SIBO – en bidragande orsak till magbesvär?

Om bakterier i tunntarmen jäser kolhydrater bildas gaser vilka skulle kunna bidra till magproblem såsom uppblåsthet (ballongmage), gaser, rapningar och magknip/magont och kramper. Gaser som bildas kan både öka och minska hastigheten som maten färdas i våra tarmar och på så sätt även både orsaka diarré och förstoppning.

Symtomen avgörs dels av vilka bakterier som etablerat sig men också i vilken omfattning. Överväxten tros orsaka inflammationer i tarmslemhinnan vilka i sin tur kan påverka tarmens barriärfunktioner och dess förmåga att ta upp näring. Inflammationer skulle kunna bidra till en ökad känslighet för vissa födoämnen och möjligen även systemiska effekter såsom ledvärk. Det finns även idéer om att bakterierna i sig tar upp en del av näringen såsom järn, vitamin B12 och vissa aminosyror vilket också kan bidra till näringsbristen.

annons

Om bakterier bryter ner viktiga gallsalter så kan även förmågan att bryta ner fett påverkas vilket skulle kunna bidra till fenomen som gallsaltsdiarré (BAD). Andra symtom som skulle kunna orsakas av SIBO är halsbränna, sura uppstötningar och illamående.

Många människor går dock omkring med dessa bakterier och det som kallas SIBO helt utan att ha några besvär alls så överväxten av bakterier verkar bara vara en del i de komplexa faktorer som ligger bakom många av våra vanligaste magbesvär.

Varför uppstår SIBO?

Man vet inte varför SIBO uppstår men man har pekat ut ett antal riskfakotrer såsom störningar i tarmens motilitet eller dess eller metabola funktioner. Även anatomi (hur tarmen ser ut), ålder (större risk med ökad ålder), andra magbesvär som IBS, läkemedelsbehandlingar (till exempel syrahämmare och antibiotika) och störningar i immunsystemet har angetts som riskfaktorer för SIBO.

Det verkar alltså som om olika faktorer som påverkar magsäckens/tarmens funktioner (syraproduktion, transittid – tiden det tar för maten att pasera tarmarna, obalanser i tjocktarmens bakterieflora) på sikt kan leda till att bakterier etablerar sig i tunntarmen på ett sätt som

Hur vet man om man har SIBO?

SIBO är inget livshotande tillstånd och behandlingen består till stor del av kostråd. De antibiotika som använts kan ibland leda till att besvären kommer tillbaka och att de blir värre. Det första man kan fundera på är om man behöver veta om det finns en överväxt av bakterier eller inte. Låt din läkare avgöra om han eller hon tror att det skulle kunna vara till hjälp för att komma tillrätta med besvären.

Vid misstanke om något som behöver utredas vidare kan läkaren rekommendera en endoskopi där man kan gå ner i magen eller tarmen och ta prover. Vill man bara veta om det finns bakterier så finns det enklare utandningstest som kan ge mer information om detta. För att det skall vara relevant behöver man dock läkaren ha en ide vad man skall använda infomationen till. Få om ens någon läkare rekommenderar självtester eftersom de inte alltid är tillförlitliga och det finns ingen anledning att göra dessa om man inte vet hur man skall gå vidare med den information man kan få ut av dem.

Behandling

Många av de genrella kostråd som finns vid mag-tarmbesvär kan också användas med framgång vid SIBO. Det viktigaste är att komma i kontakt med en läkare som kan ställa en korrekt diagnos. Läkaren avgör vilka undersökningar som kan behövas för att ställa diagnos. När man fått en diagnos kan det bli aktuellt med viss läkemedelsbehandling kombinerat med livsstils och kostförändringar. Läkemedelsbehandling kan utgöras av antibiotika men eftersom det finns problem med all antibiotika så förskrivs detta normalt med stor återhållsamhet. Eftersom vi alla har olika rutiner och kostvanor behöver man normalt anpassa råden efter varje individ och de personliga förutsättningarna.

Målsättningen bör vara att minska de symtom man upplever snarare än att med oro och rädsla reagera på att det skulle finnas för mycket bakterier på fel plats i tarmen. Det är inte säkert att en extrem diet där många livsmedel exkluderas direkt och en ständig jakt på ingrediensförteckningar är rätt väg i längden. En stegvis förändring av kost och vanor brukar vara mer hållbart i längden.

När det gäller kost som är bra för oss tror vi knappt det behöver nämnas, de flesta vet till exempel att vi äta ”lagom” vilket betyder att många bör minska på sockret, äta mer frukt och grönt, fisk istället för rött kött och charkprodukter osv..