Orsakar bakterien Brachyspira IBS?

Vad är Brachyspira?

Brachyspira är ett släkte av spiralformade bakterier, så kallade spiroketer. Namnet betyder ungefär “kort spiral”. Spiroketer är en äldre och välkänd bakteriegrupp som innehåller flera arter med olika betydelse för människor och djur.

Brachyspira är alltså inte en “ny bakterie”. Däremot har modern teknik gjort det lättare att upptäcka och studera bakterier som tidigare var svåra att hitta. Brachyspira kan förekomma i tarmen hos människor, men dess betydelse har länge varit omdiskuterad.

Hos djur är vissa Brachyspira-arter välkända som sjukdomsframkallande bakterier. Hos människa är bilden mer komplicerad. Bakterien kan ibland kopplas till tarmsymtom, men den kan också förekomma utan tydliga besvär.

ANNONS

Tarmens slemhinna är en viktig barriär

Tarmens insida skyddas av ett slemlager. Det fungerar som en barriär mellan tarmens innehåll och cellerna som täcker tarmväggen. Slemmet innehåller bland annat muciner, en typ av proteiner som hjälper till att bygga upp och reglera barriären.

Den här barriären är viktig. Den ska släppa igenom näringsämnen, men samtidigt hålla bakterier och andra ämnen på ett lagom avstånd från tarmens celler och immunsystem.

När bakterier kommer nära slemhinnan, fäster vid cellerna eller påverkar slemlagret kan immunsystemet reagera. Det är en av anledningarna till att forskare är intresserade av Brachyspira vid IBS.

Brachyspira och kolonspiroketos

När spiroketer fäster på tjocktarmens slemhinna kan man tala om intestinal spiroketos eller kolonspiroketos. I mikroskop kan bakterierna ibland bilda ett slags tätt lager på tarmcellernas yta, ibland beskrivet som en “false brush border”, alltså en falsk borstbräm.

Hos människor är de vanligaste arterna vid intestinal spiroketos Brachyspira aalborgi och Brachyspira pilosicoli. Tillståndet kan vara helt utan symtom, men har också kopplats till kronisk diarré, buksmärta, illamående och ibland blod eller slem i avföringen.

Det är viktigt att skilja detta från vanlig IBS. IBS är en funktionell mag-tarmsjukdom. Kolonspiroketos är ett mikroskopiskt fynd där bakterier sitter fast på tarmslemhinnan. Symtomen kan överlappa, men tillstånden är inte automatiskt samma sak.

Brachyspira finns även hos personer utan IBS

En viktig invändning är att Brachyspira inte bara hittas hos personer med IBS. I vissa studier har bakterien påvisats även hos friska personer. Förekomsten varierar mellan länder, populationer och metoder.

I Västeuropa brukar intestinal spiroketos beskrivas som relativt ovanlig, medan högre förekomst har rapporterats i miljöer med sämre sanitära förhållanden. Förekomsten verkar också kunna variera mellan olika grupper.

Det gör frågan svårare: om Brachyspira ibland finns hos personer utan symtom, är bakterien då en orsak, en medpassagerare eller en faktor som bara blir viktig under vissa förutsättningar?

Vad visade Sahlgrenska-studien?

I studien från Göteborg analyserades vävnadsprover från personer med IBS och från friska kontrollpersoner. Forskarna fann Brachyspira i tarmslemhinnan hos en betydande andel av IBS-patienterna, men inte hos kontrollpersonerna i studien.

Fyndet var särskilt kopplat till IBS med diarré, snabbare passage genom tarmen, mild inflammation i slemhinnan och aktivering av mastceller. Mastceller är immunceller som kan påverka nervsignaler, tarmens känslighet och symtom som smärta och trängningar.

Detta gör fyndet intressant. Det pekar på en möjlig undergrupp av IBS-patienter där bakterier, slemhinna, immunsystem och tarmens nervsystem samverkar.

Visar studien att Brachyspira orsakar IBS?

Nej, inte säkert. Studien visar ett samband, men den bevisar inte orsak och verkan.

Det kan vara så att Brachyspira bidrar till symtom hos vissa personer med IBS-D. Men det kan också vara så att IBS-miljön i tarmen – till exempel förändrade tarmrörelser, slembarriär, immunsvar eller tarmflora – gör det lättare för Brachyspira att etablera sig.

Det klassiska problemet är alltså hönan och ägget. Kom bakterien först och utlöste symtom, eller hittas bakterien lättare hos personer vars tarm redan har en miljö där den kan fästa?

Just därför är det viktigt att inte tolka studien som att “IBS orsakas av en bakterie”. IBS är sannolikt flera delvis olika tillstånd som samlas under samma diagnos, och Brachyspira kan vara relevant för en delmängd.

IBS är inte en enda sjukdomsmekanism

IBS kan se mycket olika ut. Vissa har mest förstoppning, andra mest diarré, andra växlar mellan båda. Vissa har tydlig koppling till infektion, andra till förstoppning, stress, hormonella faktorer, födoämnesreaktioner, tidigare antibiotika, smärtkänslighet eller tarmens rörelsemönster.

