Problem med gluten – celiaki, symtom och skillnader mot IBS

Varför drabbas man av celiaki?

Celiaki kan bryta ut när som helst i livet, från spädbarnsåldern till vuxen ålder. Om man utvecklar sjukdomen eller inte verkar hänga ihop med ett komplext samspel mellan genetiska faktorer, kost och infektioner. Genetiken är den viktigaste faktorn – bland nära släktingar till någon med celiaki drabbas runt 10 procent själva, att jämföra med 1–3 procent i befolkningen i stort. Uppskattningsvis 30–40 procent av befolkningen bär dessutom på riskgener (HLA DQ2 eller DQ8) utan att ha utvecklat sjukdomen.

Bland barn och ungdomar har man sett att mängden gluten i kosten under det första levnadsåret kan påverka risken att utveckla celiaki. Förekomsten bland barn kan vara upp mot 3 procent i vissa studier.

Vad händer i kroppen?

Celiaki är en autoimmun sjukdom – inte en allergi. När en person med celiaki får i sig gluten reagerar immunförsvaret mot ett kroppsegna enzymet transglutaminas (tTG). Reaktionen orsakar en inflammation i tunntarmen som förstör tarmluddet – de fingerlika utskott (villi) som ökar tarmens yta och som är nödvändiga för ett effektivt näringsupptag. Upp till 75 procent av tarmens yta kan försvinna om en celiakidrabbad person äter gluten dagligen under lång tid.

ANNONS

Skadorna på tunntarmen påverkar bland annat kroppens förmåga att ta upp järn, kalk och vitaminer. Inflammation kan också påverka produktionen av enzymet laktas, vilket kan leda till tillfällig laktosintolerans. Andra delar av ämnesomsättningen kan också beröras.

Till skillnad från IBS – som framför allt rör tjocktarmens funktion utan påvisbara organiska skador – skadar celiaki alltså tunntarmens slemhinna på ett sätt som kan ses och mätas.

Celiaki ska inte heller förväxlas med veteallergi, som är en äkta allergi med IgE-antikroppar mot vete och kan ge eksem, astma, kräkningar och i allvarliga fall anafylaktisk chock.

Symtom

Det finns en stor variation i symtom mellan olika personer med celiaki – en del får nästan inga besvär alls, andra drabbas svårt.

Mag-tarmsymtom är de vanligaste: långvarig diarré, förstoppning, dyspepsi, gaser, buksmärtor, illamående och kräkningar.

Allmänna symtom som trötthet, nedstämdhet och blodbrist (järn-, folsyre- och B12-brist) är vanliga.

Viktnedgång kan förekomma på grund av tarmskadan och minskat matintag.

Hudsymtom som dermatitis herpetiformis (blåsbildning på hud), munblåsor och klåda förekommer.

Skelettpåverkan: eftersom celiaki kan leda till brist på vitamin D och kalk är benskörhet (osteoporos) och skelettsmärta vanligt hos vuxna med oupptäckt celiaki.

Celiaki förekommer ofta tillsammans med andra sjukdomar, bland annat sköldkörtelproblem (thyreoidearubbningar), diabetes typ 1 och Sjögrens syndrom. Sjukdomen är också vanligare vid vissa kromosomavvikelser som Downs och Turners syndrom.

Observera att symtom ibland kan försvinna eller bli lindrigare, vilket kan ge intryck av att sjukdomen gått över. Det stämmer inte – celiaki är en livslång sjukdom, och man kan ha pågående tarmskada utan tydliga symtom.

Diagnos

Man kan aldrig sätta diagnosen celiaki på sig själv. Sjukdomen kan vara svårdiagnosticerad och diagnosen kan inte ställas enbart utifrån symtom. Har man typiska besvär som mag-tarmbesvär kombinerat med näringsbrist kan läkaren misstänka celiaki – men diagnosen kräver blodprov och vävnadsprov (biopsi) från tunntarmen.

Blodprovet kontrollerar bland annat förekomsten av tTG-antikroppar (IgA-anti-tTG). Biopsier tas från tunntarmen via gastroduodenoskopi och visar om tarmluddet är skadat. En viktig regel: man ska inte ha uteslutit gluten ur kosten innan man genomgår provtagningen, annars syns inte immunreaktionen och resultaten kan bli missvisande.

