Uppblåst mage vid IBS – vad beror det på?

Svar från dietisten

Uppblåsthet och buksvullnad är mycket vanliga symtom vid IBS. En del känner sig mest spända och fulla i magen, medan andra också får en synligt svullen buk. För vissa ökar svullnaden under dagen och är som värst på kvällen. Det är inte ovanligt att behöva lösare kläder eller känna att magen “står ut” trots att man inte har ätit särskilt mycket.
Uppblåsthet kan också göra ont. Hos personer med IBS är tarmen ofta mer känslig, vilket betyder att normal mängd gas, vätska eller rörelse i tarmen kan upplevas som obehagligt eller smärtsamt.

Vad beror uppblåsthet på?

Uppblåsthet kan bero på flera saker samtidigt. Det kan handla om gas i tarmen, förstoppning, långsammare transport genom tarmen, ökad känslighet i tarmen eller att musklerna i mage och diafragma samspelar på ett sätt som gör att magen putar ut mer.
En del av gasen i tarmen är luft som vi sväljer när vi äter, dricker, pratar, tuggar tuggummi eller dricker kolsyrat. En annan del bildas när tarmbakterier bryter ned kolhydrater som inte har tagits upp i tunntarmen.
Detta är inte bara negativt. När bakterier jäser, eller fermenterar, vissa kolhydrater bildas inte bara gas utan också kortkedjiga fettsyror. Dessa ämnen är viktiga för tarmens miljö och för cellerna i tjocktarmens slemhinna. Därför är lösningen sällan att försöka stoppa all jäsning i tarmen.

IBS och gaser

Många tror att personer med IBS alltid bildar mer gas än andra. Så behöver det inte vara. Forskning talar snarare för att många med IBS är mer känsliga för gas och har svårare att transportera gasen effektivt genom tarmen.
Det betyder att samma mängd gas kan kännas mycket mer hos en person med IBS än hos någon utan IBS. Tarmen kan reagera med tryck, smärta, uppblåsthet eller en känsla av att magen är “full”.
Förstoppning kan förstärka problemet. Om avföring blir kvar längre i tarmen kan gaser lättare ansamlas, och buksvullnaden kan bli tydligare. Uppblåsthet är därför ofta extra besvärande vid IBS-C, alltså IBS med förstoppning.

ANNONS

Synlig buksvullnad – när magen faktiskt putar ut

Det är viktigt att skilja mellan känslan av uppblåsthet och synlig buksvullnad. Många har båda, men det är inte alltid samma sak.
Vid IBS kan magen svullna upp utan att det nödvändigtvis finns stora mängder extra gas. En förklaring är så kallad abdominofrenisk dyssynergi. Det innebär att diafragman, alltså mellangärdesmuskeln, rör sig nedåt samtidigt som bukväggen slappnar av. Resultatet blir att magen putar ut mer.
Normalt kan kroppen anpassa hållning och muskelaktivitet efter att man har ätit. Hos vissa med IBS verkar detta samspel fungera sämre. Då kan magen se tydligt svullen ut, särskilt senare på dagen, även om mängden gas inte är extrem.

Mat som kan ge mer gas

Vissa livsmedel ger mer gas eftersom de innehåller kolhydrater som bakterier lätt fermenterar. Det gäller till exempel bönor, linser, ärter, lök, vitlök, kål, äpple, päron, plommon och vissa sötningsmedel.
Det betyder inte att dessa livsmedel är dåliga. Många av dem är näringsrika och kan vara bra för tarmfloran. Men vid IBS kan mängden behöva anpassas.
Ett vanligt misstag är att utesluta för mycket på en gång. Då kan kosten bli onödigt begränsad. Det är ofta bättre att minska mängden, sprida ut intaget över dagen och prova tillagad form i stället för rå.

