IBS, trötthet och värk: Orsaker och råd vid nya symtom

Fredrik Larsson, PhD
”Jag är en 46-årig kvinna som fick diagnosen IBS för tjugo år sedan. Mina symtom är uppblåst mage, lös mage och magknip. Under de senaste fem åren har jag fått problem med extrem trötthet vid skov, och också mycket mer värk i skuldror och nacke – så pass att jag inte kan träna utan att få ont i kroppen. Musklerna känns inflammerade och jag kan få en lätt temphöjning. Jag undrar också om det har med hormoner att göra – jag är i förklimakteriet, min mens blev smärtsammare och mer långvarig. Jag började med minipiller och mår nu bättre, men kan fortfarande inte träna utan att få influensaliknande värk, särskilt vid IBS-skov. Vad beror det på och vad kan jag göra?” Det här är en fråga som innehåller flera lager och som förtjänar ett ordentligt svar. Låt oss ta det del för del.
Kvinna sitter på en soffa med plågade ansiktsuttryck och håller sig om magen
Dela

Söka läkare – och varför det är viktigt

Det viktigaste rådet är att gå till läkaren och ta upp hela bilden: trötthet, muskelvärk, temphöjning och kopplingen till IBS-skov. Det är inte typiska IBS-symtom, och det finns flera möjliga förklaringar som bör utredas:

Trötthet, muskelvärk och låggradig feber kan höra ihop med hormonella förändringar, med inflammation, med sömnstörningar, med ett tillstånd som kallas fibromyalgi – eller med en kombination av dessa. Fibromyalgi är ett tillstånd med utbredd muskelvärk och trötthet som är vanligare hos kvinnor och som faktiskt samvarierar med IBS i hög utsträckning. Många med IBS har också fibromyalgi eller liknande funktionella smärttillstånd, utan att kopplingen gjorts tydlig av vården. Det är värt att specifikt fråga om det.

Blodprover kan ge ledtrådar: CRP och SR för inflammation, sköldkörtelprover (TSH och T4, eftersom hypothyreos kan ge exakt den kombination av trötthet och muskelvärk du beskriver), järn och ferritin, B12 och vitamin D. Ingen av dessa utesluter IBS – men de kan avslöja ett parallellt tillstånd som är behandlingsbart.

ANNONS

Hormoner och IBS – ett verkligt samband

Att du funderar på hormonkopplingen är välgrundat. Det finns ett dokumenterat samband mellan hormoner och IBS-symtom. Östrogen och progesteron påverkar tarmrörelserna och tarmens känslighet, och det är välkänt att IBS-besvären hos många kvinnor varierar med menscykeln – ofta värre i den premenstruella fasen när progesteronnivåerna faller.

I förklimakteriet förändras hormonnivåerna oregelbundet och ibland kraftigt, vilket kan destabilisera symtombilden vid IBS. Att din mens blivit smärtsammare och mer långvarig är ett klassiskt förklimaktoriefenomen. Att du mår bättre på minipiller är ett tecken på att hormonnivåernas stabilisering faktiskt hjälper.

Det kvarstående problemet med träningsvärk och influensaliknande symtom vid IBS-skov hänger troligen ihop med något mer än enbart hormonerna – se avsnittet om fibromyalgi och central sensitisering nedan.

Varför ger träning influensaliknande värk vid skov?

Det du beskriver – att kroppen reagerar kraftigt på träning just vid IBS-skov, med muskelvärk och allmänpåverkan – stämmer med ett mönster som är vanligt vid tillstånd med central sensitisering. Vid IBS är nervsystemet i tarmen känsligare än normalt (visceral hypersensitivitet), men hos en del sprider sig denna ökade känslighet och påverkar hur kroppen uppfattar smärta och fysisk ansträngning mer generellt. Under ett skov, när systemet är extra aktiverat, kan träning som annars skulle tolereras bra upplevas som överväldigande och ge liknande symtom som en virusinfektion.

Det innebär inte att du inte ska röra på dig – men det talar för att intensiteten behöver anpassas noga. Under skov är lätt promenad eller stretching mer lämpligt än konditionsträning. När skovet lagt sig kan du gradvis öka intensiteten igen. Att lyssna på kroppen och inte forcera träning under skov är inte defeatism – det är en vettig strategi.

Kost och inflammation

En antiinflammatorisk kosthållning kan vara ett vettigt komplement, oavsett vad läkaren kommer fram till. Det handlar om att äta mer av det som kopplats till lägre inflammationsmarkörer: fisk och skaldjur två till tre gånger i veckan (gärna feta fiskar som lax och sill), rikligt med grönsaker och bär, fullkorn framför vitt mjöl, och nyttiga oljor som rapsolja och olivolja. Rött kött och chark bör hållas i schack – max 500 gram i veckan, gärna mindre.

Det är inte en diet utan en generell inriktning på mat som de flesta med IBS klarar bra och som också kan gynna hela kroppens inflammationsnivå.

Sammanfattning

Extrem trötthet, muskelvärk och temphöjning hör inte till den klassiska IBS-bilden och bör utredas. Ta upp hela symtombilden med din läkare och be om blodprover som inkluderar sköldkörtel, järn, B12, D-vitamin och inflammationsmarkörer. Fråga specifikt om fibromyalgi som möjlig parallell diagnos. Hormonkopplingen är sannolik men förklarar troligen inte allt. Anpassa träningsintensiteten under skov – din kropp verkar vara i ett läge av central sensitisering där forcerad träning förvärrar snarare än hjälper.

ANNONS

Referenslista.

Lacy BE, Mearin F, Chang L, et al. Bowel disorders (Rome IV). Gastroenterology. 2016;150(6):1393–1407.
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/27144627/Whitehead WE, Palsson O, Jones KR. Systematic review of the comorbidity of irritable bowel syndrome with other disorders: what are the causes and implications? Gastroenterology. 2002;122(4):1140–1156.
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/11910364/1177 Vårdguiden. IBS – irritabel tarm.
https://www.1177.se/sjukdomar–besvar/mage-och-tarm/magbesvar/ibs—irritabel-tarm/Internetmedicin. Colon irritabile (IBS).
https://www.internetmedicin.se/medicinsk-gastroenterologi-och-hepatologi/colon-irritabile-ibsLivsmedelsverket. Kostråd för vuxna.
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/kostrad-och-matvanor

Relaterade artiklar.

ANNONS

Relaterade artiklar.