En hälsosam frisk tarmflora – vad är det?

I vår kropp lever biljoner* mikrober som spelar en viktig roll för vår hälsa. Olika platser i kroppen har vad man kallar sin egen mikrobiota och mikrobiom, det vill säga en viss uppsättning av mikroorganismer som trivs i den specifika miljön. Mikrobiomet är dessa mikroorganismers samlade arvsmassa.

Kroppens största och mest varierade mikrobiom hittar vi i mag-tarmkanalen. Mikrobiomet i mag-tarmkanalen kallas ofta för ”tarmfloran” och här lever inte mindre än 100 biljoner mikrober. Medans vi människor har runt 23 000 gener så består tarmmikrobiomet av inte mindre än 3 miljoner gener och vi har bara börjat förstå hur tarmfloran och dess mikrobiom påverkar oss och vår hälsa. När insikten om mikrobiomets betydelse för vår hälsa ökat så har begrepp som ”ytterligare ett mänskligt organ” eller ”superorganism” dykt upp i nyhetsflödet.

I denna artikel här på alltomibs.se fokuserar vi på att reda ut tarmflorans beståndsdelar och vilken betydelse tarmfloran kan ha för vår hälsa.

Vilka uppgifter har tarmfloran?

Vår kunskap om tarmfloran och dess betydelse för vår häsla har ökat kraftigt under senare år. Samtidigt har vi bara börjat förstå vilken roll tarmfloran egentligen har för uppkomst och möjligheter till behandling av olika sjukdomar.

annons

Vi vet idag att våra tarmbakterier bidrar med funktioner som matsmältning, näringsupptag, vitaminproduktion, utveckling av immunförsvar, skydd mot infektion av patogena (sjukdomsframkallande) bakterier, tarmväggens (tarmepitelets)  funktion och integritet och möjligen till och med funktioner i vårt nervsystem.

Generellt vet vi att det är positivt att ha en stor variation (diversitet) vad gäller vilka bakterier som ingår i tarmfloran och om man bortser från några välkända patogener så verkar det dock inte vara förekomsen eller avsaknaden av någon eller några enskilda bakterier som avgör tarmflorans betydelse för vår hälsa.

Vi vet ganska lite om vilken roll tarmfloran har för utveckling av vissa sjukdomar och allt mindre om hur man skulle kunna behandla sjukdomar genom att påverka tarmfloran.

Det finns stort hopp om olika ”quick fix” såsom transplantation av fekalier men många frågor återstår. Skulle det till exempel kunna vara så att en frisk donator egentligen bär på en tickande tarmflorebomb genom ökad risk för tjocktarmscancer eller diabetes.

Andra frågor som återstår att besvara är om det ens går att påverka tarmfloran i någon större utsträckning över tid. De flesta förändringar man gör i form av kostomställning, läkemedel, kosttillskott som pro- eller prebiotika etc. ger en tydlig tillfällig effekt på tarmfloran men i de allra flesta fall verkar tarmfloran återgå till ett slags jämviktstillstånd som varierar mellan oss människor.

Exempel på sjukdomar som man på olika sätt tror skulle kunna ha en koppling till tarmfloran är tumörsjukdomar, sjukdomar i mag-tarmkanalen, autoimmuna sjukdomar som multipel skleros, fetma, hjärt-kärlsjukdom, allergi och olika tillstånd relaterade till nervsystemet som autism.

Etablering av tarmfloran

Även om det visserligen finns några nya studier som antyder att det skulle kunna etableras bakterier redan under graviditeten så vet vi säkert att den huvudsakliga etableringen av tarmfloran börjar först i samband med födseln då bakterier från mamman når barnet.

Ett stort antal bakterier som lever i och kring mammans hud, tarm och underliv når barnet i samband med förlossningen. Dessa bakterier når snabbt barnets mag-tarmkanal som alltså troligen varit helt sterilt innan och ett helt nytt ekosystem av bakterier börjar utvecklas.

Olika faktorer under förlossning och den första levnadstiden kan här komma att påverka utbudet av bakterier som barnet tillförs. Faktorer som om det varit en vaginal förlossning eller kejsarsnitt, amning eller matning med ersättning eller hur tidigt barnet exponeras för andra livsmedel tros ha betydelse för hur tarmfloran utvecklas. Eventuellt skulle även mammans mikrobiom under själva graviditeten kunna ha betydelse, även om vi vet lite om det än så länge.

Det man känner till idag är att det verkar som en vaginal förlossning efter en fullt gången graviditet som följs av en period av amning verkar ge en så kallad ”hälsosam” tarmflora med stor diversitet.

