjälka än protein och kolhydrater så det stannar längre tid i magsäcken och orsakar symtom under lång tid. 
• Minska (men uteslut inte helt) intaget av gasbildande livsmedel som t.ex. bönor, linser, ärter, äpple, lök, kål, plommon och andra stenfrukter. 
• Minska intaget av kaffe. 
• Tugga noggrant och ät med stängd mun. 
• Ät regelbundet mindre måltider – frukost, lunch och middag samt 1–3 mellanmål. 
• Drick inte kolsyrade drycker – om man redan har svårt att göra sig av med gaser så bör man inte tillsätta mer gas (läsk, kolsyrat vatten, mousserande vin, öl osv.) 
• Undvik tuggummituggande. 
• Undvik produkter som är sötade med sorbitol, mannitol eller xylitol. 
• Daglig fysisk aktivitet i minst 30 minuter (efter egen förmåga) kan bidra till en mer fungerande tarm. 

Läs mer om gaser i magen eller se hur djuren gör för att hantera sin uppsvällda mage…