Visste du om att vi kan ha små fickor eller påsar på insidan av våra tarmar (divertikulos) som kan bli inflammerade (divertikulit)?
Vanligtvis dyker dessa fickor eller divertiklar upp på de nedåtgående och s-formade delarna i slutet av tjocktarmen. Divertiklar är vanligt förekommande, speciellt hos äldre eftersom antalet normalt ökar med stigande ålder. Ibland kan divertikulos ge symtom som liknar de vid IBS, såsom smärtor, känsla av uppkördhet, diarré eller förstoppning.
Dock kan en inflammation uppstå i en eller flera av dessa divertiklar och ger då uppkomst till ett tillstånd kallat divertikulit eller sigmoidit. Inflammationen vid divertikulit kan bli kraftig och orsaka blödning och till och med hål genom tarmväggen.
Symtom vid divertikulit
Vanliga symtom vid divertikulit är att man känner sig dålig, kanske har man feber, känner sig illamående och har buksmärtor, ofta i nedre (ofta vänstra) delen av buken. Det gör ont när läkaren undersöker och trycker på magen. Ofta har avföringsmönstret förändrats genom diarréer/förstoppning och man kan känna sig uppblåst. Man kan också få besvär av att urinen trycker på och att man behöver kissa oftare.
Har inflammationen gått så långt att den skapat ett hål genom tarmväggen kan man bli akut sjuk och må mycket dåligt. Man kan tappa aptiten, må illa, kräkas. Ibland har det gått så långt att divertikuliten orsakat blodförgiftning eller bukhinneinflammation.
Orsaker bakom divertikulit
Själva fickorna anses uppkomma som en följd av ett ökat tryck i tarmen som i sin tur får en del av tarmväggen att bukta ut. Upprepade förstoppningar ökar trycket i tarmen och kan bidra till bildandet av fickorna. Både en fiberfattig kost, olika läkemedel, rökning och hög konsumtion av alkohol har pekats ut som möjliga riskfaktorer för att utveckla divertiklar.
Inflammationen tros uppstå när delar av avföringen blir stillastående i divertikeln och inflammationen sprider sig därefter till närliggande områden i tarmväggen. Det förekommer också förklaringsmodeller som jämför divertikulit med en slags lokaliserad variant av inflammatoriska tarmsjukdomar (se crohns sjukdom och ulcerös colit).
Diagnos av divertikulit
Läkaren lyssnar noga på symtombilden och undersöker bland annat genom att trycka på magen och i ändtarmen. Blod- och urinprover tas och ofta används olika former av röntgen (som till exempel datortomografi) och ultraljudsundersökningar av buken. Ofta följs dessa undersökningar upp när man mår bättre med flera nya undersökningsmetoder för att utesluta att det inte finns en annan bakomliggande sjukdom såsom till exempel tjocktarmscancer.
Behandling av divertikulit
Det är inte fastställt vilken behandling som är mest effektiv vid divertikulit. Läkaren bedömer lämplig behandling från fall till fall och besvärens svårighetsgrad.
Ofta behandlas lättare besvär av divertikulit genom tarmvila/flytande kost. Vid mildare besvär av divertikulit tillfrisknar man ofta inom några dagar och rekommenderas ofta en kost mer rik på fibrer, eventuellt laxerande läkemedel och att man rör på sig mer än tidigare.
Är besvären mer uttalade kan man behöva låta tarmen vila helt genom att ligga på sjukhus och få dropp. Ibland används antibiotika, främst vid mer uttalad divertikulit. Även smärtstillande eller laxerande läkemedel kan användas.
Vid en svårare form av divertikulit där inflammationen orsakat större skada på tarmväggen krävs operation. Under operationen tar kirurgen bort de delar där tarmfickorna sitter och syr ihop tarmen om den ser bra ut i övrigt. Ibland behövs en så kallad tillfällig stomi med en stomipåse som leder ut avföringen. När infektionen läkt ut kan man ibland operera på nytt och få tillbaka en normal tarmfunktion utan stomi.
Det finns även en nyare behandlingsmetod där bukhålan sköljs rent utan att delarna av tarmen tas bort. Vilken operationsmetod som går att använda avgörs i varje enskilt fall.
Visste du att?
- Ordet divertikel kommer från latinets diverticulum, av divertere, som betyder vända bort.
- De nedåtgående och s-formade delarna i slutet av tjocktarmen kallas colon descendens och sigmoideum.
- Divertikulit kan även kallas sigmoidit eftersom fickbildningarna är vanligast i sigmoideum.
Hitta fördjupad information om andra mag-tarmsjukdomar på alltomibs.se, eller läs vår artikel som sammanfattar andra mag-tarmproblem.
När ska man kontakta vården?
Hör alltid av dig till sjukvårdsrådgivningen eller din vårdcentral om du har funderingar kring symtom eller sjukdomar.
Några tecken från mag-tarmkanalen som indikerar att man omedelbart bör kontakta vården för sina mag-tarmproblem är om man…
- går ner i vikt snabbt och/eller inte har någon aptit.
- plötslig får mycket ont speciellt i övre delen av magen
- får svåra magsmärtor som inte avtar
- kräks och maginnehållet ser ut som kaffesump eller innehåller blod
- har svart/blodig avföring
- har ont i magen och samtidigt till exempel feber eller illamående
- får tydligt förändrade toalettvanor
- är äldre än 50 år och får magbesvär som man inte upplevt tidigare.
Vid alla funderingar och oro kring mag- tarmproblem och andra sjukdomar kan man alltid ringa sjukvårdsrådgivningen (1177 – www.1177.se) för att få råd.
Informationen på denna sida eller andra internetbaserade tjänster kan aldrig ersätta ett besök hos läkare eller annan vårdpersonal. Vänd dig till sjukvårdsrådgivningen eller din vårdcentral för anpassade råd, diagnos och behandling.