Har jag IBS, glutenintolerans eller laktosintolerans?
Svar från dietisten
Det går inte att avgöra på symtomen ensam om du har IBS, celiaki, laktosintolerans, dyspepsi eller en kombination av flera saker. Det du beskriver kan absolut passa med IBS: svullen mage, växlande avföring, toalettbehov efter vissa måltider och förstoppning i vissa situationer. Men eftersom celiaki, laktosintolerans, inflammatorisk tarmsjukdom och övre magbesvär kan ge liknande symtom är det klokt att börja med en medicinsk bedömning.
Det viktigaste rådet är: uteslut inte gluten strikt innan celiaki har utretts ordentligt. Om man redan äter glutenfritt kan blodprov och andra tester bli missvisande, vilket gör det svårare att få rätt diagnos.
IBS, gluten eller laktos – hur skiljer man dem åt?
IBS är en funktionell mag-tarmsjukdom där tarmen är extra känslig och där tarmens rörelser och signaler fungerar annorlunda. IBS kan ge buksmärta, gaser, uppblåsthet, diarré, förstoppning eller växling mellan lös och hård avföring.
Celiaki, som ofta kallas glutenintolerans, är något annat. Det är en autoimmun sjukdom där gluten från vete, råg och korn skadar tunntarmens slemhinna. Celiaki ska diagnostiseras av vården och behandlas med strikt glutenfri kost resten av livet.
Laktosintolerans innebär att man har svårt att bryta ned laktos, alltså mjölksocker. Det kan ge gaser, diarré, magknip och uppblåsthet efter laktosrika mjölkprodukter. Det är obehagligt men inte farligt, och många tål mindre mängder laktos.
Dyspepsi, eller känslig mage, kan ge illamående, obehag i övre delen av magen, tidig mättnad, sura uppstötningar och känsla av “magkatarr”. Det kan förekomma samtidigt med IBS.
Testa celiaki innan du tar bort gluten
Om du misstänker att gluten eller spannmål påverkar magen bör du kontakta vårdcentralen och fråga om celiakiprov. Det är särskilt viktigt om du har återkommande magbesvär, trötthet, järnbrist, viktnedgång, diarré eller om celiaki finns i släkten.
För att celiakiprover ska vara tillförlitliga behöver du vanligen äta gluten inför provtagningen. Om du redan har ätit glutenfritt en längre tid bör du inte själv börja eller sluta tvärt utan att prata med vården, eftersom de kan ge råd om hur utredningen ska göras.
Om celiaki bekräftas ska gluten undvikas strikt. Om celiaki utesluts är det sällan nödvändigt med strikt glutenfri kost vid IBS.
Gluten är inte alltid problemet
Många med IBS upplever att de mår sämre av bröd, pasta, pizza, bullar eller stora mängder spannmål. Det tolkas ofta som “gluten”, men det är inte säkert att glutenproteinet är orsaken.
Vete, råg och korn innehåller också fermenterbara kolhydrater, framför allt fruktaner, som ingår i FODMAP. Hos personer med IBS kan dessa kolhydrater ge gaser, uppblåsthet, smärta och diarré. Då kan man tåla mindre mängder bröd eller pasta, men få symtom av större portioner.
Det är en stor skillnad mellan celiaki och IBS-relaterad känslighet för spannmålsprodukter. Vid celiaki måste gluten undvikas helt. Vid IBS handlar det ofta mer om mängd, typ av spannmål, måltidens storlek och vad maten kombineras med.
Laktosintolerans – testa mängd, inte bara ja eller nej
Laktosintolerans kan ge gaser, diarré och magknip efter mjölk, fil, yoghurt, grädde och andra laktosrika produkter. Men många med laktosintolerans tål små mängder laktos, särskilt tillsammans med mat.
Du behöver inte välja laktosfritt smör eller margarin av laktosskäl. Vällagrad hårdost innehåller mycket lite eller ingen laktos. Laktosfri mjölk, fil och yoghurt ger däremot samma viktiga näringsämnen som vanliga mejeriprodukter, till exempel kalcium, protein, jod, vitamin B12 och ofta D-vitamin om produkterna är berikade.
Ett praktiskt sätt att undersöka laktos är att äta laktosfritt i ett par veckor och sedan återtesta en tydlig laktoskälla i kontrollerad mängd. Om du redan undviker laktos men ändå mår illa av laktosfri fil på morgonen talar det för att illamåendet inte bara beror på laktos. Det kan i stället handla om tom mage, reflux, dyspepsi, portionsstorlek, fett, syra, stress eller att morgonen är en känslig tid för din mage.
Snabbt toalettbehov efter pasta med grädde
Att du behövde gå på toaletten cirka tio minuter efter pasta med grädde eller mjölk betyder inte säkert att det var gluten eller laktos. Så snabb reaktion kan bero på den gastrokoliska reflexen: när magen fylls signalerar den till tarmen att börja röra sig.
Måltiden du beskriver innehåller flera möjliga triggers samtidigt: vete i pastan, laktos om det var vanlig mjölk eller grädde, fett från grädde och kanske stor portionsmängd. Vid IBS kan just kombinationen av stor måltid, fett och FODMAP-rika kolhydrater sätta fart på tarmen.
Därför är det bättre att testa en sak i taget än att dra slutsatsen att allt i måltiden måste bort.
