Det kan finnas många olika skäl till att man vill förändra sina kostvanor. Fetma, diabetes och IBS är troligen några av de allra vanligaste orsakerna till att börja fundera över sina kostvanor eller kanske kostovanor. Självklart har diverse aktörer – företag och olika experter (både självutnämnda och etablerade forskare) kommit på att man kan tjäna pengar på människors okunskap och oro. Hur tar man sig då bäst fram i dietdjungeln? och vilken diet fungerar bäst mot IBS?
Diethysterin
Butikshyllorna dignar idag av olika produkter (livsmedel, halvfabrikat, böcker, tv-program, tidsskrifter etc.) med koppling till olika dieter. Vi lever på många sätt i de snabba lösningarnas tid och drömmen om en snabb och enkel lösning på våra folksjukdomar är inga undantag. LCHF, VLCD, GI, ISO, LCHQ, 5:2, Raw food, Atkins, Paulun, Viktväktarna, FODMAP, Stenålderskost, blodgruppsmat, Cambridgediet, Medelhavskost, Ornish, Zone, LEARN, tvåveckorsmetoden och Ayurveda är bara några av dieterna som vill frälsa oss. Den ena är såklart mycket bättre än den andra. Person efter person dyker också upp i olika medier och berättar om universallösningen och hur allt i livet blev bättre för att man helt ställt om sina matvanor efter någon av dessa dieter. Sällan får de vara med som inte märkte någon skillnad alls eller som till och med blev sämre av dieten (det som istället forskare får brottas med när de försöker hitta belägg för det som påstås).
600 dieter att välja mellan
Man kan också räkna med att strömmen av nya dieter kommer fortsätta även om vissa lyckats få mer genomslag än andra. På hemsidan freedieting.com listas över 600 dieter så räkna med fler dietprofeter med nya quick fix som kan vara svåra att motstå. Vem vill inte få svar på frågan: vilken diet fungerar bäst vid IBS?
För de flesta som inte vill ägna hela sin vakna tid åt att tänka på vad man äter är dessa metoder dock helt onödiga. Dessutom saknas vetenskapligt underlag för många av dem medan andra har vetenskapligt stöd för en specifik effekt såsom till exempel viktnedgång på kort sikt av LCHF kost. Vissa dieter kan istället göra oss sjuka eller sjukare genom att på lång sikt till exempel orsaka brist på vissa viktiga näringsämnen eller ta bort viktiga fibrer ur kosten.
Vi har alla olika kostvanor och därmed ser också vägen till beständiga förändrade kostvanor också olika ut. Vid sjukdomar såsom IBS är det klokt att ta hjälp av en dietist eller läkare för att fundera över vad i den nuvarande kosten och kostvanorna som man skulle kunna prova att ändra för att minska besvären. Det finns annars risk att man gör allt för mångaeller drastiska förändringar samtidigt så att man inte vet vilket som ger plus eller minuseffekter.
En googling sen är det klart
Många googlar runt på nätet och utan källkritik hittar man snabbt en dietfrälsare som uttalar sig om vad som fungerar och inte utan att denne vet något om just ditt utgångsläge. Att blint ge sig på sådana extremråd kan om man har tur ge en förbättrinng initialt men på sikt är risken stor att det istället orsaka en onödig omväg till ett friskare liv med stabila och välfungerande kostvanor. Att till exempel utesluta vissa livsmedel kan på sikt minska toleransen för dem och öka risken för besvär. Man måste alltid utgå från varje individs nuvarande kost och övriga levnadsvanor för att avgöra vilka försändringar som kan provas. Det finns tyvärr även läkare eller dietister som har en överdriven tilltro till den ena eller andra dieten och som närmast misstror patienter som kommer tillbaka och inte säger sig bli hjälpta av just deras lösning.
Istället för att drastiskt lägga om sin kost enligt någon av dessa dieter är det istället stegvisa försändringar i samråd med någon med stor kunskap och erfarenhet det mest framgångsrika och långsiktigt hållbara. Om man inte lider av någon svår födoämnesallergi (t.ex jordnötter, fisk etc) handlar det sällan om att helt utesluta vissa livsmedel eller helt förändra vad man äter utan ofta om att se över sina vanor och rutiner och eventuellt justera någon kostovana som kan kopplas till risk för ökade besvär.
Men vilken diet fungerar bäst mot IBS?
Svaret kanske är att det egentligen inte alls handlar om någon speciell diet utan det som fungerar bäst på sikt kan vara stegvisa förändringar i vardagen. Här kommer några handfasta tips som dietister rekommenderar vid IBS besvär. På alltomibs.se får du fler tips och nyheter om Irritable Bowel Syndrome/Colon Irritabile
- Ät mat i små portioner, finfördela redan på tallriken och tugga väl – låt måltiden ta tid.
- Ät tillsammans och umgås då hinner mättnadskänslan springa ikapp och måltiden ofta lagom stor.
- Håll dig inte i onödan – Gå på toaletten så fort och så ofta du behöver.
- Olika livsmedel påverkar magen på olika sätt varför ett och samma livsmedel kan vara till hjälp för någon med förstoppning (IBS-C) men en mardröm för någon med diarré (IBS-D). Generella livsmedelsråd är därför vanskligt men var lite extra försiktig med kolsyrade drycker och för mycket sötsaker. Du kommer att kunna läsa råd om olika livsmedel här på alltomibs.se
- Alkohol kan påverka magen på olika sätt. Dels hur mycket alkohol man dricker men även vilken sorts alkoholhaltig dryck man dricker tros kunna påverka. Du kan läsa mer om hur alkoholen påverkar magen i denna artikel här på alltomibs.se.
- Stress kan förvärra magbesvär – Fundera på om det är något i din vardag som du kan ändra för att minska stress och oro.
- Motion är viktigt det vet vi redan det svåra är att se till att röra på oss. Ta tag i varje chans – trapporna, backen, gå till nästa hållplats, parkera längre bort eller ta en promenad till någon du känner.
- Det är så gott som alltid en kombination av förändrade rutiner, kost, behandling och motion som krävs för att komma tillrätta med besvären vid IBS.