Bukhjärnan och IBS – så påverkar tarmens nervsystem magen

Vad är bukhjärnan?

Bukhjärnan är ett vardagligt namn för det enteriska nervsystemet. Det är ett omfattande nätverk av nervceller i mag-tarmkanalens vägg. Det finns från matstrupen till ändtarmen och hjälper till att styra matsmältning, tarmrörelser, blodflöde, vätskeutsöndring och samspelet med tarmens immunsystem.

ENS kan arbeta självständigt i stor utsträckning. Det betyder att tarmen inte behöver vänta på instruktioner från hjärnan för varje rörelse. Samtidigt är ENS inte isolerat. Det kommunicerar hela tiden med hjärnan, ryggmärgen, hormonsystemet, immunsystemet och tarmfloran.

Det är denna kommunikation som ofta kallas hjärn-tarm-axeln.

ANNONS

Hjärnan och tarmen pratar hela tiden

Tarmen skickar information till hjärnan om tryck, rörelse, näringsinnehåll, inflammation, gaser och smärta. Hjärnan skickar i sin tur signaler tillbaka som påverkar tarmens rörelser, känslighet, blodflöde och utsöndring.

Det är därför magen kan reagera när du är stressad, rädd, förväntansfull eller pressad. Det är också därför magbesvär kan påverka humör, oro, sömn och koncentration. Kommunikationen går åt båda håll.

Vid IBS verkar detta signalsystem vara mer lättretat. Tarmen kan skicka starkare signaler än vanligt, och hjärnan kan tolka signalerna som mer hotfulla eller smärtsamma.

IBS är en störning i hjärn-tarm-samspelet

IBS räknas i dag till funktionella mag-tarmsjukdomar, eller disorders of gut-brain interaction. Det betyder att man kan ha tydliga och besvärliga symtom utan att vanliga prover eller undersökningar visar en inflammation, tumör eller annan strukturell sjukdom.

Det betyder inte att IBS är “inbillat”. Tvärtom finns det biologiska mekanismer bakom symtomen: förändrad tarmkänslighet, förändrade tarmrörelser, påverkan från stressystemet, tarmflora, immunsignaler och nervsystemets reglering.

Bukhjärnan är därför central för att förstå IBS. Den hjälper till att förklara varför en normal mängd gas kan göra ont, varför en vanlig måltid kan ge kraftiga trängningar och varför stress kan slå sig direkt på magen.

Visceral överkänslighet – när tarmen känner för mycket

Ett viktigt begrepp vid IBS är visceral överkänslighet. Det betyder att nerverna som känner av tarmen reagerar starkare än normalt på tryck, töjning eller rörelse.

Hos någon utan IBS kanske en gasbubbla eller tarmrörelse knappt märks. Hos någon med IBS kan samma signal kännas som smärta, kramper, tryck eller akut behov av toalett. Det är en skillnad i känslighet, inte ett tecken på att personen överdriver.

Detta kan också förklara varför symtomen ibland känns oproportionerliga jämfört med vad undersökningar visar.

Tarmrörelser och nervsignaler

ENS styr tarmens rytmiska rörelser. Vid IBS kan dessa rörelser vara för snabba, för långsamma eller oregelbundna. Det kan bidra till diarré, förstoppning eller växling mellan båda.

Om tarmen rör sig snabbt kan avföringen bli lösare och trängningarna starkare. Om tarmen rör sig långsamt kan avföringen bli hårdare, gaser stanna kvar och magen bli mer uppblåst. Om rörelserna är ojämna kan man få en blandning av symtom.

Det är därför IBS inte alltid ser likadant ut. Samma person kan ha olika symtom under olika perioder.

Immunsystemet och låggradig inflammation

IBS är inte samma sak som inflammatorisk tarmsjukdom, som Crohns sjukdom eller ulcerös kolit. Vid IBS ser man inte den typ av tydlig inflammation som skadar tarmen på samma sätt.