Kolhydrater, socker och förstoppning
Du beskriver att mycket kolhydrater eller socker ibland ger motsatt effekt, alltså förstoppning. Det kan bero på flera saker. Om kolhydraterna främst kommer från vitt bröd, pasta, sötsaker eller andra fiberfattiga livsmedel kan fiberintaget bli lågt. Då kan avföringen bli hårdare och tarmen trögare.
Resdagar kan också ge förstoppning oavsett mat. Man rör sig mindre, dricker mindre, ändrar toalettvanor, håller sig och äter på andra tider. Att du promenerar regelbundet är därför klokt.
Försök tänka på regelbundenhet snarare än total mängd kolhydrater. Många med IBS mår bättre av lagom portioner havre, potatis, ris, rotfrukter, bär och grönsaker än av stora mängder pasta, vitt bröd, sötsaker eller mycket fiberrika produkter på en gång.
Svullen mage som inte går tillbaka helt
Uppblåsthet är mycket vanligt vid IBS. Det kan bero på gaser, förstoppning, tarmens känslighet, avföringsmönster, måltidsstorlek och hur bukväggen och diafragman reagerar. Många upplever att magen blir större under dagen och mindre över natten.
Om svullnaden är nytillkommen, tilltagande, inte varierar alls, kommer med viktnedgång, blod i avföringen, feber, nattliga diarréer, kräkningar eller svår smärta ska det bedömas av vården. Men om den följer måltider, stress, avföring och dygnsrytm är IBS eller funktionell uppblåsthet en möjlig förklaring.
Kostråd – börja inte med att utesluta allt
När man inte vet vad magen reagerar på är det lockande att ta bort laktos, gluten, socker, fett, frukt, kaffe och mycket annat. Problemet är att man då ofta får en smalare kost utan att veta vad som faktiskt hjälper.
Börja hellre med grundrutiner: ät frukost, lunch och middag samt eventuellt 1–3 mellanmål. Ät långsamt, tugga noggrant och undvik mycket stora portioner. Kokt, ugnsbakad och wokad mat fungerar ofta bättre än hårt stekt och grillad mat. Skala, hacka, mosa eller tillaga frukt och grönsaker om råkost ger besvär. Bär kan ibland fungera bättre än större mängder frukt.
Drick vatten i första hand. Var försiktig med kolsyrat, stora mängder kaffe, alkohol, mycket fet mat och sockeralkoholer som sorbitol, mannitol och xylitol.
FODMAP kan vara ett verktyg – men inte första reflexen
Om celiaki och andra relevanta tillstånd är utredda kan FODMAP vara ett sätt att förstå varför vissa kolhydratrika livsmedel ger symtom. Men låg-FODMAP bör inte användas som en långvarig strikt diet på egen hand.
Den restriktiva fasen ska vara tidsbegränsad och följas av återintroduktion, där man testar vilka grupper och mängder man faktiskt reagerar på. Annars finns risk att man utesluter mer än nödvändigt, blir rädd för mat och får en kost som är sämre för både näringsintag och tarmflora.
Många FODMAP-rika livsmedel innehåller fermenterbara kolhydrater som tarmbakterier använder som näring. Det är därför motsägelsefullt att försöka förbättra tarmfloran med probiotika eller bakterietillskott samtidigt som man långvarigt minskar den mat som många tarmbakterier behöver för att växa och bilda gynnsamma metaboliter.
Ett rimligt upplägg för dig
Boka tid på vårdcentralen och diskutera IBS, celiaki, laktosintolerans och övre magbesvär.
Ta inte bort gluten strikt innan celiakiutredning är klar.
Om celiaki är uteslutet, testa mängder av vete och spannmål snarare än total glutenfrihet.
Testa laktos separat: laktosfritt under en period och sedan återtest i kontrollerad mängd.
Fortsätt med regelbundna promenader, särskilt vid resor.
Ät regelbundet och undvik stora måltider.
Välj tillagad mat när magen är extra känslig.
För mat- och symtomdagbok i 1–2 veckor, men leta efter mönster, inte enstaka reaktioner.
Be om dietistkontakt om du känner att du inte vet vad du vågar äta.
När ska du söka vård snabbt?
Sök vård snabbare om du har blod i avföringen, svart avföring, ofrivillig viktnedgång, feber, nattliga diarréer, återkommande kräkningar, svår eller nytillkommen smärta, blodbrist, sväljsvårigheter eller om symtomen tydligt försämras.
Sök också om illamåendet och obehaget i övre magen blir ihållande eller om du får svårt att äta normalt.
Sammanfattning
Dina besvär kan passa med IBS, men det går inte att avgöra säkert utan vårdbedömning. Laktos kan ge symtom, men många tål små mängder och laktosfri fil som ändå ger illamående talar för att allt inte handlar om laktos. Gluten bör inte uteslutas strikt innan celiaki har testats, eftersom provsvaren annars kan bli missvisande. Om celiaki är uteslutet är det ofta inte glutenproteinet utan mängd, fruktaner/FODMAP, fett, portionsstorlek och måltidsmönster som spelar roll.
Det bästa första steget är därför inte att ta bort allt, utan att få rätt tester, äta regelbundet, testa en sak i taget och bygga en kost som både magen och kroppen mår bra av.
