Krånglig mage med förstoppning och diarré – kostråd och när du ska söka vård

Svar från dietisten

Här är det viktigaste först: du bör kontakta vården igen och be om en ny medicinsk bedömning. När mag-tarmbesvär förändras tydligt efter 50 års ålder, när diarréerna är vattniga och tilltagande, när du läcker avföring på natten och när du behöver ständig närhet till toalett, ska man inte bara behandla det som “krånglig mage” eller IBS med allmänna kostråd.

IBS kan absolut ge både förstoppning, diarré, gaser, uppblåsthet och smärta som lindras efter toalettbesök. Men nattliga diarréer, avföringsläckage och tydlig försämring hos en person i din ålder behöver följas upp. Det kan fortfarande handla om en funktionell tarmstörning, men andra orsaker behöver uteslutas.

Börja med vårdkontakt – inte med fler kostexperiment

Eftersom du beskriver en tydlig försämring under det senaste halvåret bör du boka en ny tid och vara konkret med symtomen. Säg till exempel: “Jag är 71 år, har tilltagande vattniga diarréer, läcker avföring nattetid, har växlande förstoppning och diarré och Microlax hjälper inte.”

ANNONS

Det är viktigt att läkaren får hela bilden. Skriv gärna ned hur ofta du har avföring, hur ofta diarréerna kommer, om du har ont, om du har slem eller blod, om du gått ned i vikt, om du har feber, vilka läkemedel du tar och hur ofta du använder Microlax eller andra tarmreglerande medel.

Be också om en tydlig plan: vad ska utredas, vad ska du göra vid akuta skov, och när ska du söka igen?

Varför förstoppning och diarré kan växla

Det kan låta motsägelsefullt att vara förstoppad och samtidigt få vattniga diarréer, men det förekommer. Ibland kan hård avföring bli kvar i tarmen och lös avföring passera förbi, vilket kan upplevas som diarré. Det kallas ibland överrinningsdiarré och kan ge plötsliga trängningar och läckage.

Det betyder inte att det är just detta du har, men det är en viktig möjlighet att diskutera med läkare, särskilt när diarrén kommer efter perioder av förstoppning och när tarmen känns svår att kontrollera.

Andra orsaker kan också behöva övervägas, till exempel läkemedelsbiverkan, inflammation, infektion, mikroskopisk kolit, celiaki, gallsaltsdiarré eller annan tarmsjukdom. Därför är det viktigt att inte fastna i egenbehandling.

Microlax och tarmreglering

Microlax är ett mikrolavemang som används vid förstoppning. Det kan hjälpa till att tömma ändtarmen, men om problemet är mer komplext – till exempel växlande förstoppning och diarré, överrinningsproblematik eller annan tarmsjukdom – kan det kännas som att besvären förvärras.

Du ska inte behöva gissa dig fram. Ta upp med läkaren att du upplever att Microlax inte hjälper och att diarréerna snarare blir värre. Fråga om du behöver annan förstoppningsbehandling, annan utredning eller bedömning av tarmtömningen.

Matvanor som kan lugna en känslig tarm

Samtidigt som du behöver vårdkontakt kan du försöka göra maten så regelbunden och skonsam som möjligt. Det handlar inte om att införa en strikt diet, utan om att minska belastningen på magen och göra tarmens arbete mer förutsägbart.

Ät frukost, lunch och middag samt eventuellt 1–3 mellanmål. Försök att inte hoppa över måltider och sedan äta stort, eftersom stora måltider kan trigga tarmrörelser och diarré. Mindre portioner oftare brukar fungera bättre vid en orolig tarm.

Tugga noggrant, ät långsamt och försök skapa lugn runt måltiden. Det låter enkelt, men vid IBS-liknande besvär kan måltidsstorlek, hastighet och stress spela stor roll.

Fiber – lagom är viktigare än mycket

Fiber kan hjälpa vid förstoppning, men för mycket eller fel typ av fiber kan öka gaser, uppblåsthet och diarré. Eftersom du växlar mellan förstoppning och diarré behöver fiberintaget vara jämnt och försiktigt.

Lösliga fibrer tolereras ofta bättre än stora mängder grova spannmålsfibrer. Exempel på mer skonsamma fiberkällor kan vara havregryn, rotfrukter, kokta grönsaker, bär och psyllium/loppfröskal i rätt mängd och med tillräckligt med vätska.

Öka inte fiber plötsligt. Hellre lite fiber till varje måltid än stora mängder vid enstaka tillfällen.

Tillagad mat kan vara lättare än råkost

När magen är orolig fungerar tillagad mat ofta bättre än stora mängder råkost. Kokta grönsaker, kokta rotfrukter, soppor, mos, puré och mjuka rätter kan ge mindre symtom än råa grönsaker, grova sallader och trådiga livsmedel.

