IBS-D efter vinterkräksjuka: Vad kan jag göra för att må bättre?

Hej Dietisten!

Hejsan! Jag har diagnostiserat mig själv med IBS-D. Jag har haft det sedan en vinterkräksjuka som tog över hela familjen samtidigt. Sedan dess har mitt immunförsvar varit under noll. Jag har haft ny feber varje vecka, haft diarré som i princip känts som vatten och har gått upp drastiskt i vikt. Jag vet inte vad jag ska göra för att bli bättre. Att utesluta laktos, gluten och köra på low FODMAP-kost har inte fungerat. Tar d-vitamin tabletter som har hjälpt till en viss del (hade 30/75), men mår fortfarande jättedåligt stor del av veckan. Jag är rädd att jag inte kommer att kunna jobba så som det ser ut nu (går även på depression, adhd och ångestmedicin, inklusive två olika sömnmediciner). Snälla hjälp!

Svar från dietisten

Det låter som att du befinner dig i en oerhört tuff och påfrestande situation just nu. Att drabbas av konstanta, vattniga diarréer som helt slår ut vardagen – samtidigt som du kämpar med feber, viktuppgång, ångest och sömnproblem – är mycket dränerande. Det är helt förståeligt att du känner en stor oro för din arbetsförmåga och din framtid.

Det absolut viktigaste budskapet till dig är detta: en IBS-diagnos är ingenting man ska ställa på sig själv. Du beskriver flera symtom som inte tillhör en typisk IBS-bild, framför allt de återkommande feberkänningarna och en drastisk viktuppgång. Du måste omgående vända dig till en läkare på din vårdcentral för att påbörja en ordentlig, strukturerad utredning.

ANNONS

Varför är en läkarutredning helt nödvändig?

När magen rasar fullständigt efter en infektion som vinterkräksjuka, kan det i vissa fall röra sig om postinfentiös IBS (PI-IBS). Det innebär att tarmen har lämnats i ett tillstånd av kroniskt överkänsliga tarmnerver (visceral hypersensitivitet) och störd motorik efter att den akuta infektionen läkt ut.

Innan en läkare kan ställa den diagnosen måste man dock göra en grundlig differentialdiagnostik för att utesluta andra bakomliggande sjukdomar. Vattniga diarréer kan bero på en mängd olika saker som kräver helt specifik medicinsk behandling, till exempel:

• Mikroskopisk kolit: En mikroskopisk inflammation i tjocktarmen som ofta drabbar kvinnor i medelåldern och som karaktäriseras av just konstanta, helt vattniga diarréer.

• Sköldkörtelrubbning eller hormonsvängningar: Kan förklara varför du samtidigt drabbats av en drastisk viktändring och temperaturregleringsproblem (feberkänslor).

• Kvarvarande parasiter eller specifika tarmbakterier: Särskilt om tarmfloran blivit kraftigt rubbad efter en infektion.

• Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD): Såsom Crohns sjukdom eller ulcerös colit.

Det är också viktigt att veta att vissa av de mediciner du tar för din psykiska hälsa (mot adhd, depression, ångest samt sömnmediciner) kan ha biverkningar som påverkar mag-tarmkanalen. Detta är ytterligare en anledning till att en läkare måste titta på din helhetsbild och göra en läkemedelsgenomgång.

Varför fungerade inte gluten- och laktosfri kost eller låg-FODMAP?

Det är inte alls konstigt att dina försök att utesluta livsmedel inte har fungerat. Att slentrianmässigt plocka bort stora livsmedelsgrupper på egen hand leder sällan till långsiktig förbättring om det inte finns en diagnosticerad allergi eller specifik intolerans i botten.

• Laktos: De allra flesta i Skandinavien har kvar det enzym (laktas) som bryter ner mjölksocker. Det är mycket ovanligt att laktos orsakar svåra besvär i mindre mängder (under 1 deciliter mjölk per tillfälle). Laktos är inte farligt och skadar inte tarmen, och hårdost är alltid helt laktosfri.

• Gluten: Att utesluta gluten utan en läkarutredning är direkt olämpligt. Glutenintolerans (celiaki) är en allvarlig autoimmun sjukdom som drabbar cirka 2–3 % av den svenska befolkningen. Om du tar bort gluten ur kosten innan du har tagit de nödvändiga blodproverna (glutenantikroppar) eller gjort en eventuell biopsi (vävnadsprov från tunntarmen), kommer proverna att visa ett falskt negativt resultat. Då blir det omöjligt för läkaren att ställa rätt diagnos. Glutenfri kost är dessutom ofta mindre fiber- och näringsrik. Om du inte har celiaki är det inte proteinet gluten du reagerar på, utan i så fall de svårsmälta kolhydraterna (fruktanerna) i vete, korn och råg.

• Låg-FODMAP: Att på egen hand köra en strikt låg-FODMAP-diet under en längre tid innebär stora risker. Det ökar risken för maträdsla och social isolering, vilket i sig stressar tarmen via tarm-hjärna-axeln. Biologiskt sett är det också skadligt på sikt, eftersom de fermenterbara kolhydrater man tar bort fungerar som prebiotika – den nödvändiga näringen till dina goda tarmbakterier. Att svälta ut dessa under lång tid utarmar tarmfloran. Det uppstår också en tydlig biologisk motsägelse om man försöker förbättra sin tarmhälsa med probiotika eller bakterietillskott samtidigt som man äter så restriktivt att bakterierna saknar det näringsunderlag de behöver för att överleva. Målet ska alltid vara en så bred kost som möjligt med minsta möjliga symtom.

8 praktiska tips för att lindra symtomen vid lös mage

Medan du väntar på din läkartid kan du använda dig av fysiologiska grundregler kring hur du äter för att minska belastningen på din känsliga mag-tarmkanal:

1. Ät små portioner: Genom att hålla portionerna små minskar du den akuta mekaniska belastningen på magsäcken och tarmen vid ett och samma tillfälle.

2. Tugga maten noggrant: Matsmältningen startar i munnen. Låt tänderna göra grovjobbet så att maten är helt finfördelad när den sväljs.

3. Ät långsamt: Låt en huvudmåltid ta minst 15–20 minuter. Stressat och snabbt ätande triggar tarmrörelserna (den gastrocoliska reflexen) och gör att du sväljer luft.

4. Håll regelbundna tider: Ät gärna upp till 6 gånger om dagen (3 små huvudmål och 2–3 mellanmål) jämnt fördelade enligt klockan för att ge tarmen förutsägbarhet.

5. Minska på koffein: Drick maximalt 3 koppar kaffe per dag. Koffein stimulerar tarmens motorik kraftigt och kan förvärra diarré.

6. Undvik alkohol: Alkohol irriterar tarmslemhinnan och kan öka vätskeutsöndringen i tarmen.

7. Undvik överdrivet fet mat: Stora mängder fett vid ett och samma tillfälle (som friterad mat, feta såser eller bakverk) kan verka laxerande och ge akuta kramper.

8. Ferdela fibrerna jämnt: Undvik att äta en stor mängd fibrer vid ett enskilt tillfälle. Sprid i stället ut ett måttligt intag av skonsamma, lösliga fibrer (från exempelvis tillagade rotfrukter och grönsaker eller ett knäckebröd) över dagens alla måltider.

Ta hand om dig och kontakta din vårdcentral för att få den medicinska hjälp och det stöd du har rätt till. Om dina symtom gör det omöjligt att arbeta, kan en läkare även värdera behovet av en tillfällig sjukskrivning under tiden utredningen pågår, i enlighet med Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd.