5 frågor om magen, tarmen och IBS

1. Hård knöl på höger sida vid uppblåsthet – är det förstoppning?

En hård knöl som känns på höger sida av buken och som inte finns där när du mår bra kan mycket väl vara en ansamling av tarminnehåll. Tjocktarmen löper längs bukväggen – uppåt på höger sida, tvärs över buken och nedåt på vänster sida – och det är fullt möjligt att känna hårdare partier i tarmen vid förstoppning eller när tarminnehållet rört sig långsamt.

Men det är en fråga som kräver läkarbedömning. Att avgöra vad en knöl är för något utan att undersöka patienten är inte möjligt, och om du känner en tydlig resistens som inte funnits tidigare bör du ta upp det med din läkare. De allra flesta sådana fynd är ofarliga och beror på tarminnehåll eller gasansamling, men det är alltid rätt att låta en läkare bedöma det.

2. Varför kan inte tarmen släppa ut luften som orsakar uppblåstheten?

Det är en bra fråga, och svaret är mer komplicerat än man kanske tänker.

ANNONS

Uppblåsthet vid IBS beror inte alltid på att det finns mer gas än vanligt. Forskning med bilddiagnostik har visat att mängden gas i tarmen hos IBS-patienter och friska personer i många fall inte skiljer sig nämnvärt – trots att IBS-patienterna upplever kraftig uppblåsthet. Det handlar alltså ofta mer om hur kroppen hanterar gasen än om hur mycket gas som bildas.

En viktig mekanism är det som kallas abdominofrenisk dyssynergi. Hos friska personer reagerar buk- och bäckenmuskulaturen på en ökad gasmängd i tarmen genom att spänna åt och stötta buken. Hos personer med IBS sker det motsatta: diafragman rör sig nedåt och bukmusklerna slappnar av utåt, vilket ger synlig utspändhet. Kroppen förstärker alltså känslan av uppblåsthet i stället för att motarbeta den.

Till detta kommer att tarmens motilitet – förmågan att transportera innehåll och gaser framåt – kan vara störd vid IBS. Nedsatt och ooordnad rörlighet skapar fickor av instängd gas som inte kan komma vidare. Och eftersom IBS-tarmen har en förhöjd känslighet (visceral hypersensitivitet) upplevs normala mängder gas som mer påträngande och smärtsamma.

3. Varför svullnar magen alltid ungefär två dagar efter tarmtömning?

Det här cykliska mönstret är igenkännbart för många med IBS, och det finns faktiskt rimliga förklaringar till det – originaltexten sade ”jag har ingen aning”, men vi kan faktiskt säga mer.

Tarmbakterierna i tjocktarmen fermenterar (jäser) kolhydrater och fibrer som passerar dit oabsorberade. Denna process producerar gaser, och den pågår kontinuerligt efter varje måltid. Men efter en ordentlig tarmtömning töms tjocktarmen på en del av sitt innehåll. Det tar sedan ett par dagar innan nya kostintag transporterats nedåt, och en ny gasproduktionscykel byggts upp. Hos en person med IBS, vars tarm har svårare att transportera och avlasta gas, hinner en ny ansamling byggas upp – och uppblåstheten återkommer med liknande intervall.

Det kan också finnas ett samband med den gastrokoliska reflexen: tarmen triggas till ökad aktivitet efter måltider, och om reflexen är förstärkt vid IBS kan gasproduktionen och uppblåstheten komma i tydliga vågor snarare än jämnt fördelade.

Om du upplever ett mycket regelbundet cykliskt mönster är det ändå värt att ta upp med din läkare, för att utesluta att det finns en annan förklaring.

4. Hur vet man om tarmarna är inflammerade?

IBS innebär inte inflammation i klinisk mening – det finns inga tecken på tarmskada eller inflammation i vävnadsprover vid IBS, vilket skiljer det från inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) som Crohns sjukdom och ulcerös kolit.

Tecken på att tarmen faktiskt är inflammerad – och som alltså inte hör till IBS – är blod eller slem i avföringen (utan annan känd orsak), mycket frekvent avföring även nattetid, feber och kraftig allmänpåverkan. Det börjar ofta med att avföringen gradvis blir lösare och mer frekvent, och tillståndet försämras över tid.

Om du misstänker inflammation bekräftas eller utesluts det med blodprov (CRP, Hb, kalprotektin i avföringen) och vid behov koloskopi. F-kalprotektin är ett enkelt avföringsprov som med hög tillförlitlighet kan skilja IBS från IBD och som i dag ingår i standardutredningen vid diarrébetonade besvär.

5. Är IBS-tarmar mer känsliga för svullnad – och varför gör det så ont?

Ja, och det är ett centralt drag vid IBS. Det kallas visceral hypersensitivitet: en förhöjd känslighet i tarmens nervsystem som gör att normala retningar – gas, tarmrörelser, sträckning av tarmväggen – upplevs som smärta. Samma mängd gas som hos en frisk person knappt märks, kan hos en person med IBS ge kraftig smärta.

Det handlar alltså inte om att ”ha ont för ingenting”. Nervsignalerna är verkliga – det är tröskeln för vad som upplevs som smärtsamt som är sänkt. Det är också anledningen till att uppblåsthet vid IBS kan vara så handikappande, och varför vanliga smärtstillande medel som paracetamol sällan hjälper.

Vad kan hjälpa mot gaser och uppblåsthet?

Vardagsrörelse stimulerar tarmens rörelser och hjälper till att driva gaser framåt. En promenad, simning, cykling eller dans i minst 30 minuter om dagen är ett av de råd med bäst stöd.

Viss mat kan öka gasbildningen – lök, kål, baljväxter, paprika och starka kryddor hör till de vanligare utlösarna. Att tillaga grönsakerna och skala frukt underlättar matsmältningen. Kolsyrade drycker och tuggummi tillför extra gas och bör begränsas.

Fettrik mat kan förstärka tarmrörelserna och bromsa gastransporten, vilket ökar uppblåsthet och smärta. Avslappningsövningar och medveten andning kan också hjälpa vid en spänd och öm buk.