Minska på kolhydraterna vid IBS – kan det vara enklare än låg-FODMAP?

IBS kräver ofta individanpassad behandling

IBS är en vanlig funktionell mag-tarmsjukdom med buksmärta, uppblåsthet, gaser och förändrade avföringsvanor. En del har mest diarré, andra förstoppning och många växlar mellan olika besvär.

Det finns ingen behandling som fungerar för alla. Vissa blir hjälpta av kostförändringar, andra av förstoppnings- eller diarrébehandling, lösliga fibrer, stresshantering, fysisk aktivitet, läkemedel eller en kombination. Därför är det viktigt att nya koststudier inte tolkas som att “alla ska äta så här”, utan som att behandlingsverktygen blir fler.

Vad jämförde CARBIS-studien?

Studien kallas CARBIS och publicerades i The Lancet Gastroenterology & Hepatology. Den omfattade 304 vuxna personer med IBS och måttliga till svåra symtom. Deltagarna lottades till en av tre behandlingar under fyra veckor.

ANNONS

Den första gruppen fick låg-FODMAP-kost kombinerad med traditionella IBS-kostråd, till exempel regelbundna måltider och minskning av vanliga triggers som kaffe, alkohol, kolsyrade drycker och stora feta måltider.

Den andra gruppen fick kolhydratreducerad kost.

Den tredje gruppen fick optimerad läkemedelsbehandling utifrån dominerande symtom, till exempel läkemedel mot diarré eller förstoppning.

Kostråd slog läkemedel i studien

Efter fyra veckor hade 76 procent i låg-FODMAP/traditionella kostrådsgruppen och 71 procent i lågkolhydratgruppen fått en kliniskt relevant symtomförbättring. I läkemedelsgruppen var motsvarande andel 58 procent.

Det betyder inte att läkemedel är dåliga eller onödiga. Läkemedel kan vara mycket viktiga vid till exempel svår diarré, förstoppning eller smärta. Men studien visar att strukturerad kostbehandling kan vara mycket effektiv för många med IBS.

Det är också viktigt att studien var kort. Den visar god effekt efter fyra veckor, men säger mindre om hur lätt kosten är att följa under månader eller år.

Vad var kolhydratreducerad kost i studien?

Den kolhydratreducerade kosten i studien var tydligt låg i kolhydrater: under 50 gram kolhydrater per dag. Energifördelningen var ungefär 10 procent kolhydrater, 67 procent fett och 23 procent protein.

Detta är alltså inte bara att “äta lite mindre bröd och pasta”. Det var en ganska strikt lågkolhydratkost. Samtidigt var kosten planerad så att deltagarna skulle få i sig ungefär 25 gram kostfiber per dag, främst från nötter, fröer och särskilda lågkolhydratbröd.

Det är en viktig detalj. Lågkolhydratkost utan tillräckligt med fiber kan förvärra förstoppning hos vissa. I studien var fiberintaget alltså inte bortglömt.

Varför kan mindre kolhydrater hjälpa vid IBS?

En möjlig förklaring är att mindre kolhydrater totalt ger mindre substrat för fermentering i tarmen. När tarmbakterier bryter ned fermenterbara kolhydrater kan gaser och andra ämnen bildas. Hos personer med IBS kan detta ge uppblåsthet, smärta, diarré eller obehag.

Låg-FODMAP fokuserar på specifika fermenterbara kolhydrater. Kolhydratreducerad kost minskar i stället den totala kolhydratmängden. Det kan vara enklare för vissa, eftersom man inte behöver hålla reda på lika många enskilda FODMAP-grupper.

Men det är också en bredare och mer ingripande förändring. Man minskar inte bara FODMAPs, utan även många andra kolhydratrika livsmedel.

Enklare än låg-FODMAP – men inte automatiskt lätt

En fördel med kolhydratreducerad kost är att den kan vara lättare att förstå: mindre bröd, pasta, ris, potatis, sötsaker, juice och andra kolhydratrika livsmedel. För vissa kan det vara mindre krångligt än låg-FODMAP, där man behöver skilja mellan till exempel fruktaner, galaktaner, laktos, fruktos och polyoler.

Men lågkolhydratkost kan också vara socialt och praktiskt svår. Den påverkar frukost, lunch, mellanmål, restaurangbesök, träning och familjemat. Den kan också bli näringsmässigt sämre om man bara tar bort kolhydrater utan att ersätta med bra fett, protein, grönsaker, nötter, fröer och tillräckligt med fiber.

Kolhydratreducerat är inte samma sak som FODMAP-fritt

En viktig poäng i studien är att deltagarna i lågkolhydratgruppen åt betydligt mer FODMAPs än låg-FODMAP-gruppen, men förbättrades nästan lika mycket. Det talar för att IBS-symtom inte alltid måste hanteras genom att identifiera och undvika specifika FODMAP-livsmedel.

