”Kaffe minskar risken för IBS”, visar en studie. Är det sant?

Vad visade studien?

En stor prospektiv studie från UK Biobank undersökte sambandet mellan kaffe- och teintag och framtida risk att få IBS. Studien följde ett mycket stort antal vuxna personer över tid och jämförde hur ofta IBS utvecklades hos personer med olika nivåer av kaffe- och teintag.

Forskarna fann att högre kaffeintag var kopplat till lägre risk att senare få IBS. Sambandet sågs särskilt för snabbkaffe och brygg-/malet kaffe. Man såg också ett visst samband mellan måttligt teintag och lägre IBS-risk.

Det är intressant, men det är viktigt att förstå vad en sådan studie kan och inte kan visa.

ANNONS

Studien visar samband – inte bevisad skyddseffekt

En observationsstudie kan visa att personer som dricker mer kaffe i genomsnitt får IBS mer sällan än personer som dricker mindre kaffe. Men den kan inte bevisa att kaffe i sig skyddar mot IBS.

Det kan finnas andra förklaringar. Kaffedrickare kan skilja sig från icke-kaffedrickare i livsstil, kost, socioekonomi, sömn, rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet, vårdkontakter eller andra faktorer. Forskarna kan justera för mycket, men aldrig för allt.

Det kan också finnas omvända samband: personer med känslig mage kan redan innan en IBS-diagnos ha minskat eller slutat med kaffe eftersom magen reagerar. Då kan det se ut som att låg kaffekonsumtion “ökar risken”, när det i själva verket är tidiga magbesvär som gör att man undviker kaffe.

Varför kan kaffe ändå verka skyddande?

Kaffe är inte bara koffein. Drycken innehåller flera bioaktiva ämnen som kan påverka kroppen. Kaffe har i olika studier kopplats till effekter på inflammation, gallsekretion, tarmrörelser, lever, ämnesomsättning och tarmflora.

Det finns också forskning som visar att kaffe kan påverka tarmens bakteriesammansättning. I en mindre studie ökade vissa bifidobakterier efter tre veckors kaffekonsumtion. Senare mikrobiomforskning har också hittat tydliga kopplingar mellan kaffedrickande och vissa tarmbakterier. Det betyder inte att kaffe “botar tarmfloran”, men det visar att kaffe kan påverka tarmmiljön.

Det är därför inte orimligt att kaffe på lång sikt kan ha samband med lägre risk för vissa tillstånd. Men för den enskilda personen med IBS är den akuta effekten ofta viktigare: vad händer med magen efter dagens kopp?

Kaffe stimulerar tarmen snabbt

Kaffe kan stimulera tarmens rörelser, särskilt i tjocktarmen. Effekten kan komma snabbt efter intag och behöver inte enbart bero på koffein. Även koffeinfritt kaffe kan påverka mag-tarmkanalen hos vissa.

Detta kan vara positivt för någon med förstoppning, men besvärligt för någon med diarré, trängningar eller oro för att inte hinna till toaletten. Många känner igen att kaffet “sätter fart på magen” på morgonen.

Vid IBS-D, alltså diarrédominerad IBS, kan kaffe därför vara en tydlig trigger. Vid IBS-C, förstoppningsdominerad IBS, kan en kopp kaffe ibland hjälpa tarmtömningen – men bara om det inte samtidigt ger smärta, reflux eller stresspåslag.

Kaffe kan påverka magsäcken och reflux

Kaffe kan också stimulera magsyra, gastrin och andra delar av matsmältningen. Hos vissa ger det halsbränna, sura uppstötningar, illamående eller sveda i maggropen.

Det är därför personer med reflux, magmunsbråck eller funktionell dyspepsi ibland mår bättre av att minska kaffe, särskilt på fastande mage eller sent på dagen. Här spelar även mängd, rostning, bryggmetod, koffeinmängd och vad man äter tillsammans med kaffet roll.

Koffein är inte hela förklaringen

Det är lätt att tro att allt handlar om koffein. Men kaffets effekt på magen verkar bero på flera ämnen. Koffeinfritt kaffe kan fortfarande stimulera vissa mag-tarmfunktioner, medan koffein från andra drycker inte alltid ger exakt samma effekt som kaffe.