Till skillnad från IBS finns alltså vid celiaki mätbara förändringar i blodprov och i tunntarmens slemhinna.

Behandling – glutenfri kost livet ut

Den enda etablerade behandlingen för celiaki i dag är en strikt glutenfri kost livet ut. Det innebär att utesluta alla livsmedel som innehåller vete, råg, korn, dinkel och kamut. Havre innehåller i sig inte gluten, men är ofta kontaminerat under odling och förmalning – de flesta celiakipatienter tolererar dock certifierat ”rent havre” (glutenfri havre) utan problem, vilket är en uppdatering jämfört med äldre råd.

Omställningen är krävande och görs med stöd av en dietist. Tillskott av B-vitaminer (folsyra, B6 och B12) kan behövas initialt. I butiker märks glutenfria produkter tydligt. Barn under 16 år har enligt lag rätt till vissa glutenfria produkter via livsmedelsanvisning.

Vid korrekt behandling återställs normalt tarmens slemhinna inom några månader, och den extra känsligheten för laktos försvinner vanligtvis i takt med att tarmen läker.

En viktig poäng för dem utan celiakidiagnos: att utesluta gluten ur kosten utan medicinsk indikation är inte ofarligt. Det kan initialt ge viss förbättring av mag-tarmbesvär om man åt för mycket vete, men radikala kostomläggningar riskerar att ge näringsbrist och att dölja symtom som behöver utredas. Kontakta vården för rätt diagnos innan du experimenterar med kosten.

Framtida behandlingsalternativ

Den glutenfria kosten är i dag det enda alternativet – men forskningen rör sig framåt.

En studie publicerad i New England Journal of Medicine och bekräftad av uppföljningsstudier prövade immunterapi (TPM502) som dämpar immunreaktionen på gluten. Resultaten visade att patienterna reagerade betydligt svagare på glutenexponering, och svenska celiakiförbundet beskriver det som ”ett mycket stort steg framåt” – om än med biverkningar och fortfarande många år från klinisk användning.

Forskning kring enzymterapi – att tillföra enzymer som bryter ner det skadliga glutenfragmentet i tunntarmen – pågår parallellt, liksom genetiska metoder för att utveckla spannmålssorter utan de prolin- och glutaminrika proteiner som utlöser reaktionen. Internetmedicin sammanfattar läget: de flesta nya terapier befinner sig i fas 2 eller tidigare, men forskningen ger hopp om alternativ till den glutenfria dieten i framtiden.

Non-celiaki glutenkänslighet – en oklar fråga

Det finns förespråkare för att gluten kan ge negativa hälsoeffekter även hos personer utan celiaki – allt från magbesvär och hudproblem till migrän och trötthet. I USA har det blivit en stor hälsotrend, och böcker om att leva utan gluten fyller hyllorna.

Forskningen på området är dock otydlig. Det är svårt att skilja på effekter av glutenreduktion i sig, placeboeffekter och de faktiska effekterna av att minska på FODMAPs (fermenterbara kolhydrater som finns i veteprodukter). Vad man vet är att en obalanserad kost kan ge negativa hälsoeffekter – men det handlar om balans, inte om att ett enskilt ämne är farligt för alla. Om man inte har celiaki eller veteallergi finns det inget som tyder på att gluten i sig är skadligt.

Alarmsymtom – kontakta vården direkt

Det är viktigt att söka vård för mag-tarmbesvär och inte experimentera med kosten på eget bevåg. Kontakta vården omgående om du:

Går ner i vikt snabbt och/eller har minskad aptit. Får plötsliga starka smärtor i övre delen av magen. Har svåra magsmärtor som inte avtar. Kräks och kräkningarna ser ut som kaffesump eller innehåller blod. Har svart eller blodig avföring. Har magont kombinerat med feber eller illamående. Märker tydligt förändrade toalettvanor. Är över 50 år och får magbesvär du inte haft tidigare.

Vid frågor och oro kring mag-tarmbesvär kan du alltid ringa 1177 Sjukvårdsrådgivningen för råd.