Intolerans och allergi mot livsmedel – vad är skillnaden?

Allergi och intolerans – liknande besvär men olika orsaker

Det är lätt att blanda ihop allergi och intolerans, och i vardagsspråket används begreppen ofta om vartannat. Men det är viktigt att skilja på dem, eftersom de har olika mekanismer, olika svårighetsgrad och ibland helt olika behandling.

Vad är en allergi?

Vid en allergi reagerar immunförsvaret på ett ämne som i sig är ofarligt. Immunförsvaret, som är till för att skydda oss mot bakterier, virus och skadliga ämnen, börjar plötsligt reagera kraftigt mot helt harmlösa proteiner i maten. Dessa kallas allergener.

Allergier delas vanligtvis in i två grupper:

ANNONS

IgE-medierade allergier är den vanligaste formen. Kroppen bildar IgE-antikroppar mot ett specifikt allergen. Närvaron av dessa antikroppar gör att en ny kontakt med allergenet kan utlösa en snabb och ibland kraftig reaktion – inom minuter till ett par timmar. Reaktionen kan drabba blodkärl, slemhinnor i ögon, näsa, svalg, luftvägar eller mag-tarmkanal. Vid jordnötsallergi har IgE-antikroppar bildats mot allergener i jordnöten; vid äggallergi mot proteiner i ägget.

Icke IgE-medierade allergier innebär att immunförsvaret reagerar utan att bilda antikroppar. Reaktionerna är ofta fördröjda och kan komma efter timmar eller dagar, vilket gör dem svårare att identifiera.

Vad är icke-allergisk överkänslighet (intolerans)?

Vid intolerans är immunförsvaret inte inblandat. I stället ger ett ämne i maten problem på annat sätt – ofta lokalt i mag-tarmkanalen. Det klassiska exemplet är laktosintolerans, där kroppen inte producerar tillräckligt av enzymet laktas för att bryta ner mjölksocker (laktos). Det obrytna laktosen fermenteras i stället av tarmbakterier, vilket kan ge gaser, uppblåsthet och diarré.

Det finns också ämnen i kosten som kan ge reaktioner som liknar allergisymtom utan att vara äkta allergier. Till exempel kan histamin – som finns naturligt i ost, makrill, tonfisk och rödvin – orsaka reaktioner hos känsliga personer. Andra ämnen som kan ge överkänslighetsreaktioner är acetylsalicylsyra, bensoesyra, azofärgämnen, sulfiter och antioxidationsmedel.

Symtom

De vanligaste symtomen vid allergisk eller icke-allergisk överkänslighetsreaktion är mag-tarmsymtom som illamående, magont och diarré, hudsymtom som nässelutslag och eksem, och luftvägssymtom som astma, hosta och snuva. Klåda i munnen, svullna läppar och rinnande ögon är också vanligt. Anafylaktisk chock är ovanligt men ett livshotande tillstånd som kräver omedelbar intensivvård.

Koppling till IBS

En viktig poäng för den som lever med IBS: allergi och intolerans kan ibland samexistera med IBS eller förvärra dess symtom. Laktosintolerans och celiaki kan ge besvär som liknar IBS, och det händer att diagnosen IBS ställs utan att dessa tillstånd uteslutits ordentligt. Det är därför viktigt att låta en läkare utreda ordentligt innan man börjar utesluta livsmedel på egen hand.

Vanliga allergier och intoleranser

Celiaki (glutenintolerans)

Celiaki är en autoimmun sjukdom där immunförsvaret reagerar på gluten och liknande proteiner i vete, råg och korn. Reaktionen skadar tunntarmens slemhinna, vilket stör näringsupptaget. Symtomen varierar – barn kan tappa vikt och drabbas av illaluktande diarré, medan vuxna ofta upplever trötthet, blodbrist och diffusa mag-tarmbesvär. En obehandlad celiaki kan leda till undernäring. Den enda behandlingen är en strikt livslång glutenfri kost. Havre tolereras av de flesta, och livsmedel baserade på ris, bovete och majs är naturligt glutenfria.

Laktosintolerans

Laktosintolerans innebär att kroppen inte producerar tillräckligt av enzymet laktas för att bryta ner mjölksocker. I Sverige är vi som befolkning ovanligt tåliga för laktos jämfört med stora delar av världen, särskilt Afrika och Asien. Det laktos som inte bryts ner kan fermenteras av tarmbakterier, vilket kan ge gaser och lösare mage.

