Svullen mage och diarré efter matintag – kan det vara IBS?

Hej Dietisten!

Jag har problem med svullen mage och diarré efter matintag. Får för mig att det blir värre efter att jag har ätit mycket vitt bröd. Får även feberkänningar som blir värre efter lunch och middag. Jag är en kvinna på 38 år, ganska stressad och en hårt arbetande tvåbarnsmamma. Kan det vara IBS? Tack!

Svar från dietisten

De symtom du beskriver med magsvullnad och diarré efter måltider är mycket vanliga och kan absolut vara tecken på IBS (Irritable Bowel Syndrome). Samtidigt nämner du feberkänningar, vilket inte tillhör de typiska symtomen vid en funktionell mag-tarmsjukdom. Det är därför av största vikt att du i första hand bokar en tid på din vårdcentral för en ordentlig medicinsk utredning. Läkaren behöver utesluta andra bakomliggande orsaker innan man kan fastställa en IBS-diagnos.

Att leva i en stressig vardag med högt tempo som arbetande småbarnsförälder påverkar i högsta grad mag-tarmkanalen. Det finns en stark koppling mellan hjärnan och magen – så kallad gut-brain interaction. När kroppen är stressad påverkas tarmens rörelser och nervsystem, vilket ofta leder till just lös avföring, smärta och gasbildning.

ANNONS

Medan du väntar på en läkarutredning finns det flera konkreta strategier kring kostvanor och måltidsrytm som du kan testa för att lugna systemet.

Regelbundna matvanor och portionstanke vid diarré

När tarmen är i olag och reagerar med diarré är regelbundenhet ett av de viktigaste verktygen. Tarmen mår bäst av förutsägbarhet:

• Ät hellre tre mindre huvudmål (frukost, lunch, middag) och 1–3 små mellanmål jämnt fördelade över dagen.

• Genom att äta mindre portioner minskar du den akuta mekaniska belastningen på tarmen vid ett och samma tillfälle.

• Tänk också på att äta långsamt och tugga maten noggrant. Att kasta i sig maten i farten ökar risken för att du sväljer luft, vilket förvärrar den svullna magen, samtidigt som stora matbitar tvingar tarmen att arbeta hårdare.

Fördela fiberintaget över hela dagen

En vanlig missfattaing är att man reagerar på det livsmedel man nyss stoppat i munnen. Om du exempelvis äter en mycket fiberrik frukost med müsli, frön, torkad frukt och grovt bröd, kan de fermenterbara kolhydraterna nå tjocktarmen och börja bilda gaser först några timmar senare. När du sedan äter en lättsmält lunch uppstår symtomen, och det är lätt att felaktigt tro att det var lunchens fel.

Ett bättre upplägg är att hålla ett jämnt och måttligt fiberintag över dygnets alla måltider. Välj kanske lite mer lättsmälta flingor till frukost, och lägg i stället till ett knäckebröd eller väl tillagade grönsaker till lunchen. Vid akuta besvär med diarré och svullnad bör du begränsa mängden rå frukt till 2–3 portioner om dagen (skala gärna frukten) och prioritera kokta eller ugnsbakade grönsaker framför råa sallader.

Varför kan vitt bröd trigga en känslig mage?

Du nämner att magen blir värre när du har ätit mycket vitt bröd. Det är en mycket vanlig observation vid IBS, men det beror sällan på själva fiberinnehållet eller proteinet gluten.

Vete, råg och korn innehåller höga halter av frukto-oligosackarider (fruktaner), som är en typ av fermenterbara kolhydrater (FODMAPs). Människan kan inte bryta ner fruktaner i tunntarmen, utan de vandrar vidare till tjocktarmen. Där fungerar de som näring åt tarmbakterierna. När bakterierna jäser (fermenterar) dessa kolhydrater bildas gaser och vätska dras in i tarmen. Hos en person med känsliga tarmnerver (visceral hypersensitivitet) leder denna helt naturliga process till smärta, uppblåsthet och akuta diarréer.

Vikten av att inte utesluta livsmedel i onödan

Om du märker att du reagerar på bröd, pasta och andra mjölprodukter kan det vara klokt att minska på mängden eller undvika att äta det vid precis varje måltid. Det är dock inte farligt för tarmen att äta dessa livsmedel, även om de orsakar tillfälliga och besvärliga symtom.

Att slentrianmässigt börja utesluta stora livsmedelsgrupper på egen hand av rädsla för symtom rekommenderas inte. En extremt restriktiv kosthållning under lång tid medför betydande risker:

• Maträdsla och social isolering: Att ständigt behöva kontrollera och undvika vardagsmat skapar en stress som i sig förvärrar tarmbesvären.

• Utarmning av tarmfloran: Kolhydraterna som vi drar ner på i exempelvis en strikt låg-FODMAP-diet fungerar som så kallad prebiotika – det vill säga den livsviktiga näringen till våra goda tarmbakterier. Att svälta ut dessa kolhydrater under lång tid skadar tarmflorans mångfald.

Det finns en tydlig biologisk motsägelse i att försöka stötta sin mage med probiotika eller bakterietillskott, samtidigt som man genom en långvarigt begränsad kost tar bort den näring som tarmbakterierna faktiskt behöver för att överleva. Sträva i stället efter minsta möjliga restriktion och bredast möjliga kost.

Blanda inte ihop IBS och glutenintolerans (celiaki)

Det är mycket viktigt att du inte tar bort gluten ur din kost innan du har gjort en ordentlig medicinsk utredning. Glutenintolerans (celiaki) är en allvarlig autoimmun sjukdom där proteinet gluten skadar tarmens slemhinna så att näringsupptaget förstörs. Symtomen kan likna IBS, men en person med celiaki måste hålla en livslång och absolut strikt glutenfri kost.

Om du utesluter gluten i förväg kommer de medicinska proverna (blodprov och eventuell gastroskopi) visa falska negativa resultat, vilket gör det omöjligt för en läkare att ställa en korrekt diagnos. Många med IBS mår bättre när de drar ner på bröd och pasta, men det beror alltså oftast på att de minskar på de fermenterbara kolhydraterna (fruktanerna), inte på själva glutenproteinet. Vid IBS behöver du aldrig vara millimeternoggrann med spår av gluten på det sätt som en person med celiaki måste vara.

Vad kan feberkänslorna bero på?

Att du upplever feberkänningar efter större måltider som lunch och middag är som sagt inget typiskt tecken på IBS. Vid stora eller mycket tunga måltider, särskilt om man äter snabbt, sker en enorm blodansamling till mag-tarmkanalen för att klara av matsmältningen. Det kan ibland ge upphov till en känsla av värmevallningar, matkoma eller allmän matthet, vilket kan misstolkas som feber.

Eftersom feber i sig annars kan vara ett tecken på en pågående inflammation eller annan bakomliggande sjukdom, är det viktigt att du tar upp just detta symtom med din läkare under utredningen.

Sammanfattningsvis: Boka en tid på din vårdcentral för att utesluta celiaki, inflammation eller andra medicinska orsaker. Försök samtidigt att sänka kraven i vardagen där det är möjligt, ät regelbundet och minska portionerna för att ge din stressade mage en ärlig chans att återhämta sig.