LCHF-diet och IBS – vad göra åt förstoppningen?

Vad är LCHF?

LCHF (Low Carb High Fat) innebär att man drar ner kraftigt på socker och stärkelserik mat – bröd, pasta, ris och potatis – och i stället äter mer kött, fisk, fågel, ägg, ”ovanjordsgrönsaker” och fetter som smör, rapsolja och olivolja. En striktare variant är ketogen kost, där kolhydraterna begränsas ännu hårdare.

Varför kan LCHF ge förstoppning vid IBS?

LCHF gör att fiberintaget ofta sjunker, ibland avsevärt. Fiber – framför allt lösliga fibrer – är det som ger avföringen volym och konsistens, stimulerar tarmens rörelser och håller passagetiden i schack. När fibermängden minskar kan avföringen bli hårdare, volymen minska och tömningen kännas ofullständig. Det är en vanlig konsekvens av LCHF-kost, och du är långt ifrån ensam om det.

Det behöver inte innebära att LCHF är fel för dig – du beskriver ju att du fungerar bra på kosten i övrigt och att IBS-besvären är hanterbara. Men förstoppningsdelen behöver åtgärdas.

ANNONS

Vad kan du göra?

Öka fiberintaget gradvis. Det effektivaste sättet att normalisera tarmfunktionen på lång sikt är att se till att du äter tillräckligt med fiber. Inom ramen för LCHF är det framför allt grönsaker som gäller: bladgrönsaker, broccoli, blomkål, zucchini, paprika, gurka och liknande ovanjordsgrönsaker. Nötter och frön bidrar också. Tricket är att öka mängden gradvis – stora förändringar på kort tid ger gaser, uppblåsthet och smärta, vilket är kontraproduktivt. Lite mer varje dag är bättre än ett stort lyft på en gång.

Drick tillräckligt. Fiber fungerar bara om det finns tillräckligt med vätska i tarmen. Sikta på 1,5–2 liter om dagen, i första hand vatten. Utan tillräcklig vätska kan ett ökat fiberintag faktiskt förvärra förstoppningen snarare än att hjälpa.

Rör på dig. Fysisk aktivitet stimulerar tarmrörelserna direkt. Minst 30–60 minuter dagligen – promenader, cykling, trädgårdsarbete, simning – räcker för att ge effekt. Du kanske redan är aktiv, men om det finns utrymme att öka är det värt att prova.

Ge tarmen tid. Att stressa på toaletten eller ignorera behovet när det uppstår förvärrar förstoppning. Ta god tid och gå när kroppen signalerar.

Bulkmedel – ett bra första steg

Innan du provar laxermedel är bulkmedel ett bättre alternativ. Bulkmedel innehåller växtfibrer – vanligast är psylliumfröskal (loppfrö) – som sväller i vätska och ökar tarminnehållets volym. Det stimulerar tarmrörelserna naturligt och normaliserar tarmfunktionen vid såväl hård som lös avföring. Det är alltså inte ett laxermedel i klassisk mening utan ett preparat som hjälper tarmen att fungera mer normalt.

Bulkmedel finns receptfritt på apotek under namn som Vi-Siblin, Lunelax, Husk med flera. Det är viktigt att alltid ta ett stort glas vatten till varje dos – annars kan effekten utebli och i värsta fall ge besvär.

Laxermedel

Om bulkmedel inte räcker finns flera typer av laxermedel att tillgå:

Osmotiska laxermedel som makrogol (PEG, till exempel Movicol, Forlax) är ett skonsamt alternativ som mjukar upp avföringen genom att binda vätska i tarmen. De är välstuderade, har en gynnsam biverkningsprofil och anses inte ge beroende eller göra tarmen ”slö” – det är en vanlig missuppfattning. Makrogol är förstahandsalternativet vid IBS-C i de flesta svenska riktlinjer.

Natriumpikosulfat (till exempel Laxoberal) verkar mer direkt på tarmrörelsen och är lämpligt för kortare perioder eller vid behov, men bör inte användas regelbundet över lång tid på egen hand.

Lactulose är ett äldre osmotiskt alternativ som fungerar men som oftare ger gaser och uppblåsthet – något att väga mot behovet.

En viktig notering: laxermedel är inte farliga att använda, men de bör ses som ett komplement och utvärderas tillsammans med läkare om behovet är regelbundet. Om du har haft förstoppning länge och är 52 år är det också klokt att prata med din läkare om en genomgång, för att utesluta att det finns en annan förklaring bakom besvären.

Sammanfattning

LCHF kan fungera bra vid IBS men riskerar att ge för lågt fiberintag, vilket ofta ger hård avföring och svår tömning. Gradvis ökade grönsaker, tillräckligt vätskeintag (1,5–2 liter om dagen) och daglig rörelse är grunden. Bulkmedel (psylliumfröskal) är ett bra första steg utöver livsstilsjusteringarna. Om det inte räcker är makrogol ett välstuderat och skonsamt alternativ. Prata med din läkare om du vill ha hjälp att lägga upp en plan.