Gaser i magen: hur uppstår de och hur blir man av med dem?

Det mesta är luft vi sväljer

En stor del av gaserna i tarmen kommer faktiskt inte från maten i sig, utan från luft vi sväljer ner. En siffra som ofta dyker upp på nätet är att så mycket som omkring 90 procent av tarmgaserna skulle komma från svald luft. Exakt hur stor andelen är varierar förstås mellan personer och situationer, men att luftsväljandet står för en stor del är väl belagt. Och det är egentligen inte så konstigt – vi sväljer hela tiden, både när vi äter och mellan måltiderna (en ofta citerad uppgift är ungefär 70 gånger i timmen under vaken tid). Den svalda luften kan också komma från sådant vi stoppar i oss som innehåller mycket gas, till exempel kolsyrade drycker.

Luften hamnar först i magsäcken och skickas sedan vidare ut i tunntarmen. Passagen genom tunntarmen går snabbt, och här brukar gaserna sällan ställa till besvär. När de når tjocktarmen kan de däremot samlas och ge obehag, samtidigt som det bildas nya gaser av matsmältningen. Även luft som blir kvar i magsäcken kan kännas obehaglig.

Det goda är att du kan påverka hur mycket luft du sväljer. Att tugga maten ordentligt och äta långsamt minskar mängden luft som följer med ner. Det kan också löna sig att undvika tuggummi och hårda karameller, eftersom själva ”tomtuggandet” gör att vi sväljer mer luft. Röker du är gasbesvär ytterligare ett skäl att försöka sluta – rökning ökar nämligen mängden luft som sväljs. Även stress spelar in: ju mer stressade vi är, desto mer luft åker ner i magsäcken, delvis på grund av hur vi andas.

ANNONS

Den gas som bildas av bakterierna

Resten av tarmgaserna – med den vanligt citerade 90-procentssiffran skulle det alltså röra sig om ungefär en tiondel – bildas av bakterierna i tjocktarmen. Mat som vi själva inte kan bryta ner kan vissa bakterier i stället använda som energikälla, och i den processen bildas gas. En del av denna gas tas upp i blodet och andas ut via lungorna, en del används av andra bakterier, men huvuddelen lämnar kroppen via ändtarmen.

Även om matsmältningen bara står för en del av den totala gasmängden bidrar vissa livsmedel betydligt mer än andra. Klassiska ”gasbildare” är kålsorter som vitkål, brysselkål och blomkål, samt ärtor, bönor, lök, vetekli och sockeralkoholerna sorbitol och xylitol (som ofta finns i sockerfria produkter). Tillstånd som laktosintolerans och celiaki (glutenintolerans) kan också ge mer gas, eftersom födoämnen som inte bryts ner som de ska blir näring åt gasproducerande bakterier.

Värt att känna till är att fibertillskott ofta ger mycket gas – till och med sådana som marknadsförs mot IBS. Har du mycket besvär med uppblåsthet kan det därför löna sig att se över fiberintaget om det är högt, oavsett om det beror på kostvanor eller på kosttillskott. Att justera kosten en aning kan på så vis minska mängden gas som bildas i tjocktarmen. (Mer genomgripande kostomläggningar är dock inget man bör ge sig in på på egen hand – det hör hemma tillsammans med läkare eller dietist.)

Hur blir man av med gaserna?

Det mesta av gasen lämnar kroppen utan att vi märker det – inte minst nattetid när vi sover – och bara en liten del innehåller de svavelföreningar som faktiskt luktar. Att släppa sig många gånger per dygn är helt normalt; en uppgift som ofta nämns är att en ”medelsvensson” släpper sig omkring 20–25 gånger per dag.

Vill du bli av med mer gas finns det några enkla knep. Det finns inga läkemedel som får gasen att försvinna, så det handlar snarare om vanor. Gaserna har egentligen bara två vägar ut: genom munnen eller genom ändtarmen. Att tillåta sig att rapa och att gå på toaletten när man behöver är därför effektivt – mycket gas följer med ut när tarmen töms. Här gör det skillnad att släppa på en del tabun och helt enkelt låta gasen komma ut. Fysisk aktivitet hjälper också mag-tarmkanalen på traven, så att röra på sig brukar underlätta för gaserna att ta sig ut.

När du bör söka vård

I de allra flesta fall är gasbesvär ofarliga. I sällsynta fall kan de dock bero på något allvarligare, exempelvis något som hindrar passagen i mag-tarmkanalen. Kontakta vården om du har återkommande nya besvär som du inte känt av tidigare, särskilt vid högre ålder, om du har blod eller slem i avföringen, eller om du oförklarligt gått ner i vikt eller tappat aptiten.