Graviditet och IBS – råd när magen blir extra känslig

Svar från dietisten

Först och främst: grattis till graviditeten. Jag förstår verkligen att det känns oroligt när magen redan tidigt i graviditeten reagerar kraftigt, särskilt om du har svår IBS sedan tidigare och dessutom mår illa.
Det finns begränsat med forskning om IBS under graviditet, men det är känt att graviditet kan påverka mag-tarmkanalen på flera sätt. Hormoner, ändrad tarmmotorik, illamående, ändrade matvanor, stress, trötthet och senare även den växande livmodern kan tillsammans göra att IBS-symtom förändras. En del mår bättre under graviditeten, andra får mer besvär.
Eftersom du beskriver kraftiga symtom och är tidigt i graviditeten är det klokt att också ta upp detta med barnmorska eller läkare. Det gäller särskilt om du får kraftig buksmärta, upprepade kräkningar, blod i avföringen, viktnedgång, feber, uttorkning eller om du inte får i dig mat och vätska.

Hormoner, graviditet och IBS

Under graviditeten ökar nivåerna av bland annat progesteron och östrogen. Progesteron gör att glatt muskulatur slappnar av, vilket kan bidra till att tarmen arbetar långsammare. Det är en av orsakerna till att förstoppning är vanligt under graviditet.
Samtidigt kan graviditet påverka känslighet, illamående, reflux, gaser och hur snabbt maten passerar genom mag-tarmkanalen. För en person med IBS kan detta kännas som att de vanliga IBS-symtomen förstärks eller ändrar karaktär.
Det är också vanligt att aptiten växlar under tidig graviditet. Vissa behöver äta ofta för att hålla illamåendet i schack, medan andra knappt får i sig något alls. Vid IBS kan detta bli extra svårt eftersom oregelbundet ätande i sig kan trigga magen.

Gaser, svullen mage och tryck upp mot bröstet

Gaser och svullnad är vanligt både vid IBS och under graviditet. Tryck upp mot bröstet kan ibland bero på gaser, förstoppning eller reflux. Reflux och halsbränna är också vanligt under graviditet eftersom hormoner kan påverka magmunnen och matsmältningen.
Försök att äta mindre portioner men oftare. Undvik att bli väldigt hungrig och undvik att äta mycket stora måltider på en gång. Sitt gärna upprätt efter maten och undvik att lägga dig direkt efter större måltider.
Det kan också hjälpa att minska sådant som du tydligt vet ger gaser, till exempel stora mängder kål, lök, bönor, kolsyrad dryck och tuggummi. Men uteslut inte för mycket i onödan, särskilt inte under graviditet när näringsbehovet är viktigt.

ANNONS

Illamående och IBS – ät lite men ofta

Vid graviditetsillamående fungerar det ofta bättre att äta små mängder ofta än att försöka få i sig stora måltider. För många är det lättare med torr, mild eller kall mat, till exempel rostat bröd, kex, yoghurt, fil, kall pasta, ris, potatis, banan eller enklare smörgåsar.
Pröva gärna att ha något litet vid sängen och äta innan du går upp om illamåendet är värst på morgonen. Drick hellre små mängder ofta än mycket på en gång. Vissa mår bättre av att dricka mellan måltiderna i stället för till maten.
Det viktigaste i ett skov av illamående är inte att kosten blir perfekt, utan att du får i dig tillräckligt med energi och vätska. När illamåendet lugnar sig kan du successivt bredda maten igen.

Förstoppning under graviditet

Förstoppning är vanligt under graviditet och kan förvärra IBS, gaser och buksvullnad. Regelbundna måltider, vätska, rörelse och lagom mängd fiber är grunden.
Om du redan har IBS är det klokt att öka fiber försiktigt. För mycket fiber på en gång kan ge mer gaser och svullnad. Lösliga fibrer, till exempel havre, psyllium/husk, frukt, bär och vissa rotfrukter, tolereras ofta bättre än stora mängder grovt kli och mycket fullkorn på en gång.
Om du använder husk eller annat fiberpreparat är vätska extra viktigt. Annars kan effekten bli sämre och förstoppningen förvärras.

