Förstoppning, magkramper och illamående – hur ska man äta?

Börja med vården om du har kräkningar och svåra kramper

Om du har haft förstoppning och magkramper under lång tid, och nu dessutom mår mycket illa eller kräks, bör du kontakta vården. Det gäller särskilt om du har svårt att få i dig mat och vätska, om du går ned i vikt, om besvären förvärras eller om du bara klarar ett fåtal livsmedel.

Det är svårt att ge specifika kostråd utan att veta vad symtomen beror på. IBS kan ge förstoppning, diarré, gaser, uppblåsthet och buksmärta, men kraftigt illamående och kräkningar behöver bedömas separat. Långvarig förstoppning med kräkningar kan ibland tala för att tarmen inte fungerar som den ska, eller att det finns ett hinder eller en annan sjukdom som behöver utredas.

Att bara leva på yoghurt är ingen bra lösning

Om yoghurt är det enda som känns möjligt att äta kan det vara begripligt att hålla fast vid det en kort period. Men att leva nästan enbart på yoghurt är inte en hållbar kost. Risken är att du får i dig för lite energi, protein, fibrer, fett, järn, vitaminer och mineraler.

ANNONS

En alltför ensidig kost kan också göra magen ännu känsligare. Tarmen behöver regelbunden mat, vätska och en viss mängd fibrer för att fungera. Om du knappt äter något alls får tarmen mindre att arbeta med, vilket i sin tur kan förvärra förstoppningen.

Målet bör därför vara att försiktigt bredda kosten igen, inte att hitta fler saker att utesluta.

När all mat verkar ge symtom

När man upplever att man “reagerar på allt” är det lätt att tänka att problemet ligger i enskilda livsmedel. Ibland gör det det. Men ofta handlar det också om hur, när och hur mycket man äter.

Frågor som kan vara värda att ställa är:

• Äter du mycket sällan och sedan lite för mycket på en gång?
• Tuggar du ordentligt?
• Äter du snabbt eller under stress?
• Dricker du tillräckligt?
• Har du blivit rädd för mat och därför minskat kosten kraftigt?
• Rör du dig mindre än vanligt på grund av smärta eller oro?
• Håller du dig när du egentligen behöver gå på toaletten?

För en känslig mage kan regelbundenhet vara viktigare än att hitta en perfekt “snäll mat”-lista. Små, jämna måltider fungerar ofta bättre än att fasta länge och sedan äta större portioner.

Mat som kan vara lättare vid illamående och förstoppning

Vid illamående kan små portioner fungera bättre än stora måltider. Kokt eller ugnsbakad mat kan kännas lättare än stekt och fet mat. Drick gärna mellan måltiderna om det känns lättare än att dricka mycket samtidigt som du äter.

Exempel på försiktiga måltider när magen är orolig kan vara:

• yoghurt med lite bär, banan eller kiwi
• havregrynsgröt i liten portion
• kokt potatis eller ris
• kokt fisk eller kyckling
• soppa med rotfrukter
• kokta morötter, zucchini eller haricots verts
• en liten smörgås eller ett knäckebröd om det fungerar

Det viktiga är inte att dessa livsmedel är “rätt” för alla, utan att börja smått och öka variationen stegvis. Hellre lite mat ofta än nästan ingen mat alls.

Förstoppning: öka fibrer försiktigt

Vid förstoppning kan fibrer hjälpa, men det behöver göras försiktigt. Om du ökar fiberintaget för snabbt kan gaser, uppblåsthet och magkramper bli värre. Det gäller särskilt vid IBS-C, alltså förstoppningsbetonad IBS.

Ofta tolereras lösliga fibrer bättre än stora mängder grova, olösliga fibrer. Havre, psyllium, rotfrukter, potatis, frukt och bär kan vara lättare än stora mängder vetekli, rå kål eller baljväxter.

Livsmedel som ibland fungerar vid förstoppning är:

• havre
• psyllium
• kiwi
• bär
• kokta eller ugnsbakade rotfrukter
• potatis
• quinoa
• bovete
• grönsaker i tillagad form
• nötter i små mängder om magen tolererar det

Samtidigt är toleransen individuell. Det är bättre att lägga till små mängder och följa symtomen än att göra stora förändringar direkt.

