Magont hos barn – även barn kan ha IBS

Förstoppning vanligast bland barn med IBS

IBS delas in i undergrupperna IBS-C (förstoppning), IBS-D (diarré), IBS-M (blandad) och IBS-U (odifferentierad). Hos vuxna är fördelningen mellan subtyperna relativt jämn, men bland barn är IBS-C klart vanligast.

En studie vid Texas Children’s Hospital undersökte 129 barn mellan 7 och 18 år som uppfyllde dåvarande Rom II-kriterier. Majoriteten – 58 procent – hade IBS-C, medan bara 5 procent hade IBS-D och 2 procent IBS-M. Ungefär en tredjedel förblev oklassificerade (IBS-U). Studien fann inga skillnader mellan kön, ålder eller etnicitet.

En italiensk studie med 100 barn mellan 4 och 17 år bekräftade att IBS-C var vanligast (45 procent), men visade också könsskillnader: förstoppningsdominerad IBS var vanligare bland flickor, medan IBS-D var vanligare bland pojkar. Intressant nog bytte hela 24 procent av barnen subtypsklassificering under studiens gång – ett tecken på att IBS-bilden hos barn kan förändras över tid.

ANNONS

Ärftlighet och biologiska mekanismer

IBS går inte sällan i arv. Att ett barn har IBS medan en förälder haft liknande besvär är inte ovanligt. Orsakerna till IBS är till stora delar fortfarande okända, men forskning har gett intressanta ledtrådar om möjliga genetiska mekanismer.

I kroppens celler finns jonkanaler som reglerar flödet av natrium, kalium, kalcium och klorid in och ut ur cellerna. Dessa kanaler är centrala för nervsignalering, tarmrörelser och smärtupplevelse i mag-tarmkanalen. En studie från 2014 identifierade en möjlig koppling mellan en förändring i jonkanalen NaV1.5 och IBS, vilket potentiellt kan förklara varför sjukdomen ärvs i vissa familjer. Det är ett av flera spår som forskningen följer för att bättre förstå mekanismerna bakom IBS och på sikt utveckla mer riktade behandlingar.

Att hjälpa ett barn med IBS

Det viktigaste att ha med sig är att IBS, trots att det kan vara plågsamt och livsbegränsande, är en ofarlig sjukdom. När läkaren ställt diagnosen och uteslutit andra orsaker kan familjen lugnas på den punkten. Att uppmuntra barnet att fortsätta med sina vanliga aktiviteter trots besvären – skola, idrott, socialt liv – är viktigt och har visat sig ha positiv effekt. Att som förälder visa alltför stor oro kring barnets tillstånd kan oavsiktligt förstärka besvären.

Kost, rörelse och rutiner är de grundläggande verktygen.

Att lindra förstoppning hos barn

Förstoppning hos barn kan skapa en ond cirkel: hård avföring ger smärta vid tömning, barnet börjar hålla emot, avföringen blir ännu hårdare och problemet förvärras. Det är viktigt att bryta detta mönster tidigt.

Rådgör alltid med läkare innan du provar läkemedel eller lavemang. Vid långvarig förstoppning kan hårda avföringsklumpar behöva lösas upp medicinskt innan annat hjälper.

Utöver medicinska insatser kan följande hjälpa:

Regelbundna toalettvanor – gärna efter måltid när tarmreflexen är som starkast. En bajspall ger en naturlig hukande position som underlättar tarmtömning och hjälper bäckenbottens muskulatur att slappna av. Sprickor i ändtarmsöppningen kan uppstå vid hård avföring och kan lindras med bedövande salva – fråga apoteket eller läkaren.

Rörelse stimulerar tarmaktiviteten. Daglig fysisk aktivitet av något slag hjälper tarmen att hålla igång.

Kost: en allsidig kost med grönsaker och frukt är positiv, men hos barn med förstoppning kan paradoxalt nog ett alltför högt fiberintag förvärra besvären. Undvik stora mängder fullkornsprodukter. Hos en del barn kan mjölkprodukter ha en förstoppande effekt. Se till att barnet dricker tillräckligt med vatten.

Oro, stress och psykosociala faktorer

Oro och stress kan förvärra IBS-besvär – det gäller barn och vuxna lika. Stress i skolan, sociala situationer och ångesten kring att inte kunna kontrollera sina besvär är faktorer som påverkar hur barnet mår. Psykosocialt stöd – via skolkurator, barnpsykologi eller barn- och ungdomspsykiatrin – kan vara värdefullt som komplement till somatisk utredning och behandling.

Internet-baserad behandling riktad till barn och ungdomar med funktionell magsmärta och IBS har undersökts av forskargrupper i Sverige, bland annat i samarbete mellan Karolinska Institutet, Sachsska barn- och ungdomssjukhuset och Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Resultaten har visat minskade symtom och ökad livskvalitet hos en del av deltagarna. Evidensläget för psykologiska behandlingar vid barn-IBS är dock ännu begränsat och behöver stärkas med fler och bättre kontrollerade studier innan de kan rekommenderas generellt. En central svaghet i befintliga studier är att kontrollgruppen ofta är en väntelista, vilket gör det svårt att skilja behandlingsspecifika effekter från den allmänna nyttan av kontakt och uppmärksamhet.

När ska man söka vård?

Återkommande magbesvär hos barn som varar länge eller kommer tillbaka bör utredas av vårdcentral eller barnläkarmottagning. Sök akutvård direkt om barnet har:

Buksmärta kombinerat med feber, svullnad i ljumske, ont i pungen, svart lös avföring eller blod i avföringen. Tydligt svullen buk där varken avföring eller gaser kommer ut. Smärta som inte avtar, blir kraftigare, är mycket intensiv eller förflyttar sig mot ena sidan. Smärta i tydliga intervaller eller koncentrerad till ena sidan av buken. Magont kombinerat med sveda vid vattenkastning. Barnet är utmattat och medtaget av smärtorna.

Vid osäkerhet – ring 1177 för råd om när och var ni bör söka vård.