Ont i magen på grund av antibiotika

Funktionella magsmärtor bland barn

Återkommande funktionella magsmärtor är vanligt bland barn och ungdomar. Trots att besvären kan påverka vardagen påtagligt – med skolfrånvaro, oro och begränsat socialt liv som följd – vet man fortfarande inte varför vissa barn drabbas och andra inte. En störd tarmflora har lyfts fram som en möjlig förklaring, och eftersom många barn får antibiotika tidigt i livet valde svenska forskare att titta närmare på om det finns ett samband.

Den svenska studien från 2014

Studien, publicerad i Neurogastroenterology & Motility, omfattade 2 732 barn och undersökte om antibiotikabehandling tidigt i livet var kopplad till funktionella magsmärtor vid 12 års ålder.

Resultaten var i stort lugnande: det framkom inget tydligt samband mellan antibiotikabehandling tidigt i livet och funktionella magsmärtor vid 12 år. Barn som fått tre eller fler behandlingar med bredspektrumantibiotika mellan nio och tolv års ålder hade visserligen en möjlig något ökad risk, men detta samband var inte statistiskt säkerställt. Det fanns också ett möjligt samband specifikt för flickor som fått antibiotika under de första två levnadsåren, men inte bland pojkar. Forskarnas slutsats var att antibiotikabehandling tidigt i livet sannolikt inte är en stark riskfaktor för att utveckla funktionella magsmärtor senare i livet.

ANNONS

Vad säger nyare forskning?

Sedan 2014 har kunskapsläget delvis fördjupats. Det är viktigt att skilja på två saker: funktionella magbesvär (som IBS och funktionell buksmärta) och inflammatorisk tarmsjukdom (IBD, det vill säga Crohns sjukdom och ulcerös kolit). De är olika tillstånd med olika mekanismer.

När det gäller IBS och funktionella magsmärtor kvarstår i stort bilden från 2014 – sambandet med tidig antibiotikaanvändning verkar svagt.

Däremot visar nyare forskning ett tydligare samband mellan tidig antibiotikaanvändning och risk för inflammatorisk tarmsjukdom. En meta-analys publicerad 2026, som samlade data från tio studier med nära 2 800 fall av barnIBD, visade att antibiotikaexponering i barndomen var kopplad till 1,4 gånger ökad risk för IBD, och 1,6 gånger ökad risk för Crohns sjukdom specifikt. Forskarna betonar att sambandet inte bevisar ett orsakssamband, men att det är biologiskt rimligt – antibiotika kan förändra sammansättningen av tarmfloran under den känsliga period tidigt i livet när den etableras.

Det understryker en viktig princip: antibiotika är ett viktigt och ibland livsavgörande läkemedel, men bör användas när det verkligen behövs – och inte vid virusinfektioner eller som en försiktighetsåtgärd.

Vad betyder det praktiskt?

För barn med återkommande funktionella magsmärtor verkar alltså tidig antibiotikaanvändning inte vara en dominerande riskfaktor. Orsakerna bakom funktionella magbesvär hos barn är sannolikt sammansatta och handlar om ett samspel mellan genetik, tarmflora, känslighet i nervsystemet och psykosociala faktorer.

Det som däremot är tydligt – och som forskningen alltmer bekräftar – är att tarmfloran hos barn är känslig, framför allt under de första levnadsåren, och att onödig antibiotikaanvändning bör undvikas. Det gäller inte minst bredspektrumantibiotika, som slår ut fler bakterier än nödvändigt och som kan ta lång tid för tarmfloran att återhämta sig från.