Det är därför mer rimligt att tänka på IBS som en grupp funktionella mag-tarmsjukdomar med olika mekanismer, snarare än en enda sjukdom med en enda orsak.

Brachyspira-forskningen passar bra in i den bilden. Den kan hjälpa till att identifiera en biologiskt tydligare undergrupp, framför allt bland personer med diarrédominerade IBS-besvär.

Postinfektiös IBS och bakteriespåret

Att infektioner kan följas av långvariga IBS-liknande besvär är välkänt. Det kallas postinfektiös IBS, eller PI-IBS. Efter en magsjuka, turistdiarré eller annan tarminfektion kan tarmen bli mer känslig, få förändrade rörelser och visa tecken på låggradig immunaktivering.

Historiskt har sådana besvär ibland förklarats som stress eller oro efter en svår period. I dag vet vi att infektioner i sig kan påverka tarmens funktion över tid.

Brachyspira-spåret är därför intressant: det förstärker bilden av att IBS hos vissa kan ha tydliga biologiska utlösare, även om vanliga undersökningar inte visar klassisk inflammation eller vävnadsskada.

Antibiotika – en möjlig men komplicerad väg

Vid kolonspiroketos används ibland antibiotika, till exempel metronidazol. I Sahlgrenska-studien prövades också metronidazol hos ett mycket litet antal IBS-patienter med Brachyspira. Några förbättrades symtommässigt, men bakterien försvann inte helt.

Forskarna såg att Brachyspira kunde finnas kvar på ett sätt som antydde en möjlig överlevnadsstrategi, bland annat genom att gömma sig i bägarceller som producerar slem.

Det gör antibiotikaspåret både intressant och problematiskt. Om en bakterie bidrar till symtom kan behandling i framtiden vara möjlig. Men antibiotika kan också störa tarmfloran, ge biverkningar och bidra till resistens. Det är därför inget man ska prova på egen hand eller se som en enkel IBS-lösning.

Kan man testa sig för Brachyspira?

I vanlig IBS-utredning testar man normalt inte för Brachyspira. Bakterien påvisas främst genom analys av vävnadsprov från tjocktarmen, ofta med särskilda färgningar eller molekylära metoder. Vanliga avföringsprov fångar inte nödvändigtvis detta på ett tillförlitligt sätt.

Det är också oklart vad man skulle göra med svaret i många fall. Om en person med IBS får veta att Brachyspira finns där, betyder det inte automatiskt att bakterien är huvudorsaken till symtomen eller att antibiotika är rätt behandling.

Därför hör testning i första hand hemma i specialistvård eller forskning, inte som självtest.

När kan Brachyspira vara särskilt intressant?

Brachyspira är mest relevant att tänka på vid långvarig diarré, IBS-D-liknande symtom, slem eller blod i avföringen, eller när vävnadsprov från tjocktarmen visar fynd som talar för intestinal spiroketos. Det kan också vara relevant om andra orsaker till kronisk diarré har uteslutits.

Men för den som har typisk IBS med förstoppning, växlande besvär eller uppblåsthet utan diarrédominans är Brachyspira sannolikt inte det första spåret att jaga.

Det är just detta som gör forskningen spännande: den handlar inte om alla med IBS, utan om möjligheten att hitta mer precisa undergrupper.

Ny forskning pågår

Forskningen har inte stannat vid den första upptäckten. Nya studier undersöker om Brachyspira kan påverka lokala immunreaktioner i tarmen och om infektionen kan bidra till att tarmen reagerar mer på vissa födoämnen. Detta är särskilt intressant eftersom många med IBS upplever matreaktioner utan att ha klassisk allergi.

Om sådana samband bekräftas kan det i framtiden leda till mer individanpassad behandling. Men där är vi inte ännu. Det behövs större studier, bättre diagnostik och tydligare svar på vilka patienter som faktiskt har nytta av riktad behandling.

Vad betyder detta för dig som har IBS?

För den enskilda IBS-patienten betyder detta framför allt tre saker.

För det första: IBS är inte inbillning. Forskningen visar allt fler biologiska spår bakom symtomen, även när vanliga prover är normala.

För det andra: alla med IBS har inte samma orsak. En del kan ha mer infektion- och immunrelaterade mekanismer, andra mer förstoppning, tarmrörelser, visceral känslighet, kostmönster eller andra faktorer.

För det tredje: det är för tidigt att själv försöka behandla Brachyspira. Man ska inte använda antibiotika, extrema dieter eller dyra tester utan läkarkontakt och tydlig plan.

Sammanfattning

Brachyspira är en spiralformad bakterie som kan fästa vid tjocktarmens slemhinna och i vissa fall kopplas till intestinal spiroketos, kronisk diarré och IBS-liknande symtom. Forskare vid Sahlgrenska har hittat en koppling mellan Brachyspira och diarrédominerad IBS, med snabbare tarmpassage och tecken på immunaktivering.

Det är en viktig och spännande upptäckt, men den visar inte att Brachyspira orsakar all IBS. Mer sannolikt är att bakterien kan vara relevant för en undergrupp av patienter. Forskningen stärker bilden av IBS som en funktionell mag-tarmsjukdom med flera möjliga biologiska mekanismer – inte bara stress, inte bara mat och inte bara bakterier.