Tarmflorans sammansättning förändras dramatiskt under de första levnadsåren och diversiteten ökar successivt med stigande ålder fram till ungefär tre års ålder då en mer stabil tarmflora verkar ha etablerat sig och som sen mer eller mindre bibehålls ända upp i vuxen ålder.

En hälsosam frisk tarmflora – finns det en sån?

Även om vi vet att tarmfloran har stor betydlese för vår hälsa så vet vi ännu mycket lite om vad som är en optimal eller hälsosam frisk tarmflora. Vad vi vet idag så verkar det inte finnas en enda sammansättning på tarmfloran som är optimal utan det verkar snarare finnas en mängd olika varianter på tarmflora som skulle kunna anses ”hälsosam”.

För att förstå mer om vilka bakterier eller vilka grupper av bakterier som bidrar till god hälsa så försöker forskarna idag inte bara lära sig mer om vilka bakterier som egentligen finns där utan även vilken funktion de olika bakterierna har och hur de interagerar med varandra och sin värd, det vill säga oss människor.

Inte enbart bakterier

Visserligen består huvuddelen av vår tarmflora eller mikrobiom av bakterier men man skall även komma ihåg att det även kan finnas andra mikroorganismer i mag-tarmkanalen såsom olika virus, svampar och så kallade protozoer.

Tarmflorans sammansättning

Några av de mest dominerande stammarna i tarmfloran hos vuxna är Actinobacteria, Firmicutes och Bacteroidetes.

Nedan illustreras klass, ordning, familj, släkten och arter för dessa. 

Bakterier ur stammarna Proteobacteria, Fusobacteria och Verrucomicrobia är också vanliga i mag-tarmkanalen.

Sammansättningen av tarmfloran hos en vuxen är relativt stabil över tid. Dock sker en förändring av tarmfloran runt 70 års åldern på grund av åldersrelaterade förändringar i matsmältning, näringsupptag och immunsystem, till exempel verkar tarmfloran då bli mindre diversifierad.

Kan man påverka sin tarmflora?

Det vi kallar ”tarmflora” är egentligen flera olika mikrobiota i olika delar av mag-tarmkanalen. Faktorer som pH (surt/basiskt), tillgång på syre, flödeshastigheten genom tarmen och tillgång på olika substrat (mat till bakterierna) påverkar vilka bakterier som kan etablera sig och trivas i den specifika miljön.

Detta gör till exempel att tunntarmen har en mycket begränsad ”flora” dominerad av Firmicutes (Lactobacillus) och Proteobacteria (Enterobacteriaceae) medan tjocktarmen har den absolut största ”floran” med bakterier som inte gillar syre (anaerober) såsom Bacteroidetes (Bacteroidaceae, Prevotellaceae, Rikenellaceae) och Firmicutes (Lachnospiraceae and Ruminococcaceae).

Tarmflorans sammansättning varierar stort mellan olika individer men den kan även i viss grad ändras över tid hos en och samma person. Man tror att ungefär 10% av skillnaderna som finns mellan oss människor är orsakade av genetiska variationer medan 20-25% är orsakade av skillnader i livsstil som till exempel motion, vikt, kost och kultur. Resten, runt 70% av skillnaderna kan man alltså inte riktigt förklara ännu.

Vi vet att kosten kan påverka tarmfloran och flera vetenskapliga studier har  visat att viss kost skulle kunna kopplas till vissa släkten av bakterier. Till exempel kan en diet rik på protein och fetter från djurriket kopplas till genus/släktet Bacteroides medan en diet rik på kolhydrater i form av enkla sockerarter kan associeras med släktet Prevotella. Däremot beror ju resultatet av en viss kost även på vad man har för tarmflora innan så vad som är en hälsosam frisk tarmflora är inte helt enkelt att svara på.

Även om forskningen alltså ännu är i sin lida när det gäller att förstå tarmfloran och de olika enskilda bakteriernas roll för vår hälsa så kan vi garanterat i alla fall påverka en del av dem genom de val vi gör i livet i form av till exempel kost och motion (faktorer vi ju egentligen redan vet är viktiga för vår hälsa). Sedan början har 2000-talet har antalet artiklar om tarmfloran ökat kraftigt och varje år tillkommer 10-tusentals nya artiklar på området.  I framtida artiklar här på alltomibs.se fördjupar vi oss mer i hur enskilda livsmedel och probiotiska bakterier kan tänkas påverka vår tarmflora och vilka effekter detta kan ha för vår hälsa.

