Mag-tarmproblem vid COVID-19

av | maj 28, 2020 | Andra mag-tarmproblem

Det nya coronaviruset (SARS-CoV-2) sprids just nu över världen och påverkar oss på många olika sätt. Vi läser dagligen om all tragiska dödsoffer och svårt sjuka människor men de allra flesta som drabbas av viruset tillfrisknar som tur är. Typiska symtom på att man drabbats av viruset är torrhosta, feber och andnöd men det har också visat sig att det ofta uppstår mag-tarmproblem vid COVID-19.

Vanligt med mag-tarmproblem vid COVID-19

En genomgång av 20 133 patienter som behandlats på sjukhus i Storbritannien publicerades nyligen i The British Medical Journal (1). I denna rapporteras att olika symtom från mag-tarmkanalen såsom magsmärtor, diarré och kräkningar är vanliga vid COVID-19.

Diarré drabbade 20,4% (22,0% av kvinnorna och 19,3% av männen) och illamående/kräkningar drabbade 19,8% (23,5% av kvinnorna och 17,3% av männen).

Detta gör att dessa symtom placerar sig på topp tio (plats 8 och 9) bland de vanligaste symtomen på COVID-19 i alla fall hos dem som vårdades på sjukhus i Storbritannien. Magsmärtor låg på plats 13 bland de vanligaste symtomen och drabbade 10,2% (11,4% av kvinnorna och 9,3% av männen).

Mag-tarmproblem är vanliga vid COVID-19
Mag-tarmproblem som diarré, Illamående och kräkningar är vanliga symtom vid COVID-19 enligt en studie på över 20 000 patienter från olika sjukhus i Storbritannien (1). Figuren visar andelen av patienterna som uppvisade respektive symtom.

Ibland är mag-tarmproblem enda symtomen

Listan på olika symtom är lång och det är inte så att en och samma patient uppvisar alla symtom samtidigt. De allra flesta (c:a 70%) hade alltså ändå något eller några av de vanliga symtomen: feber, hosta och/eller andnöd.

I en annan betydligt mindre studie på 74 patienter från Kina visade det sig tidigare i år att 21 (28,38%) endast uppvisade symtom från mag-tarmkanalen i form av illamående kräkningar och/eller diarré (2). Det vill säga dessa hade inte alls de vanliga symtomen såsom hosta men hade ändå COVID-19 (SARS-Cov-2 infektion). Det kan vara vanskligt att jämföra olika studier från olika länder och olika situationer men det verkar i alla fall som om att man faktiskt kan ha virussjukdomen och bara få vissa symtom från mag-tarmkanalen.

Viruset finns kvar länge i avföringen

Men flera studier har också visat att även hos de som inte har några besvär i mag-tarmkanalen alls så finns ändå viruset många gånger i avföringen. Man har till och med kunnat använda prover från avloppsvatten för att bedöma hur smittan utvecklas.

Genom endoskopi har man kunnat visa att viruset verkar kunna existera på olika platser i mag-tarmkanalen såsom i matstrupe, magsäck, tolvfingertarm och ändtarm. Det verkar också som om viruset kan finnas kvar en tid i mag-tarmkanalen fast att viruset lämnat luftvägarna. I en studie hade hälften av patienterna kvar viruset i avföringen 11 dagar efter att prover från luftvägarna var negativa för viruset (4).

Virusets väg in i cellerna

Man vet dock att viruset tar sig in i cellerna via en receptor (mottagare på cellerna) som kallas ACE2. Denna receptor finns bland annat i tarmarna och är där involverad i att reglera inflammation. Det verkar också som att celler i mag-tarmkanalen har andra egenskaper som gör att viruset kan ta sig in i dem. Bland annat producerar celler i mag-tarmkanalen precis som celler i lungorna vissa enzym som viruset behöver för att angripa cellerna.

COVID-19 och IBD

Kopplingen mellan viruset och inflammationer i tarmarna har väckt frågan om personer med inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD Crohns och Ulcerös Colit) skulle kunna vara mer utsatta för viruset än andra grund av ett förändrat uttryck av ACE2 receptorn i tarmarna på grund av inflammation. Dock krävs mer forskning om detta för att man skall kunna bekräfta ett sådant samband.

Man vet idag inte säkert varför mag-tarmproblem vid COVID-19 är så vanliga eller om mag-tarmkanalen skulle kunna vara en alternativ väg för viruset att ta sig in i kroppen. En fråga som förbryllar är till exempel hur viruset lyckas ta sig förbi det extrema pH som det utsätts för i mag-tarmkanalen. Vi på alltomibs.se följer så klart utvecklingen king virusets och dess effekter på mag-tarmkanalen.

Referenser

1 Docherty AB, Harrison EM, Green CA, et al. Features of 20 133 UK patients in hospital with covid-19 using the ISARIC WHO Clinical Characterisation Protocol: prospective observational cohort study. BMJ. 2020;369:m1985. Published 2020 May 22. doi:10.1136/bmj.m1985 LÄNK

2 Jin X, Lian JS, Hu JH, et al. Epidemiological, clinical and virological characteristics of 74 cases of coronavirus-infected disease 2019 (COVID-19) with gastrointestinal symptoms. Gut. 2020;69(6):1002‐1009. doi:10.1136/gutjnl-2020-320926 LÄNK

3 Ng SC, Tilg H. COVID-19 and the gastrointestinal tract: more than meets the eye. Gut. 2020;69(6):973‐974. doi:10.1136/gutjnl-2020-321195 LÄNK

4 Wu Y, Guo C, Tang L, et al. Prolonged presence of SARS-CoV-2 viral RNA in faecal samples. Lancet Gastroenterol Hepatol. 2020;5(5):434‐435. doi:10.1016/S2468-1253(20)30083-2 LÄNK

IBS-HJÄLPEN

Fråga vår dietist allt om IBS eller andra mag-tarmsjukdomar!

Pin It on Pinterest

Share This