En viktig poäng som ofta missas: en strikt laktosfri kost kan paradoxalt nog förvärra intoleransens på sikt, eftersom laktos stimulerar bakterier i tarmen att producera det enzym som bryter ner det. Att istället hitta en tolerabel nivå av laktos i kosten – snarare än att utesluta det helt – kan vara ett bättre tillvägagångssätt. Läs mer om laktosintolerans i separata artiklar på alltomibs.se.

Äggallergi

Vid äggallergi reagerar man vanligtvis på proteiner i äggvitan. Vanliga symtom är eksem och astma. Vuxna med äggallergi kan ibland även reagera på kyckling- och hönaskött eller ha luftvägsallergi mot burfåglar. Ägg förekommer i mängder av livsmedel: pasta, pannkakor, bröd, hamburgare och glass.

Allergi mot baljväxter – jordnötter och soja

Jordnötter och soja tillhör baljväxterna, liksom ärtor, bönor, linser, lupin och kikärtor. Dessa allergier uppträder ofta tidigt i livet och kvarstår. Jordnöts- och sojaproteinallergier kan vara allvarliga och ge livshotande reaktioner. Baljväxter förekommer i choklad, glass, snacks, pesto, köttbullar, korv, bröd och kex.

Komjölksallergi

Komjölksallergi är inte detsamma som laktosintolerans. Vid komjölksallergi reagerar immunförsvaret på proteiner i komjölk. Det är vanligt hos spädbarn och försvinner oftast innan skolåldern. Symtom är magknip, kräkningar, nässelutslag och diarré; i sällsynta fall anafylaktisk chock. Den som har komjölksallergi måste undvika alla mjölkprodukter – inklusive laktosfria varianter. Komjölk finns i grädde, ost, smör, glass, bakverk och choklad.

Fiskallergi

Fiskallergi uppträder ofta tidigt och kvarstår livet ut. Man kan reagera på en eller flera fiskarter. Symtom är nässelutslag, illamående och kräkningar. Fiskallergi ska inte förväxlas med överkänslighetsreaktioner mot histamin, som kan förekomma naturligt i vissa fiskar.

Skaldjursallergi

Skaldjursallergi uppträder oftare i vuxen ålder. Man kan reagera på räkor, krabba, kräftor och hummer, samt ibland ostron och musslor. Symtom liknar fiskallergi. Precis som för fisk ska skaldjursallergi inte blandas ihop med reaktioner på histamin i skaldjur.

Nöt-, mandel- och fröallergi

Nötter, mandlar och fröer är vanliga orsaker till allergier med symtom som klåda i munnen och svalget, nässelfeber, eksem, rinnande näsa, magont och kräkningar. Anafylaktisk chock förekommer. Det är vanligt att personer med pollenallergi mot björk, hassel och al även reagerar på råa äpplen, hasselnötter och mandel – ett fenomen som kallas korsallergi. Nötter förekommer i bakverk, flingor, sallader och asiatisk mat.

Överkänslighet mot frukt, bär och grönsaker

Frukter, bär och grönsaker kan ge överkänslighetsreaktioner som klåda i svalget och runt munnen samt nässelutslag. Vanligast är reaktioner kopplade till pollenallergi – björkpollenallergiker reagerar till exempel ofta på råa äpplen och stenfrukter som körsbär, persika och plommon.

Vad måste märkas på förpackningen?

Enligt EU:s förordning om livsmedelsinformation (förordning 1169/2011) är tillverkare skyldiga att tydligt ange 14 allergener i innehållsförteckningen. Dessa ska framhävas, till exempel med fetstil eller versaler, så att de är lätta att se. De 14 obligatoriska allergenerna är:

gluteninnehållande spannmål (vete, råg, korn, havre), kräftdjur, ägg, fisk, jordnötter, sojabönor, mjölk (inklusive laktos), nötter (cashew, hasselnöt, makadamia, mandel, paranöt, pekannöt, pistasch och valnöt), selleri, senap, sesamfrön, svaveldioxid och sulfit (vid mer än 10 mg/kg), lupin och blötdjur.

Tänk på: Läs alltid innehållsförteckningen noggrant – även på produkter du brukar köpa. Innehållet kan ha förändrats utan förvarning.

Läs mer

På alltomibs.se finns separata artiklar om laktosintolerans och om hur allergi och intolerans förhåller sig till IBS. Livsmedelsverkets webbplats och Svenska Celiakiförbundet ger mer detaljerad information om respektive tillstånd.