Matråd vid graviditet och IBS

Vid graviditet är det viktigt att äta varierat och få i sig tillräckligt med näring. För dig med IBS kan det behöva ske på ett lite mer anpassat sätt.
Ät gärna regelbundet: frukost, lunch och middag samt 2–3 mellanmål om det fungerar. Små måltider kan vara bättre än stora. Välj mat från flera livsmedelsgrupper, men anpassa till vad magen klarar just nu.
Grönsaker: Tillagade grönsaker tolereras ofta bättre än stora mängder råkost. Morot, potatis, palsternacka, zucchini, aubergine, haricots verts och mindre mängder broccoli kan fungera bättre för många än rå lök, stora mängder kål och baljväxter.
Frukt och bär: Bär, kiwi, apelsin, banan och melon kan fungera för vissa. Begränsa inte frukt i onödan, men sprid gärna ut intaget över dagen i stället för att äta mycket på en gång.
Fisk: Fisk är bra mat under graviditet, men följ Livsmedelsverkets råd om vilka fiskar som bör undvikas eller begränsas. Fisk orsakar sällan IBS-symtom i sig, men feta eller starkt kryddade tillagningar kan påverka magen hos vissa.
Mejeriprodukter: Om du mår bättre av laktosfritt går det bra att välja laktosfria alternativ. Om du väljer växtbaserade alternativ, välj helst berikade produkter med till exempel kalcium, D-vitamin och B12.
Protein: Kyckling, fisk, ägg, kött, tofu och mindre mängder baljväxter kan vara bra proteinkällor. Bönor, linser och ärter kan ge gaser, men de behöver inte uteslutas helt om du tolererar små mängder. Skölj konserverade baljväxter noga och pröva små portioner.
Kolhydrater: Potatis, ris, havre, quinoa, majs- eller rispasta och surdegsbröd kan fungera bra för många. Vanligt bröd, pasta och bulgur kan ge symtom hos vissa med IBS, men toleransen är individuell.
Dryck: Vatten är bäst som bas. Vid illamående kan kalla drycker, små klunkar och dryck mellan måltiderna fungera bättre än stora glas till maten.

Ska man äta låg-FODMAP när man är gravid?

Här bör man vara försiktig. Låg-FODMAP kan minska IBS-symtom hos vissa, men den restriktiva fasen innebär att många livsmedel begränsas. Under graviditet är det extra viktigt att kosten inte blir för snäv.
Om låg-FODMAP övervägs under graviditet bör det ske med dietiststöd och med målet att snabbt återintroducera livsmedel och hitta en så bred kost som möjligt. Att på egen hand följa långa FODMAP-listor under graviditeten är inte en bra idé.
Det finns också en tarmfloraaspekt. Många FODMAP-rika livsmedel innehåller fermenterbara kolhydrater som tarmbakterier använder som näring. Det blir motsägelsefullt att försöka “förbättra tarmfloran” med probiotika eller bakterietillskott samtidigt som man långvarigt begränsar den mat som många tarmbakterier behöver för att växa och bilda gynnsamma metaboliter.

Läkemedel och kosttillskott

Ta inte IBS-läkemedel, laxermedel, stoppande läkemedel, örter eller kosttillskott under graviditet utan att först kontrollera med barnmorska, läkare eller apotek. Det som är okej när man inte är gravid är inte alltid lämpligt under graviditet.
Detta gäller även naturläkemedel och “magprodukter”. Naturligt betyder inte automatiskt säkert för gravida.

När bör du kontakta vården?

Kontakta barnmorska eller läkare om du inte får behålla vätska, kissar mycket mindre än vanligt, går ner i vikt, har kraftig eller ensidig buksmärta, feber, blod i avföringen, svår förstoppning, upprepade diarréer eller om du känner dig allmänt påverkad.
Sök också hjälp om illamåendet gör att du inte får i dig tillräckligt. Det finns behandling mot graviditetsillamående, och du ska inte behöva kämpa ensam.

Sammanfattning

IBS kan förändras under graviditet. Hormoner, illamående, långsammare tarmrörelser, ändrat matintag och stress kan göra att magen blir mer svullen, gasig och svår att styra. Det betyder inte att något nödvändigtvis är fel, men kraftiga symtom ska tas på allvar.
Försök äta små, regelbundna måltider, dricka tillräckligt, välja mild och näringstät mat, öka fiber försiktigt och undvika onödiga restriktioner. Under graviditet är målet inte en perfekt IBS-diet, utan att du och barnet får tillräckligt med näring samtidigt som magen belastas så lite som möjligt.