Gluten och IBS – bör jag undvika gluten?

Vad är gluten?

Gluten är ett samlingsnamn för proteiner som finns i vete, råg och korn. Gluten gör degen elastisk och påverkar konsistensen i bröd, pasta och många bakverk.
För personer med celiaki orsakar gluten en immunologisk reaktion som skadar tunntarmens slemhinna. För personer med IBS är situationen mer komplicerad. IBS är inte samma sak som celiaki, och gluten skadar inte tarmen vid IBS på samma sätt som vid celiaki.

Symtom vid celiaki kan likna IBS

Celiaki, som ibland kallas glutenintolerans, kan ge symtom som liknar IBS. Det kan handla om:
diarré
förstoppning
gaser
uppblåsthet
buksmärta
trötthet
viktnedgång
järnbrist eller annan näringsbrist
Celiaki är en kronisk autoimmun sjukdom där tunntarmens tarmludd skadas av gluten. När tarmluddet skadas kan näringsupptaget försämras, vilket kan leda till brist på järn, folat, vitamin B12, kalcium eller andra näringsämnen.
Därför är det viktigt att inte avfärda långvariga magbesvär som IBS utan att celiaki har övervägts, särskilt om det finns näringsbrist, viktnedgång, långvarig diarré, ärftlighet för celiaki eller andra autoimmuna sjukdomar.

Sluta inte med gluten innan provtagning

Det här är den viktigaste punkten: sluta inte äta gluten innan du har tagit prover för celiaki.
Diagnosen celiaki ställs av läkare utifrån symtom, blodprover och ibland tunntarmsbiopsi. Ett vanligt blodprov är transglutaminasantikroppar av IgA-typ. För att provet ska vara tillförlitligt behöver man fortfarande äta gluten. Om du redan har slutat med gluten kan proverna bli falskt negativa och diagnosen svårare att ställa.
Det kan vara frestande att testa glutenfritt på egen hand, särskilt om magen är besvärlig. Men om du mår bättre och sedan fortsätter glutenfritt utan diagnos kan det bli svårt att veta om du har celiaki eller inte. Vid celiaki räcker det inte att “slarva lite ibland”. Behandlingen är strikt glutenfri kost, även när man inte känner symtom.

ANNONS

Gluten och IBS – är gluten problemet?

Vissa med IBS upplever att de får färre symtom när de minskar på bröd, pasta och vetebaserade produkter. Det behöver inte betyda att gluten är den egentliga orsaken.
Vete, råg och korn innehåller också fruktaner, som är en typ av FODMAP. Fruktaner är fermenterbara kolhydrater som kan ge gaser, uppblåsthet, smärta och diarré hos vissa personer med IBS. När man minskar bröd och pasta minskar man därför ofta både gluten och fruktaner samtidigt. Då är det svårt att veta vad som faktiskt gav effekt.
Det kan också handla om portionsstorlek. En stor tallrik pasta, flera skivor mjukt bröd eller mycket vetebaserade produkter under samma dag kan ge symtom, medan en mindre mängd fungerar bra.

Bör man äta glutenfritt vid IBS?

Om du inte har celiaki finns det sällan skäl att äta strikt glutenfritt. Glutenfria specialprodukter är inte automatiskt nyttigare, och de är ofta dyrare. Vissa glutenfria bröd och bakverk innehåller mindre fiber och mer stärkelse, socker eller fett än motsvarande vanliga produkter.
För personer med IBS kan glutenfria produkter dessutom ibland innehålla ingredienser som i sig kan ge symtom, till exempel inulin, äppeljuicekoncentrat, honung, kikärtsmjöl eller andra FODMAP-rika ingredienser. Glutenfritt är alltså inte detsamma som IBS-vänligt.
Ett mer rimligt första steg är ofta att minska mängden av de livsmedel som ger symtom, snarare än att ta bort gluten helt. Kanske fungerar en mindre portion pasta, en skiva surdegsbröd, rågknäcke eller havre bättre än stora mängder mjukt vetebröd.

Glutenfritt, FODMAP och tarmflora

Vid IBS hamnar gluten ofta i samma diskussion som låg-FODMAP. Det är förståeligt, eftersom många som minskar veteprodukter samtidigt minskar fruktaner. Men man behöver vara försiktig så att kosten inte blir alltmer begränsad.
En strikt låg-FODMAP-kost innebär att flera fermenterbara kolhydrater minskas under en period. Det kan minska symtom hos vissa, men dessa kolhydrater fungerar också som näring för många tarmbakterier. Om man långvarigt begränsar dem kan det påverka tarmfloran och göra kosten mer ensidig.
Det blir därför motsägelsefullt att försöka “förbättra tarmfloran” med probiotika eller bakterietillskott samtidigt som man långvarigt minskar den mat som många tarmbakterier behöver för att växa och bilda gynnsamma metaboliter.
Om låg-FODMAP används bör det ske tidsbegränsat, helst med dietiststöd och alltid med återintroduktion. Målet är inte att leva så fritt från gluten, FODMAP eller andra livsmedel som möjligt, utan att hitta en så bred kost som magen klarar.

Vad kan man testa i stället?

Innan du går över till strikt glutenfritt kan du prova mer måttliga justeringar:
ät mindre portioner pasta och bröd åt gången
sprid ut spannmålsprodukter över dagen
prova havre, potatis, ris, quinoa eller majs som variation
testa surdegsbröd eller knäckebröd om mjukt bröd ger besvär
tugga ordentligt och ät långsammare
kombinera kolhydrater med protein och fett så måltiden blir mer balanserad
notera om symtomen beror på viss mängd snarare än på livsmedlet i sig
Det kan också vara klokt att föra en enkel symtom- och matdagbok under en kort period. Den ska inte bli ett tvång, utan bara hjälpa dig att se mönster.

När ska man kontakta vården?

Kontakta vården om du misstänker celiaki eller om du har långvariga magbesvär som inte är utredda. Det är särskilt viktigt om du har blod i avföringen, viktnedgång, nattliga diarréer, feber, järnbrist, svår trötthet, återkommande kräkningar, ärftlighet för celiaki eller om besvären börjar efter 50 års ålder.
Om du redan har slutat med gluten och vill utreda celiaki bör du prata med läkare innan du börjar äta gluten igen, särskilt om du tidigare reagerat kraftigt.

Sammanfattning

Gluten ska inte tas bort i onödan vid IBS. Om du misstänker att gluten eller spannmålsprodukter påverkar magen bör celiaki först utredas medan du fortfarande äter gluten. Om celiaki utesluts kan du i stället prova att minska mängden bröd, pasta och vetebaserade produkter, eller välja andra kolhydratkällor som magen tolererar bättre.
För många med IBS är problemet inte gluten i sig, utan mängd, fruktaner/FODMAP, fiber, måltidsmönster eller andra faktorer. Målet bör vara en så varierad och fungerande kost som möjligt – inte en onödigt strikt glutenfri diet.