Det betyder inte att låg-FODMAP saknar effekt. Låg-FODMAP är fortfarande en etablerad kostbehandling för vissa med IBS. Men studien visar att det kan finnas fler vägar till symtomlindring.

Det är också ett stöd för en mer flexibel syn: IBS är inte alltid en fråga om enskilda “fel” livsmedel.

Förstoppning – en viktig skillnad

En intressant uppgift i studien var att den kolhydratreducerade kosten verkade kunna fungera särskilt bra för vissa med förstoppningsproblematik. Det är kanske oväntat, eftersom lågkolhydratkost ibland förknippas med hård mage.

Här är fiberupplägget sannolikt viktigt. Om kolhydrater minskas samtidigt som man behåller tillräckligt med fiber, vätska och fett kan avföringen fungera bättre hos vissa. Men om man bara tar bort spannmål, frukt, baljväxter och rotfrukter utan plan kan förstoppningen bli värre.

Därför bör personer med IBS-C vara extra försiktiga med att göra lågkolhydratkost på egen hand.

Ska kolhydratreducerad kost vara förstahandsbehandling?

Studien visar att kolhydratreducerad kost kan vara ett starkt behandlingsalternativ vid IBS. Men det är för tidigt att säga att alla med IBS bör börja där.

Ett rimligare budskap är att kolhydratreducerad kost kan vara ett möjligt förstahandsalternativ för vissa vuxna med IBS, särskilt om man vill undvika en strikt låg-FODMAP-process eller inte haft nytta av vanliga kostråd. Men valet bör anpassas efter IBS-typ, vikt, matvanor, risk för näringsbrister, tidigare ätstörning, diabetes, graviditet, träning och livssituation.

För många räcker enklare första steg: regelbundna måltider, mindre portioner, mindre alkohol, mindre kaffe eller kolsyrat, behandling av förstoppning och justering av tydliga triggers.

Risker med för mycket kostkontroll

En tydlig risk vid IBS är att kosten blir allt smalare. Låg-FODMAP kan ibland leda till rädsla för många livsmedel om återintroduktionen inte görs ordentligt. Lågkolhydratkost kan på liknande sätt bli onödigt strikt om den tolkas som att kolhydrater är “farliga”.

Kolhydrater är inte skadliga för tarmen vid IBS. Vissa kolhydratrika livsmedel kan ge symtom hos vissa personer, särskilt i större mängd eller vid känslig tarm. Men många kolhydratrika livsmedel är också viktiga källor till fiber, vitaminer, mineraler och näring för tarmfloran.

Målet bör därför vara symtomlindring med minsta nödvändiga begränsning.

Vem bör inte börja på egen hand?

Du bör inte starta en strikt lågkolhydratkost utan vård- eller dietistkontakt om du har diabetes, är gravid, ammar, är underviktig, har njursjukdom, tidigare eller aktuell ätstörning, kraftig förstoppning, inflammatorisk tarmsjukdom, celiaki med kvarstående besvär eller många livsmedel redan uteslutna.

Sök också stöd om du är osäker på hur du ska få i dig tillräckligt med fiber, kalcium, jod, järn, B-vitaminer och energi.

Ett praktiskt mellanting

För många med IBS kan ett mellanting vara mer realistiskt än under 50 gram kolhydrater per dag. Det kan till exempel vara att minska stora kolhydratportioner, sötsaker, vitt bröd, juice, stora mängder pasta och sena kvällsmål, men behålla havre, potatis, ris, bär, rotfrukter och andra livsmedel som fungerar.

Det blir inte samma kost som i studien, men kan vara ett försiktigare första steg. Om man vill följa studiens modell mer strikt bör det helst ske med dietiststöd, åtminstone i början.

Sammanfattning

CARBIS-studien visar att både låg-FODMAP med traditionella IBS-kostråd och kolhydratreducerad kost gav större symtomförbättring än optimerad läkemedelsbehandling efter fyra veckor. Kolhydratreducerad kost var nästan lika effektiv som låg-FODMAP-upplägget och kan vara ett enklare alternativ för vissa.

Men lågkolhydratkost i studien var ganska strikt: under 50 gram kolhydrater per dag, med högre fettintag och planerat fiberintag. Det är inte något alla bör börja med på egen hand. För den som vill prova är nyckeln att göra det strukturerat, näringsmässigt balanserat och utan att skapa onödig rädsla för kolhydrater. IBS är en funktionell mag-tarmsjukdom med flera mekanismer, och behandlingen behöver därför anpassas till individen.

Läs mer på alltomibs.se

FODMAP vid IBS – fungerar det och vilka är riskerna?; Utesluta livsmedel vid IBS – en dålig idé?; Hur spårar jag störande livsmedel vid IBS?; IBS-C – förstoppningsdominerad IBS; IBS-D – diarrébetonad IBS.