Det gör att man behöver testa praktiskt. Vissa tål te men inte kaffe. Andra tål espresso bättre än bryggkaffe. Några tål kaffe efter frukost men inte på tom mage. För andra är mängden avgörande.

Kaffe och IBS: trigger eller skydd?

Det kan alltså finnas två sanningar samtidigt.

På lång sikt kan högre kaffeintag i befolkningsstudier vara kopplat till lägre risk att utveckla IBS.

På kort sikt kan kaffe trigga symtom hos personer som redan har IBS eller en känslig mage.

Det ena utesluter inte det andra. Ett livsmedel eller en dryck kan ha gynnsamma samband på gruppnivå men ändå ge symtom hos en individ. Det är samma princip som med många fiberrika livsmedel: de kan vara hälsosamma, men ändå ge gaser och smärta hos vissa med IBS i fel mängd eller sammanhang.

Ska man dricka kaffe om man har IBS?

Om du dricker kaffe och magen fungerar bra finns det ingen anledning att sluta bara för att du har IBS. Om kaffe däremot tydligt ger diarré, trängningar, smärta, reflux eller oro kring toalettbesök kan det vara klokt att minska mängden eller ändra hur du dricker det.

Du behöver inte börja dricka kaffe för att förebygga IBS. Den aktuella studien är inte ett behandlingsråd och visar inte att kaffe ska rekommenderas som skydd mot IBS.

Så kan du testa din tolerans

Börja med att se över mängden. Många klarar en liten kopp men inte flera stora muggar. Testa också tidpunkten. Kaffe efter frukost kan fungera bättre än kaffe på tom mage.

Om du misstänker att kaffe triggar symtom kan du prova att minska eller pausa under en till två veckor och sedan återinföra långsamt. Testa samma mängd flera gånger innan du drar slutsats. En dålig magdag kan bero på stress, sömn, menscykel, förstoppning, alkohol, fet mat eller annat du ätit samma dag.

Du kan också jämföra vanligt kaffe, koffeinfritt kaffe och te. För vissa är koffeinmängden viktigast. För andra är kaffe i sig mer stimulerande.

Hur mycket kaffe är rimligt?

NICE:s kostråd vid IBS anger att man kan begränsa te och kaffe till högst tre koppar per dag. Det är ett praktiskt råd, inte en absolut gräns som passar alla.

Om du har IBS-D, trängningar, hjärtklappning, ångest, sömnproblem eller reflux kan du behöva mindre. Om du har IBS-C och tål kaffe väl kan en måttlig mängd vara helt rimlig.

Tänk också på koffein från energidrycker, cola, starkt te, vissa träningsprodukter och choklad.

Kaffe med mjölk, socker eller sötningsmedel

Ibland är det inte kaffet i sig som är problemet. Mjölk kan ge symtom vid laktosintolerans. Grädde eller fet mjölk kan förvärra reflux eller lös mage. Sötningsmedel som sorbitol, mannitol och xylitol kan ge gaser och diarré. Stora söta kaffedrycker kan också bli en kombination av koffein, fett och socker.

Om du vill felsöka, börja enkelt: svart kaffe eller kaffe med en liten mängd laktosfri mjölk, och undvik sockerfria siraper eller stora kaffedrycker under testperioden.

Sammanfattning

En stor studie från UK Biobank fann att högre kaffeintag var kopplat till lägre risk att utveckla IBS. Det är intressant, men det bevisar inte att kaffe skyddar mot IBS och betyder inte att personer med IBS bör börja dricka kaffe.

Kaffe kan samtidigt stimulera tarmrörelser, magsyra och toalettbehov. För vissa med IBS-D, reflux eller trängningar är kaffe en tydlig trigger. För vissa med IBS-C kan kaffe hjälpa tarmtömningen. Det viktiga är därför inte rubriken, utan din egen tolerans: mängd, tidpunkt, typ av kaffe och vad du dricker kaffet tillsammans med.

Läs mer på alltomibs.se

Varför kaffe gör dig toanödig – så påverkar kaffe magen; IBS-D – diarrébetonad IBS; IBS-C – förstoppningsdominerad IBS; Uppblåst mage vid IBS – vad beror det på?; Utesluta livsmedel vid IBS – en dålig idé?