FODMAP och uppblåsthet

FODMAP är fermenterbara kolhydrater som kan ge gaser, uppblåsthet och diarré hos vissa med IBS. En låg-FODMAP-kost kan minska symtom hos en del, men metoden ska inte användas slentrianmässigt.
Den restriktiva fasen innebär att man minskar flera kolhydrater som tarmbakterier använder som näring. Det kan minska gaser på kort sikt, men det kan också göra kosten ensidig, skapa oro kring mat och påverka tarmfloran negativt om man fastnar i begränsningen.
Det blir dessutom motsägelsefullt att försöka förbättra tarmfloran med probiotika eller bakterietillskott samtidigt som man långvarigt minskar intaget av fermenterbara kolhydrater som många tarmbakterier behöver för att växa och bilda gynnsamma metaboliter.
Om låg-FODMAP används bör det ske tidsbegränsat, helst med dietiststöd och med återintroduktion av livsmedel. Målet är inte att äta så begränsat som möjligt, utan att hitta en så bred kost som möjligt med så lite symtom som möjligt.

Tips som kan minska uppblåsthet

• Ät mindre portioner åt gången.
• Ät långsammare och tugga maten ordentligt.
• Ät regelbundet: frukost, lunch och middag samt eventuellt 1–3 mellanmål.
• Undvik mycket stora eller mycket feta måltider, eftersom fett gör att magsäcken töms långsammare.
• Minska mängden gasbildande livsmedel om du märker tydlig koppling, men uteslut inte allt i onödan.
• Var försiktig med stora mängder lök, kål, bönor, linser, ärter, äpple, päron, plommon och stenfrukter.
• Undvik eller minska kolsyrade drycker om du lätt blir uppblåst.
• Undvik tuggummi om du sväljer mycket luft.
• Var försiktig med produkter sötade med sorbitol, mannitol eller xylitol.
• Drick kaffe med måtta om du märker att kaffe ökar symtomen.
• Rör på dig varje dag, gärna minst 30 minuter efter egen förmåga.
• Behandla förstoppning om det är en del av problemet.

Fysisk aktivitet och andning

Daglig rörelse kan hjälpa tarmen att arbeta mer regelbundet och kan minska förstoppning. Promenader, cykling, simning eller annan vardagsrörelse räcker ofta långt.
Eftersom buksvullnad ibland handlar om samspel mellan diafragma och bukvägg kan även lugn diafragmaandning hjälpa vissa. Det innebär att andas långsamt och försöka slappna av i bröstkorg, axlar och mage. Det är ingen snabb lösning för alla, men kan vara värt att prova, särskilt om svullnaden kommer tillsammans med stress, spänning eller snabb andning.

När ska uppblåsthet utredas?

Uppblåsthet är vanligt vid IBS, men alla magbesvär ska inte förklaras med IBS. Kontakta vården om uppblåstheten är ny, tydligt tilltagande eller kommer tillsammans med alarmsymtom.
Sök vård vid blod i avföringen, oförklarlig viktnedgång, feber, nattliga diarréer, ihållande kräkningar, svår förstoppning, kraftig buksmärta, blodbrist eller om du får nya magbesvär efter 50 års ålder.
Kvinnor bör också ta nytillkommen och ihållande buksvullnad på allvar, särskilt efter klimakteriet, eftersom gynekologiska sjukdomar ibland kan ge diffusa bukbesvär.

Sammanfattning

Uppblåsthet vid IBS beror ofta på flera saker samtidigt: gaser, förstoppning, känsligare tarm, långsammare gastransport och ibland ett förändrat samspel mellan diafragma och bukvägg. Det behöver alltså inte betyda att du producerar onormalt mycket gas.
Det bästa är ofta att börja med enkla åtgärder: mindre portioner, långsammare måltider, regelbundenhet, mindre kolsyrat, mindre tuggummi, försiktig justering av gasbildande livsmedel och daglig rörelse. Undvik däremot att göra kosten onödigt snäv. Målet är en mage som fungerar bättre – inte en vardag med fler och fler matregler.