Däremot finns forskning som visar att immunsystemet kan vara inblandat vid IBS hos vissa. Efter en maginfektion kan tarmen bli mer känslig under lång tid. Mastceller och andra immunceller kan också påverka nervsignaler nära tarmen och bidra till smärta och känslighet.

Det här är en viktig nyansering. IBS är inte en klassisk inflammatorisk sjukdom, men samspelet mellan nerver, immunceller och tarmflora kan ändå vara rubbat.

Varför stress påverkar IBS

Stress påverkar bukhjärnan genom nervsystemet och hormonsystemet. När kroppen går in i beredskap prioriteras inte matsmältningen på samma sätt. Tarmens rörelser, känslighet och blodflöde kan förändras.

Det är därför vissa får diarré av stress, andra blir förstoppade och många får mer gaser, smärta eller uppblåsthet. Stress kan också göra att man sover sämre, äter snabbare, dricker mer kaffe, rör sig mindre eller spänner magen mer – vilket i sin tur kan förstärka IBS.

Det handlar alltså inte om att stress “bara sitter i huvudet”. Stress är en kroppslig signal som tarmen reagerar på.

Tarmfloran är också en del av samspelet

Tarmbakterierna kommunicerar med bukhjärnan och hjärn-tarm-axeln genom ämnen de bildar när de bryter ned mat, till exempel kortkedjiga fettsyror. De kan också påverka immunsystemet och tarmens barriärfunktion.

Vid IBS har man i studier sett skillnader i tarmflorans sammansättning hos vissa grupper, men det finns inget enkelt “IBS-bakteriemönster” som gäller alla. Därför är det svårt att säga att en specifik probiotika eller bakterieanalys löser problemet.

Det viktigaste är ofta att skapa bra förutsättningar för tarmen: varierad kost, lagom fiber, regelbundna måltider, rörelse, sömn och behandling av förstoppning eller diarré när det behövs.

Vad betyder detta för behandling?

När man förstår IBS som ett samspel mellan tarmens nervsystem, hjärnan, immunsystemet och tarmfloran blir behandlingen bredare. Det räcker sällan att bara leta efter ett livsmedel att ta bort.

Behandling kan handla om kost, men också om förstoppningsbehandling, diarrébehandling, lösliga fibrer, fysisk aktivitet, stresshantering, sömn, läkemedel som påverkar tarmens rörelser eller känslighet, och psykologiska metoder som KBT eller hypnos riktad mot mage-tarm.

Det betyder inte att alla behöver allt. Det betyder att behandlingen bör anpassas efter vilka symtom som dominerar.

När ska man söka vård?

Sök vård om du har blod i avföringen, svart avföring, ofrivillig viktnedgång, feber, nattliga diarréer, blodbrist, återkommande kräkningar, svår nytillkommen buksmärta eller tydligt förändrade avföringsvanor som inte går över.

Om du redan har IBS men symtomen förändras kraftigt, eller om du känner stark oro, är det också rimligt att kontakta vården för att få en ny bedömning och en tydlig behandlingsplan.

Sammanfattning

Bukhjärnan, alltså det enteriska nervsystemet, spelar en viktig roll vid IBS. Den styr tarmens rörelser, känslighet och samspel med immunsystemet och tarmfloran. Vid IBS kan detta system bli överkänsligt, vilket gör att normala signaler från tarmen upplevs som smärta, uppblåsthet, trängningar eller obehag.

IBS är därför inte inbillning och inte bara en fråga om mat. Det är en störning i samspelet mellan tarmen och hjärnan. Den förståelsen gör också att behandlingen behöver vara bred: kost kan hjälpa vissa, men stress, sömn, tarmrörelser, förstoppning, diarré och nervsystemets känslighet är ofta minst lika viktiga.

Läs mer på alltomibs.se

Vad är IBS?; Stress och IBS – så påverkas magen av hjärn-tarm-axeln; Tarmproblem kan skapa depression – och tvärtom; Uppblåst mage vid IBS – vad beror det på?; Må bättre med medveten andning.