Alkohol och MAGEN: Hur påverkas magen av alkohol?

En av tre med IBS får besvär av alkohol

Bland personer med IBS uppger mer än var tredje att de får måttliga, svåra eller mycket svåra besvär efter att ha druckit alkohol. Få andra livsmedel ställer till det lika ofta – egentligen är det bara kål, lök och kaffe som kan mäta sig med alkohol när det gäller att utlösa IBS-besvär.

Men är det verkligen bara alkoholhalten i sig som är boven? Det intressanta är att huvuddelen av alkoholen vi dricker snabbt tas upp i blodet redan högt upp i mag-tarmkanalen – en mindre del via magsäcken och merparten via tunntarmen – medan de typiska IBS-besvären hör hemma längre ner, i tjocktarmen. När alkoholen väl nått blodet har den förstås en rad välkända effekter på kroppen, inte minst på hjärnan. Men vägen dit, genom mag-tarmkanalen, är minst lika relevant för den som har en känslig mage.

Flera vetenskapliga studier har genom åren visat att olika typer av alkoholhaltiga drycker kan ge olika effekter på mag-tarmkanalen. Utöver alkoholhalten verkar även faktorer som dryckens pH-värde och övriga ingredienser ha stor betydelse.

ANNONS

I svalg och matstrupe

Den omedelbara effekten av all alkohol, oavsett typ eller styrka, är att muskulaturen i matstrupen slappnar av. Det är också slemhinnorna i svalg, matstrupe och magsäck som får ta den första ”stöten” av alkoholen, innan den blandas med övrig mat och dryck och så småningom tas upp i blodet.

När slemhinnorna i svalg och matstrupe irriteras av alkoholen, samtidigt som muskulaturen slappnar av, ökar risken för sura uppstötningar och halsbränna – så kallad reflux. Det är något som besvärar många som dricker alkohol, även de som inte har IBS.

I magsäcken – stor skillnad mellan dryckerna

När alkoholen når magsäcken kan den påverka frisättningen av hormonet gastrin och produktionen av magsyra. Det kan i sin tur ge både kortvariga och mer långvariga effekter på magsäckens slemhinna. Här finns en stor – och kanske överraskande – skillnad mellan olika drycker.

Jästa alkoholdrycker som vin, öl, champagne och sherry tillhör dem som ökar magsyraproduktionen mest. Dessa drycker har visat sig kunna stimulera syrasekretionen betydligt mer än neutrala kontrolldrycker. Mer oväntat är att jästa men därefter destillerade drycker med högre alkoholhalt – som whisky, brandy och rom – inte ökar syrasekretionen, och i vissa fall till och med dämpar den.

Det tyder på att det inte enbart är alkoholhalten som avgör. En tänkbar förklaring är att själva destilleringen tar bort de ämnen som annars driver upp syraproduktionen – eller att det tillkommer något under processen som i stället hämmar den. Just vin har dessutom i studier visat sig ha en förmåga att motverka vissa sjukdomsframkallande bakterier, däribland magsårsbakterien Helicobacter pylori – bättre än konstgjorda lösningar med samma pH och alkoholhalt. Återigen pekar det mot att det är fler ämnen än alkoholen som ger effekt på mag-tarmkanalen.

I tarmarna – små och stora mängder ger motsatt effekt

Själva alkoholhalten har däremot tydlig betydelse för tarmens rörelser, något som i hög grad påverkar IBS-besvären. Här är mönstret dubbelt: ett relativt lågt alkoholintag tenderar att öka tarmrörelserna och därmed risken för diarré (bland annat genom ett försämrat upptag av näring, vatten och salt), medan ett högt alkoholintag i stället bromsar tarmrörelserna och gör tarmtömningen långsammare, alltså mer förstoppande.

Fler faktorer än alkoholhalten påverkar

Sammanfattningsvis verkar fler faktorer än enbart alkoholhalten i vinet, ölet eller whiskyn påverka mag-tarmkanalen – och olika mängder alkohol kan ge rakt motsatta effekter på tarmrörelserna. Alkohol är därför ingen lämplig dryck att experimentera med för att styra sina magbesvär.

Det generella råd som ofta ges till personer med IBS – att hantera mat och dryck med måtta och balans, och att pröva sig fram utan alltför stora svängningar – gäller troligen även alkohol. Märker man att det just är alkoholen som ger ökade besvär finns det i dag gott om bra alkoholfria alternativ att välja bland.