IBS och glutenintolerans – hur vet man vad man har?

Det du beskriver låter besvärligt, och frågan är befogad. Låt oss gå igenom de viktigaste sakerna – diagnosen, glutenintoleransen och hur man äter vid IBS.

Sök vård igen – 16–18 toalettbesök per dag kräver utredning

Det första och viktigaste rådet är att återvända till vården. Sexton till arton toalettbesök per dag är inte ett normalt IBS-skov – det är ett symtom som måste utredas ordentligt för att utesluta andra orsaker. Att proverna hittills inte visat något avvikande är ett bra tecken, men det räcker inte som svar på dina nuvarande besvär.

Vad är det du egentligen visat? Det vet vi inte utan att veta vilka prover som togs. Standardutredningen vid misstänkt IBS med diarré bör inkludera blodstatus (Hb), CRP, celiakiscreening (transglutaminasantikroppar) och – vid diarrédominans – f-kalprotektin i avföringen. F-kalprotektin är en inflammationsmarkör som med hög tillförlitlighet kan skilja IBS från inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) som Crohns sjukdom och ulcerös kolit. Om det provet inte tagits är det värt att be om det. Vid kraftig diarré hos en patient under 50 år kan även rektoskopi vara aktuell.

Nöj dig inte med att bli hemskickad utan ett tydligt svar eller en plan framåt.

ANNONS

Hur ställs en IBS-diagnos?

IBS är inte en uteslutningsdiagnos, vilket är en vanlig missuppfattning. Det är en positiv, symtombaserad diagnos som ställs när du uppfyller de så kallade Rom IV-kriterierna. Det innebär återkommande buksmärta minst en dag per vecka de senaste tre månaderna, kombinerat med att smärtan hänger samman med toalettbesök, förändrad avföringsfrekvens eller förändrad avföringskonsistens.

Dina symtom – buksvullnad, buksmärta, gaser och illamående – stämmer väl med IBS-bilden. Men 16–18 toalettbesök per dag är mer än vad som är typiskt, och det är viktigt att läkaren gör en samlad bedömning och utesluter andra förklaringar innan diagnosen sätts.

Glutenintoleransen – är du ordentligt utredd?

Här finns en viktig fråga att ställa sig: har du fått celiaki diagnostiserat via blodprov och/eller tarmvävnadsprov, eller har du dragit slutsatsen att du är glutenintolerant på grund av att du mår bättre utan gluten?

Det är viktigt att aldrig sluta äta gluten utan att ha en säker diagnos. Anledningen är att celiakiprovet måste tas medan du äter gluten – annars ger det falskt negativt resultat. Om du redan uteslutit gluten länge utan att ha utretts kan det vara svårt att ställa diagnosen i efterhand.

Det är dessutom värt att veta att det ofta inte är glutenet i sig som ger magbesvär utan de svårsmälta kolhydrater – FODMAPs – som finns i samma livsmedel: vete, råg och korn. Dessa kolhydrater kan orsaka gaser, buksvullnad, smärta och förändrad avföring hos känsliga personer, på ett sätt som lätt förväxlas med reaktioner på gluten. Skillnaden är att FODMAPs inte skadar tarmslemhinnan, vilket gluten gör vid celiaki. Om du inte har bekräftad celiaki finns alltså ingen medicinsk anledning att helt utesluta gluten – men det kan ändå finnas skäl att begränsa mängden om du märker att det ger symtom.

Hur bör man äta vid IBS?

Det finns inga universella kostschemat för IBS, men några grundprinciper hjälper de flesta.

Ät regelbundet och i lagom portioner. Det viktigaste rådet är att fördela måltiderna jämnt över dagen – hellre lite och ofta än mycket och sällan. Tre huvudmål och ett till tre mellanmål med ungefär tre timmars mellanrum fungerar bra för många. Varken hunger eller övermättnad är vänligt mot en känslig mage, och båda kan utlösa symtom.

Undvik att småäta. Regelbundna måltider är bättre än att plocka lite här och där under dagen.

Tugga ordentligt och ät långsamt. En måltid bör ta 15–20 minuter. Det låter enkelt men är underskattat.

Tillagat framför rått. Kokade, ugnsbakade och wokade grönsaker tolereras i regel mycket bättre än råa grönsaker.

Begränsa, uteslut inte. Vissa livsmedel kan utlösa symtom – lök, baljväxter, äpple, päron, blomkål, honung och mycket bröd/pasta hör till de vanligaste. Men det handlar oftast om mängden, inte om att helt utesluta dem. Testa dig fram med små portioner i stället för att stryka hela livsmedelsgrupper. Mat skadar inte tarmen – det kan ge symtom, men det är en viktig skillnad.

Variera kosten. Ju fler livsmedelsgrupper som utesluts, desto svårare är det att täcka näringsbehoven. Försök att äta från kostcirkelns alla delar: frukt och bär, grönsaker, rotfrukter, potatis, fullkornsprodukter, baljväxter, mejeriprodukter, kött, fisk och ägg i lagom mängd.

Drick tillräckligt. Vätska är extra viktigt när du har täta diarréer. Sikta på 1,5–2 liter per dag och komplettera gärna med vätskeersättning under svåra perioder.

Avslutningsvis

Det du beskriver förtjänar en grundlig utredning, inte ett ”värdena var normala, ses nästa gång”. Be om en ny bedömning, fråga specifikt om f-kalprotektin tagits, och se till att celiakiutredningen är gjord på rätt sätt. Kostråden ovan kan hjälpa dig i vardagen, men de ersätter inte en ordentlig diagnos.