IBS: Vad kan vi göra för att må bättre?
Två saker som bör utredas
Dina kräkningar och halsbränna. Kräkningar och uttalad halsbränna med syrakänningar hör inte till de typiska IBS-symtomen. De kan bero på reflux, funktionell dyspepsi eller annat som bör utredas och behandlas separat. Om du inte redan har diskuterat dessa symtom specifikt med din läkare är det viktigt att göra det. Att behandla enbart med stoppande medel utan att ta hänsyn till hela symtombilden kan innebära att något missas.
Sonens uteslutningsbeteende. Att ha uteslutit ”mängder med livsmedel” är ett mönster som kan ge näringsbrist och som på sikt kan göra tillståndet svårare att hantera, inte lättare. Ju fler livsmedel man utesluter, desto svårare är det att täcka kroppens behov av protein, vitaminer och mineraler — och ju mer man undviker, desto mer kan rädslan för mat växa. En dietist kan hjälpa sonen att systematiskt kartlägga vad han faktiskt reagerar på och vad han tål, i stället för att utesluta i onödan. Det är ett bra steg att ta.
Rutiner — grunden för en lugnare tarm
Regelbundna måltider är ett av de råd som gör störst skillnad för de flesta med IBS. Frukost, lunch och middag med ett till tre mellanmål, med ungefär tre timmars mellanrum, håller tarmen i ett jämnare läge. Varken hunger eller övermättnad är vänligt mot en känslig tarm — båda kan utlösa eller förvärra symtom.
Det kräver lite planering: att det alltid finns mat hemma, att måltiderna inte hoppas över och att man inte hamnar i situationen att äta för fort och för mycket för att man blivit för hungrig. Frysta grönsaker, frysta bär, knäckebröd och naturella riskakor är exempel på saker som är bra att ha hemma som buffert.
Hjälp tarmen i förväg
Hur man förbereder maten spelar roll. Att skala, hacka och finfördela grönsaker och frukt innan man äter, och att tillaga dem hellre än att äta dem råa, underlättar matsmältningen avsevärt. Koka, woka eller ugnsbaka — det mjukar upp fibrerna och gör dem lättare för tarmen att hantera.
Tugga ordentligt och ät långsamt. Det låter enkelt men underskattas ofta. En måltid bör ta 15–20 minuter.
Begränsa frukt till ungefär två portioner om dagen och välj gärna bär i stället — de tolereras i regel bättre. Fettrik mat som chips, pommes frites, bakverk, gräddsåser och ost kan utlösa buksmärta, uppblåsthet och akut toalettbehov och bör begränsas. Detsamma gäller starka kryddor, kaffe och alkohol.
Fibrer — fördela dem, uteslut dem inte
Fiberrika livsmedel är viktiga, men de bör fördelas jämnt över dagens måltider i stället för att ätas i stora mängder på en gång. En stor dos fiber på kort tid ger gaser, uppblåsthet och kramper — lite fiber vid varje måltid fungerar bättre.
Havregrynsgröt med bär till frukost är ett bra sätt att börja dagen. Knäckebröd i stället för vitt mjukt bröd. Nykokt potatis, ris eller quinoa i stället för stora mängder pasta. Livsmedel som havre, quinoa, palsternacka, rotselleri, haricots verts, morot, banan, valnötter och fullkornsris brukar tolereras relativt väl av känsliga magar.
Portionsstorlek och variation
Portionsstorleken spelar stor roll — ofta större roll än vilket livsmedel det handlar om. Det är viktigare att äta lagom mängd än att utesluta hela livsmedelsgrupper. Stora portioner ger symtom oavsett om det är soppa, lasagne eller en tallrik bär — äter man för mycket och för snabbt får man oftare besvär.
En varierad kost är viktigt för att kroppen ska få alla de näringsämnen, vitaminer och mineraler den behöver. Ju fler livsmedel som utesluts, desto svårare är det att täcka näringsbehoven — det gäller framför allt sonen.
Motion
Fysisk aktivitet stimulerar tarmrörelserna och kan effektivt lindra buksmärta och gaser. Alla typer av rörelse räknas, men sikta på minst 30 minuter dagligen. En promenad efter maten kan vara ett bra sätt att börja.
Stöd och kontakt
Mag-tarmförbundet är en organisation för personer med mag-tarmsjukdomar och kan ge stöd, information och kontakt med andra i liknande situation: https://www.magotarm.se
Läs mer på alltomibs.se
Diarré och lös mage; Smärtlindring vid IBS; Kostråd vid IBS; Motion och IBS.
