Gaser i magen eller uppblåst – hur gör djur?

Gaser i magen är normalt

Gasbildning är ett tecken på att magen och tarmarna arbetar. Alla människor rapar och släpper ut gaser, och i de allra flesta fall är det helt normalt. Gas kommer dels från luft vi sväljer, dels från bakteriernas nedbrytning av sådant som når tjocktarmen.

En ofta citerad uppgift är att omkring en till en och en halv liter gas passerar genom mag-tarmkanalen per dygn, och att man kan släppa ut gas ungefär 20–25 gånger per dag. Exakta siffror varierar mellan personer, men poängen är att gaser i magen inte i sig är ett sjukdomstecken.

Problem uppstår framför allt när ovanligt mycket gas bildas, när gasen inte kommer ut ordentligt eller när tarmen är extra känslig. Vid IBS kan även normala mängder gas upplevas som kraftigt obehag, eftersom tarmen kan vara mer smärtkänslig än hos andra.

ANNONS

Varför blir man uppblåst?

Uppblåsthet kan bero på flera saker. Ibland handlar det om faktisk gasansamling i tarmen. I andra fall kan magen kännas spänd och svullen även utan att gasmängden är särskilt stor. Hos personer med IBS spelar ofta tarmens känslighet, tarmrörelser och kommunikationen mellan tarmen och hjärnan stor roll.

Vanliga faktorer som kan bidra till gaser och uppblåsthet är:

• att äta snabbt och svälja mycket luft
• kolsyrade drycker
• tuggummi och hårda karameller
• rökning
• stress och spänd andning
• vissa fiberrika livsmedel
• förstoppning
• IBS eller annan känslighet i tarmen
• laktosintolerans, celiaki eller annan sjukdom som behöver bedömas av vården

Det är alltså inte alltid maten ensam som är orsaken. Hur man äter, hur tarmen rör sig och hur känslig tarmen är spelar också stor roll.

Hur gör djur när maten ger gaser?

Näsapan är ett tydligt exempel på hur djur kan ha anpassat sig till en svårsmält kost. Den äter mycket blad, frön och omogna frukter, vilket kräver en matsmältning där mikroorganismer hjälper till att bryta ned växtmaterial. Sådan jäsning kan också leda till gasbildning.

Den röda colobusapan på Zanzibar är ännu mer speciell. Den har observerats äta kol, och forskare har tolkat beteendet som ett sätt att minska effekten av vissa ämnen i födan. Kol kan binda vissa kemiska ämnen, och beteendet verkar vara inlärt och spridas socialt mellan individer.

Det här är fascinerande, men ska inte översättas direkt till människor. Att apor äter kol betyder inte att aktivt kol är en allmän lösning på gaser i magen hos människor. För personer med IBS är det viktigare att förstå sina egna symtom, undvika onödiga extrema kostförändringar och söka vård vid varningssignaler.

Snäll mat för magen – men undvik att jaga FODMAP

Många som har gaser i magen eller IBS börjar leta efter “snäll mat för magen”. Det är förståeligt. Vissa livsmedel kan ge mer gaser eftersom de innehåller kolhydrater eller fibrer som bakterier i tjocktarmen bryter ned. Exempel kan vara bönor, ärtor, lök, kål, vissa frukter och sockeralkoholer som sorbitol och xylitol.

Samtidigt bör man vara försiktig med att göra långa listor över “farliga” livsmedel. Det är lätt att börja jaga FODMAP, alltså vissa fermenterbara kolhydrater, och till slut utesluta allt mer mat. Det kan skapa oro kring ätande, göra kosten onödigt ensidig och påverka tarmfloran negativt om den restriktiva fasen blir långvarig.

Låg-FODMAP-kost kan minska symtom hos vissa med IBS, särskilt gaser och uppblåsthet, men metoden är inte tänkt som en allmän livsstilsdiet. Den ska vara tidsbegränsad, följas av återintroduktion och helst göras med stöd av dietist. Att på egen hand leva länge på en hårt begränsad “snäll mage”-lista är sällan en bra lösning.

För många är ett mer rimligt första steg att äta regelbundet, tugga ordentligt, undvika stora måltider om de förvärrar besvären och se om några tydliga individuella mönster finns – utan att göra kosten onödigt snäv.

Tips för att minska gaser i magen

Det är inte bara vad du äter som spelar roll, utan också hur du äter. Eftersom en stor del av gasen i magen kommer från luft som sväljs kan enkla vanor göra skillnad.

Pröva att:

• äta långsamt och tugga maten ordentligt
• undvika att prata mycket samtidigt som du äter om du märker att du sväljer luft
• minska mängden kolsyrad dryck
• undvika tuggummi och hårda karameller om du har mycket gasbesvär
• undvika rökning
• röra på dig regelbundet
• gå på toaletten när du behöver
• låta gasen komma ut i stället för att hålla emot

Fysisk aktivitet kan hjälpa tarmen att arbeta mer regelbundet och göra det lättare för gaser att passera. Även stresshantering kan vara relevant, eftersom stress kan påverka både andning, sväljning, tarmrörelser och upplevelsen av obehag.

När bör man söka vård?

Gaser i magen och uppblåsthet är oftast ofarligt, men ibland bör man kontakta vården. Sök vård om besvären är nya och ihållande, om de kommer tillsammans med blod i avföringen, oförklarlig viktnedgång, feber, nattliga symtom, blodbrist eller tydligt förändrade avföringsvanor. Man bör också vara mer uppmärksam om nya mag-tarmbesvär debuterar i högre ålder.

Vid IBS är gaser och uppblåsthet vanliga symtom, men IBS ska inte användas som förklaring till alla magbesvär utan medicinsk bedömning. En korrekt diagnos är viktig, både för att utesluta annan sjukdom och för att få råd som passar just den typ av besvär man har.

Läs mer

På alltomibs.se kan du läsa mer om gaser i magen, IBS och olika typer av tarmbesvär. Du kan också läsa mer om fisar och tarmbakteriernas produktion av gaser, inklusive svavelväte – ett ämne som luktar illa i större mängder men som i små mängder också har biologiska funktioner i kroppen.