Du kan prova kokt potatis, morot, palsternacka, ris, havregrynsgröt, kokt fisk, färsrätter, ägg, soppor och milda grytor. Skala, hacka, mosa eller mixa om du märker att magen reagerar på skal, trådar eller grova bitar.

Frukt, baljväxter och gaser

Frukt är nyttigt, men ett stort fruktintag kan ge mer gaser och diarré hos vissa med IBS. Två till tre frukter per dag räcker ofta. Bär, kiwi, banan och apelsin kan fungera bättre för vissa än äpple, päron, plommon och stora mängder stenfrukt.

Baljväxter som bönor, linser och ärter innehåller mycket nyttigheter men kan också ge gaser och uppblåsthet. Skölj konserverade baljväxter noga och prova små mängder. Om magen är mycket orolig kan mixade eller passerade baljväxter vara lättare än hela.

Fett kan trigga både diarré och magknip

Feta måltider kan förvärra IBS-liknande symtom hos en del. Det gäller till exempel mycket grädde, smör, olja, feta såser, friterad mat, pizza, chips, bakverk, glass och feta charkprodukter.

Det betyder inte att du ska äta fettfritt, men det kan vara klokt att undvika stora feta måltider när magen är instabil. Fördela hellre fett i mindre mängder över dagen.

Kaffe, sötningsmedel och kolsyrat

Kaffe kan sätta fart på tarmen och ge brådska hos vissa. Om du har vattniga diarréer och svårt att hinna till toaletten kan det vara klokt att minska mängden kaffe eller undvika kaffe i situationer där toalett inte finns nära.

Kolsyrade drycker kan öka gaser och uppblåsthet. Sockerfria produkter med sorbitol, mannitol eller xylitol kan också ge diarré och gaser. Kontrollera särskilt halstabletter, tuggummi, sockerfritt godis och vissa “light”-produkter.

FODMAP – inte första steget här

Många med IBS söker snabbt efter FODMAP-listor. Men i din situation, med högre ålder, försämring, nattligt läckage och explosionsartad vattnig diarré, bör låg-FODMAP inte vara första steget. Först behöver vården bedöma om det finns en annan förklaring.

Låg-FODMAP kan minska gaser och uppblåsthet hos vissa med IBS, men den restriktiva fasen ska inte användas slentrianmässigt eller långvarigt. Den kan göra kosten onödigt begränsad, skapa mer oro kring mat och minska fermenterbara kolhydrater som tarmbakterier behöver för att växa och bilda gynnsamma metaboliter.

Om FODMAP blir aktuellt bör det ske med dietiststöd, inte som ett nytt eget experiment ovanpå redan besvärliga symtom.

Avföringsläckage ska tas på allvar

Att vakna på natten av att avföring läckt är besvärligt och påverkar livskvaliteten. Det kan ha flera orsaker, till exempel lös avföring, trängningar, förstoppning med läckage, nedsatt känsel, svag bäckenbotten, tidigare sjukdom eller annan påverkan på ändtarm och slutmuskel.

Det finns hjälp att få, men behandlingen beror på orsaken. Därför är det viktigt att du berättar tydligt för vården att du läcker avföring och att det sker även nattetid.

Vad du kan göra redan nu

Fortsätt med dagliga promenader om du orkar, men pressa inte kroppen när du har diarré eller känner dig sjuk.

Ät små, regelbundna måltider.

Välj tillagad och lättuggad mat under perioder med mycket besvär.

Drick tillräckligt, särskilt vid diarré, men undvik att hälla i dig stora mängder på en gång.

Var försiktig med stora mängder kaffe, kolsyrat, alkohol, stark mat, feta måltider och sockeralkoholer.

För dagbok i 1–2 veckor över avföring, läckage, smärta, mat, läkemedel och toalettbesök.

Kontakta vården igen och be om uppföljning.

När ska du söka akut?

Sök vård snabbt om du får blod i avföringen, svart avföring, kraftiga buksmärtor, feber, uttorkning, upprepade kräkningar, snabb viktnedgång, nytillkommen svaghet eller om du inte kan kontrollera diarréerna alls.

Sök också om du blir allmänpåverkad eller om symtomen fortsätter att försämras.

Sammanfattning

Regelbundna matvanor, lagom mängd fiber, tillagad mat, mindre portioner, tillräckligt med vätska och daglig rörelse kan hjälpa vid en krånglig mage. Men i ditt fall är det viktigaste att du får en ny medicinsk bedömning. Vattniga diarréer, nattligt avföringsläckage, försämring under det senaste halvåret och debut eller förändring av symtom i högre ålder ska inte bara behandlas med allmänna IBS-råd.

Kostråd kan vara ett stöd, men först behöver vården hjälpa dig att förstå varför tarmen beter sig så här.