Redan idag kan du läsa mer om hur tarmfloran och vissa bakterier skulle kunna vara involverade i uppkomsten av mag-tarmsjukdom eller hur man eventuellt skulle kunna behandla olika sjukdomar i mag-tarmkanalen genom att föra över bakterier från en frisk person genom fekalietransplantation, länkar hittar du här!

– FÖRDJUPNING –

Indelning och namngivning av bakterier

För  att förstå skillnaden mellan olika bakterier och varför de heter som de gör behöver man veta lite om taxonomi, det vill säga klassificering av bakterier.

Livet på jorden brukade förenklat delas upp i två delar: växt- och djurriket. Denna uppdelning ger dock inte så mycket utrymme åt mikroorganismerna och dess olikheter och på senare år har man istället börjat dela in livet på jorden i tre delar (domäner): Archea (Arkéer, tidigare kallade arkebakterier), Bacteria (bakterier tidigare eubakterier) och Eukarya (eukaryoter).

Eukarya eller eukaryoterna utgör de en- eller flercelliga organismer med avgränsade cellkärnor som vi inkluderar i växt- och djurliv medan Archea och Bacteria utgör de encelliga (iaf. mkt sällan sällan flercelliga) organismer utan en avgränsad cellkärna, så kallade prokaryoter.

Ofta användes tidigare olika ”riken” för att dela in livet på jorden, till exempel Animalia (djurriket), Fungi (svamparna), Plantae (växter) och Monera (Arkéer och Bakterier).  Gränserna mellan dessa ”riken” är dock inte alltid så givna och idag delar vi alltså istället in efter domänerna.

Bakterierna delas vidare upp i klass, ordning, familj, släkte (genus) och art samt eventuella underarter.

Själva bakterien får sitt namn utifrån det system som Carl von Linné utvecklade för runt 300 år sen (binomiala).  Varje bakterie har ett namn (artnamn) som utgörs av vilket genus/släkte bakterien tillhör samt ett artepitet som tillsammans med artnamnet ger bakterien ett unikt internationellt gångbart vetenskapligt namn som alltid skrivs kursivt till exempel Bifidobacterium bifidum som alltså är namnet på en bakterie med namn/artepitetet bifidum från släktet Bifidobacterium.

Ofta ser man dock så kallade trivialnamn på grupper av bakterier, till exempel ”laktobaciller”, ”bifidobakterier2 eller ”salmonella” för bakterier tillhörande olika genus. För att kunna urskilja dessa trivialnamn från de vetenskapliga namnen på enskilda bakterier så skrivs aldrig dessa trivialnamn kursivt eller med stor bokstav.

Bakterier kan ibland tillskrivas egenskaper som visserligen inte gör att de borde betraktas som en ny art av bakterier men samtidigt anses skilja sig från den ursprungliga arten på något sätt. Man skapar då underarter genom ett tillägg av ordet ”subsp.” eller ”ssp.” framför underartepitetet . Till exempel ”Bifidobacterium animalis ssp. lactis”.

Inte sällan delas arter och underarter också in i olika biologiska varianter, så kallade biovarer. Här kan det bli lite förvirrande eftersom man ibland säger att dessa utgör olika stammar fast de alltså utgör samma fyla/stam.

När så kallad probiotika började utvecklas så började också namn som ”Bifidobacterium animalis ssp. lactis LAFTI® B94″ dyka upp på olika livsmedel och de sista orden eller tecknen är då företagen sätt att visa att de använder en bakterie som de vill skydda med varumärke, patent eller liknande.

*not. 1 biljon = 1 000 000 000 000 ! 

Referenser

1. Lloyd-Price J, Abu-Ali G, Huttenhower C. The healthy human microbiome. Genome Med. 2016;8(1):51. PM-link
2. Valdes AM, Walter J, Segal E, Spector TD. Role of the gut microbiota in nutrition and health. BMJ (Clinical research ed). 2018;361:k2179. PM-link
3. McBurney MI, Davis C, Fraser CM, et al. Establishing What Constitutes a Healthy Human Gut Microbiome: State of the Science, Regulatory Considerations, and Future Directions. J Nutr. 2019;149(11):1882-1895. PM-link
4. Rinninella E, Raoul P, Cintoni M, et al. What is the Healthy Gut Microbiota Composition? A Changing Ecosystem across Age, Environment, Diet, and Diseases. Microorganisms. 2019;7(14). PM-link
5. Shanahan F, Ghosh TS, O’Toole PW. The Healthy Microbiome-What Is the Definition of a Healthy Gut Microbiome? Gastroenterology. 2021;160(2):483-494. PM-link