Kronisk förstoppning: Vad är det och hur behandlar man det?

av Fredrik | Andra mag-tarmproblem

Igår (den 14 maj i 2014) presenterade mag- och tarmförbundet i samband med Gastrodagarna i Linköping en ny undersökning där det visar sig att 25% av alla kvinnor och drygt 10% av alla män anger att de har problem med magen minst en gång i veckan. Professor Bodil Ohlsson vid Skånes Universitetssjukhus belyste under pressträffen mer specifikt problemet med kronisk förstoppning under rubriken ”Kronisk förstoppning; en allvarlig ”hemmasjukdom”. Här beskriver vi lite mer om vad kronisk förstoppning är.

När lider man av kronisk förstoppning?

Det finns stora individuella skillnader i våra toalettvanor och vad vi anser vara ett normalt antal toalettbesök per dag. Medicinskt definieras det som ”normalt” att tömma tarmen från tre gånger per vecka till tre gånger per dag. Alltså är man förstoppad ur medicinsk synvinkel om man tömmer tarmarna färre än tre gånger i veckan. Ofta måste man krysta vid tarmtömning och avföringen är hård. Inte sällan upplever patienterna det som om man inte är riktigt klar efter att man varit på toaletten.

Hur undersöks man om man lider av förstoppning?

Läkare behöver få en bild av hur besvären upplevs och hur toalettvanorna ser ut. Till exempel ställs därför frågor som:

Hur ofta går du på toaletten?
Går du när du känner att du behöver eller väntar du, håller du dig?
Vad uppfattar man själv som förstoppning?
Hur är konsistensen på avföringen? (Läs mer om hur man kan definiera konsistensen på avföringen här)
Hur mycket avföring kommer det när man går på toaletten?
Hur länge har du haft besvären?
Känner du smärtor, svullnad eller uppblåsthet?
Äter du några läkemedel?
Krystar du när du går på toaletten?
Känner du dig färdig efter ett toalettbesök?

Läkaren kan med hjälp av svaren på frågorna och beskrivning av symtomen ställa en diagnos för IBS eller funktionell förstoppning. Diagnosen kan ställas utifrån de så kallade ”Rom-kriterier”. För att uppfylla Rom-kriterierna (Rom III) för kronisk förstoppning skall två eller flera av följande symtom uppfyllas under tre månader:

annons

färre än tre tarmtömningar per vecka
krystning vid tarmtömning vid minst 25 procent av tillfällena
hård avföring vid minst 25 procent av tarmtömningarna
känsla av ofullständig tarmtömning vid minst 25 procent av tarmtömningarna

Läkaren känner ofta även efter om det finns avvikande ömheter eller förhårdnader i buken eller andra avvikelser i ändtarmen / rektum (palpation). Koloskopi, rektoskopi och blodprov kan också utgöra del i läkarens diagnos (läs mer om några av dessa undersökningsmetoder här).

Eventuellt kan en typ av röntgen användas (så kallad kolon transitundersökning med röntgentäta markörer), anorektal manometri (ger ett mått på hur stark slutmuskulaturen är) eller defekografi (röntgenundersökning med kontrastmedel) användas.

Ett viktigt syfte med undersökningarna är att utesluta att andra sjukdomar ligger bakom besvären. De viktigaste åkommor som läkaren behöver kunna utesluta är cancer, proktit, striktur, hyperkalcemi, hypothyreos, diabetes mellitus eller neurologisk åkomma.

Hur vanligt är det med kronisk förstoppning?

Så gott som alla människor kan beroende av till exempel kosthållningen tillfälligt drabbas av förstoppning. Det finns dock de som har en ständig så kallad ”kronisk förstoppning”. Kronisk förstoppning är en ganska vanlig åkomma och som är något vanligare bland kvinnor än bland män.Studier har visat att runt 20% upplever besvär av förstoppning och ungefär 6% kan anses lida av det som definieras som kronisk förstoppning (10% i mag-tarmförbundets undersökning). Trots att förstoppningsbesvär är så vanliga och att de ofta försämrar livskvaliteten för dem som drabbas så är det få som söker vård för dem. 80% hade aldrig sökt hjälp i sjukvården för sina besvär och över 60% angav att besvären begränsat eller påverkat dem negativt i det dagliga livet (till exempel vad gäller kosthållning, fritidsaktiviteter, jobb/skolan, sömn och sexliv) enligt mag-tarförbundets undersökning

Varför drabbas man av kronisk förstoppning?