Drick tillräckligt – särskilt om du ökar fibrerna

Fibrer binder vätska i tarmen. Om du ökar mängden fibrer men dricker för lite kan förstoppningen förvärras. Vatten är oftast bästa drycken.

Många behöver omkring 1,5–2 liter vätska per dag, men behovet varierar beroende på kroppsstorlek, aktivitet, temperatur, kost och sjukdom. Vid kräkningar är vätska extra viktigt, och om du inte får behålla vätska bör du kontakta vården.

Linfrö – var försiktig

Hela linfrön har traditionellt använts vid förstoppning, men de ska användas med försiktighet och i små mängder. Livsmedelsverket ger särskilda råd om linfrö eftersom linfrön innehåller ämnen som kan bilda vätecyanid.

Krossade linfrön bör inte användas fritt som kosttillskott. Om linfrön används bör man följa Livsmedelsverkets råd och inte se dem som en generell lösning vid förstoppning.

Rörelse och toalettvanor spelar roll

Tarmen påverkas inte bara av mat. Fysisk aktivitet stimulerar tarmrörelserna och kan hjälpa vid förstoppning. Det behöver inte vara hård träning – promenader kan räcka som start.

Toalettvanor är också viktiga. Gå när du behöver och försök undvika att hålla dig. För vissa kan det hjälpa att skapa en lugn rutin efter frukost eller annan måltid, när tarmens naturliga reflexer ofta är mer aktiva.

Normal avföringsfrekvens varierar mycket. En del går flera gånger per dag, andra några gånger i veckan. Det viktiga är om avföringen är svår att få ut, om du får ont, känner dig ofullständigt tömd eller om mönstret förändras tydligt.

Se över läkemedel som kan ge förstoppning

Vissa läkemedel kan bidra till förstoppning. Det gäller bland annat opioider som morfin och kodein, järntabletter, vissa läkemedel mot depression eller psykiska besvär, vissa blodtrycksmediciner och vissa läkemedel mot halsbränna eller sur mage.

Om du misstänker att ett läkemedel bidrar till förstoppningen ska du inte sluta på egen hand, utan ta upp det med läkare eller apotekspersonal.

Undvik att utesluta mer och mer mat

Vid förstoppning, magkramper och IBS-liknande besvär är det vanligt att man börjar utesluta livsmedel. Till slut kan kosten bli så begränsad att den i sig blir ett problem. Om du redan bara äter yoghurt är nästa steg inte att ta bort ännu mer, utan att få hjälp att lägga tillbaka mat på ett tryggt sätt.

Detta gäller även låg-FODMAP och andra restriktiva dieter. De kan ibland minska gaser och uppblåsthet hos vissa med IBS, men de är inte avsedda som långvariga självhjälpsdieter. Att jaga FODMAP på egen hand kan skapa maträdsla, göra kosten ensidig och minska intaget av fermenterbara kolhydrater som tarmbakterier använder som näring. Vid så uttalade symtom som i frågan är det viktigare att först få medicinsk bedömning än att starta ännu en uteslutningsdiet.

När behövs mer hjälp?

Om förstoppningen är långvarig kan receptfria läkemedel ibland behövas, till exempel bulkmedel eller osmotiskt verkande medel. Men vid svåra kramper, illamående och kräkningar bör man inte bara behandla själv.

Kontakta vården om:

• du kräks eller inte får behålla mat och vätska
• du har svåra eller tilltagande buksmärtor
• du har långvarig förstoppning som inte förbättras
• du går ned i vikt
• du har blod i avföringen
• du har feber eller påverkat allmäntillstånd
• du bara klarar ett mycket begränsat antal livsmedel
• du misstänker att du riskerar näringsbrist

Vid långvariga funktionella mag-tarmbesvär kan läkare och dietist hjälpa till med både utredning och en plan för att bredda kosten utan att förvärra symtomen.

Sammanfattning

Vid förstoppning och magkramper är det sällan en bra lösning att utesluta mer och mer mat. Om du dessutom mår illa, kräks och bara klarar yoghurt bör du söka vård för bedömning. Kostmässigt är målet att försiktigt bredda maten igen, äta små och regelbundna måltider, dricka tillräckligt, öka fibrer långsamt och hitta rutiner som hjälper tarmen att arbeta.

För en känslig mage handlar det inte om perfekt kost, utan om en trygg, näringsrik och hållbar vardag.