Kajplök och ramslök vid IBS – hur fungerar vilda lökar vid låg-FODMAP?

Svar från dietisten

Vad roligt att det fungerar bra med ramslök! Det är ett utmärkt sätt att behålla den goda löksmaken i matlagningen utan att drabbas av de kraftiga magbesvär som vanlig gul lök och vitlök ofta orsakar vid IBS.

När det gäller kajplök (som ofta kallas skogslök) finns det, precis som du nämner, inga specifika laboratorieanalyser publicerade kring dess exakta FODMAP-innehåll. Eftersom ramslöken fungerar väl för er tycker jag absolut att ni ska våga prova även kajplök i små mängder för att testa er egen tolerans.

Varför analyseras inte alla livsmedel?

För att säkert veta mängden FODMAPs (fermenterbara oligo-, di-, monosackarider och polyoler) i ett livsmedel krävs avancerade kemiska laboratorieanalyser. Detta görs i dag på ett fåtal platser i världen, främst vid Monash University i Australien.

ANNONS

Det är också värt att komma ihåg att kolhydrat- och näringsinnehållet i en grönsak kan variera naturligt. Hur mycket FODMAPs som bildas beror inte bara på vilken växtsort det är, utan också på växtplats, jordmån, mognadsgrad och hur mycket sol plantan har fått. Vilda växter som plockas i den svenska naturen har sällan exakta tabellvärden, och därför blir det egna toleranstestet det absolut viktigaste verktyget.

Lök är en vanlig trigger vid IBS

Vanlig lök och vitlök hör till de livsmedel som personer med känslig tarm (IBS) har svårast att tolerera. De innehåller höga halter av fruktaner (en form av oligosackarider), vilket är korta sockerkedjor som människan helt saknar enzym för att bryta ner i tunntarmen.

Istället transporteras dessa kolhydrater ogärna vidare ner till tjocktarmen. Där drar de till sig vätska och blir tillgänglig näring för tarmens bakterier. När bakterierna bryter ner (fermenterar) dessa kolhydrater bildas korta fettsyror och gaser. Denna process är helt naturlig och sker hos alla människor, men vid IBS är tarmens nervsystem extra känsligt (visceral hypersensitivitet), vilket gör att gasbildningen och vätskeomsättningen leder till smärta, uppblåsthet och förändrad avföring.

Risken med att utesluta FODMAPs under lång tid

Att följa en strikt låg-FODMAP-diet är inte per definition ”nyttigare” än en vanlig balanserad kost. Det är enbart en eliminationsdiet avsedd som ett kortvarigt verktyg för att lugna tarmen. Den strikta restriktiva fasen bör i regel bara pågå under några veckor, och det rekommenderas starkt att man gör detta med stöd av en dietist.

Att leva med en långvarigt restriktiv kost medför tydliga nackdelar:

• Maträdsla och social isolering: Att ständigt behöva undvika vanliga råvaror som lök kan leda till en komplicerad och stressande relation till mat.

• Negativ påverkan på tarmfloran: FODMAPs fungerar som så kallad prebiotika, vilket innebär att de är den primära näringen till våra goda tarmbakterier. När man svälter ut dessa kolhydrater ur kosten under lång tid riskerar man att minska mångfalden och mängden av de gynnsamma bakterierna i tarmen.

Det finns en tydlig biologisk motsägelse i att försöka förbättra eller skydda sin tarmflora med probiotika eller bakterietillskott samtidigt som man genom en långvarig, strikt diet tar bort de fermenterbara kolhydrater som dessa bakterier faktiskt behöver för att överleva och producera hälsosamma metaboliter.

Återintroduktionen är det viktigaste steget

Målet med kostbehandling vid IBS är alltid att äta en så bred och varierad kost som möjligt, med minsta möjliga symtom. Det är inte farligt för tarmen att få i sig FODMAPs, även om symtomen de orsakar kan vara mycket besvärliga.

Efter en kort tids strikt diet är det därför helt avgörande att påbörja återintroduktionsfasen. Där testar man en kolhydratgrupp i taget för att identifiera exakt vad man reagerar på och i vilken mängd. Ofta tål man en viss mängd lök i en maträtt, särskilt om den kombineras med andra råvaror. Fortsätt därför njuta av ramslöken, och testa gärna kajplöken försiktigt under en stabil period!