Förstoppning kan till exempel bero på…

vår kosthålling med för lite fibrer och vätska i kosten
våra motionsvanor, vi rör oss helt enkelt för lite eller är stilla på grund av sjukdom
miljöombyten t ex semesterresa eller liknande med förändrade kost/dryckesvanor
stress och anspänning
annan läkemedelsbehandling (antidepressiva medel, kalciumblockerare, opiater m fl)
andra organiska orsaker till exempel långsam passage genom tjocktarmen, ineffektiv motorik eller bäckenbottendysfunktion.

Annan sjukdom kan också ge förstoppning som ett symtom (depression, fissur, prokit, cancer, hyperkalcemi, diabetes, Mb Parkinson, stroke etc). Om inte förstoppningen går över efter 3-4 veckor eller om avföringen är blodblandad bör man söka läkarvård direkt inte minst eftersom förstoppning kan ge upphov till andra sjukdomar såsom hemorrojder. IBS-C det vill säga förstoppningsbetonad IBS är en funktionell tarmsjukdom som kan ge upphov till långvariga förstoppningstillstånd. Ofta är då besvären också kopplade till smärtor och/eller obehag, svullnad och uppblåsthet i buken. Du kan läsa mycket mer om IBS och IBS-C här på alltomibs.se.

Hur behandlas kronisk förstoppning?

Apoteken säljer stora mängder laxermedel årligen trots att laxermedel inte skall användas under lång tid annat än på läkares ordination. Detta eftersom laxermedel vid felaktig utdragen användning kan ge skador.Vanliga rekommendationer vid förstoppning är:

Se över toalettvanorna för att försöka öka regelbundenheten.
Håll dig inte, gå på toaletten när du behöver och sitt en stund
Läkemedelsbehandling behandlar enbart själva förstoppningen kan vara t ex. laxermedel ispaghula, sterkuliagummi, laktulos, paraffin, magnesiumoxid, polyetylenglukol, bisakodyl, sennaglykosider, natriumpikosulfat, sorbitol etc.
Äta mer och rätt sorts fibrer – ofta cerealieprodukter, frukt och grönt. Ibland kan en dietist hjälpa till med kostråd vid förstoppning.
Öka vätskeintaget
Minska stress och anspänningar bättre vanor i vardagen
Röra på sig mer – ökar aptiten (tarmflödet) och förbättrar även tarmens funktion

Vid kronisk förstoppning kan en funktionsstörning i tarmen göra att dessa åtgärder inte räcker till. Då kan läkaren rekommendera annan medicinering (till exempel prucaloprid, linaclotid) som visserligen riskerar att resultera i bieffekter som diarré men som iallafall upphäver förstoppningen. Även kirurgiska ingrepp kan bli aktuella beroende på orsakerna till förstoppningen.

Notera: Läkemedelsföretaget Shire marknadsför läkemedlet Resolor (Prukaloprid). Det är Shire som varit med och arrangera bland annat ett symposium på Gastrodagarna med Professor Bodil Ohlsson och patienten Annika Eriksson från Stockholm som blivit hjälpt av deras läkemedel. Resolor är subventionerat för symtomatisk behandling av kronisk förstoppning hos kvinnor där laxativ inte ger tillfredsställande lindring.
Mag- tarmförbundets undersökning genomfördes som en webbenkät, omfattade 1 003 st intervjuer under perioden 3-8 april 2014 och genomfördes av opinionsinstitutet Novus.

Pressmeddelandet har uppmärksammats bland annat i SVT Aktuellt Se nyhetsinslagen nedan.
”Att hålla sig kan ge kronisk förstoppning”
”25 år med kronisk förstoppning”