Diarré, lös mage, utsot, durklopp, lös avföring, rännskita eller turistmage. Vad man än kallar det, så är nog diarré något vi alla någon gång har upplevt men som vi ju inte gärna talar om. Diarré kan vara mycket invalidiserande och om diarrén är långvarig så kan den få en stor inverkan på livet.
Eftersom många med IBS också drabbas av diarré, är vår ambition med denna artikel att fördjupa oss i vad diarré är och hur olika former av diarré skiljer sig åt.
Vad är diarré?
Vår mag-tarmkanal har som uppgift att smälta föda och förse kroppen med näringsämnen och vatten. Muskelsammandragningar transporterar födan genom hela mag-tarmkanalen (motilitet) och kroppen släpper ut olika ämnen i mag-tarmkanalen som hjälper till att bryta ner och transportera födan vidare genom tarmen (sekretion). Näringsämnen och vätska transporteras genom tarmväggen in i kroppen (absorption). Olika delar av mag-tarmkanalen är specialiserade på sekretion respektive absorption för att ta tillvara på mat och vätska som vi stoppar i oss.
Diarré uppstår när det råder en obalans i dessa system, vilket leder till fler än tre avföringar med lös konsistens per dygn. Den snabba passagen genom tarmarna vid diarré gör att avföringen innehåller upp till 90 procent vatten och osmält föda. Diarré kan vara akut eller kronisk (mer än fyra veckor). Den betraktas även som kronisk om den kommer och går i perioder. Långvarig diarré kan ge upphov till vätske- och näringsbrist och störningar i saltbalansen.
Varför får man diarré?
Obalansen kan till exempel orsakas av infektioner, en inflammation, problem med att absorbera näringsämnen (så kallad malabsorption), tumörer eller störningar i tarmmotiliteten. Bakomliggande faktorer kan vara virus eller bakterier men även kost (vid till exempel glutenintolerans och laktosintolerans), alkohol, läkemedel, operationer och många olika sjukdomar (till exempel IBS, IBD – inflammatorisk tarmsjukdom, bukspottkörtel-, blindtarmsinflammation, tumörer) kan ligga bakom. Även stress och oro kan orsaka diarré genom den fysiologiska stressreaktionen som är kroppens svar på en potentiellt störande eller hotande situation.
Vilka är symtomen?
- Lös avföring. Diarré är ju avföring med lös konsistens. Ibland är det uppenbart men för att kunna göra en gränsdragning så har man arbetat fram en skala som kallas för Bristol Stool Form Scale) som kan användas för att avgöra avföringens konsistens. Du kan läsa mer om Bristol Stool Form Scale i en separat artikel genom att klicka här.
- Feber, blod och slem i avföringen. Utöver de lösa avföringarna så kan andra symtom såsom feber, blod eller slem i avföringen och viktnedgång dyka upp samtidigt.
- Sammantagen analys av symtomen. Olika symtom kan i sin tur ge ledtrådar om vad som ligger bakom diarrén och för att läkaren skall kunna utreda orsakerna till diarré är det viktigt att gå igenom alla symtom och omständigheter som skulle kunna bidra.
Diarré vid IBS
IBS (Irritable Bowel Syndrome) kännetecknas ju huvudsakligen av andra symtom såsom återkommande besvär av smärta eller obehag i buken. För att diarré skall vara en del av en IBS-diagnos skall den den därför uppträda samtidigt som smärtan/obehaget lindas efter toalettbesöken eller att frekvensen på avföringarna också förändrats.
IBS B, IBS M eller IBS U
Subgrupperingen av IBS till IBS-D (Colon irritabile (IBS) med diarré) görs utifrån att mer än en av fyra avföringar är lös (Bristol Stool Scale 6-7, se ovan) medan färre än en av fyra av avföringarna är hård (Bristol stool scale 1-2. Om mer än en av fyra avföringar är lösa enligt ovan men att också mer än en av fyra avföringar är hårda så kallas istället subtypen av IBS för IBS-M (mixed). IBS behöver heller inte vara associerad med en så tydlig förändring i avföringens konsistens och kallas då för odifferentierad IBS IBS-U (unsubtyped). Du kan läsa mer om de olika typerna av IBS här.
Det finns också andra sätt att subgruppera IBS och vad gäller diarré vid IBS är PI-IBS extra intressant. Du kan läsa mer om Magsjuka, turistdiarré och PI-IBS här.
Vanliga undersökningsmetoder vid diarré
Läkaren utreder möjliga olika orsaker till diarrén genom att ta reda på mer om patienten. Har man varit utomlands? Äter man läkemedel? Kan man ha smittats av någon i sin närhet? Hur uppstod symtomen? osv. Man kan få lämna blodprov för att undersöka olika ämnen i blodet som bland annat kan ge ledtrådar om vätskebalans, inflammation och blödningar.
Det kan också bli aktuellt med en undersökning av tarmen genom så kallad rektoskopi och eller koloskopi. Man kan även behöva lämna ett eller flera avföringsprover. Du kan läsa mer om rektoskopi och andra undersökningsmetoder här.
Hur behandlas diarré?
Eftersom man förlorar mycket vatten när man har diarré är det viktigt att få i sig vätska, speciellt om man har feber. Har man svårt att dricka vatten kan vätskeersättning vara ett alternativ. Man brukar rekommenderas att dricka små mängder hela tiden och undvika söta drycker. I första hand behandlar inte läkaren själva symtomen utan läkaren måste hitta den underliggande orsaken som alltså kan variera stort. När det gäller symtomatisk behandling finns annars bland annat läkemedel med loperamid (Dimor, Loperamid, Imodium, Primodium).
Vill du veta mer?
Läs mer om gas och broms på magen här på alltomibs.se
Lär dig mer om Bristol Stool Form scale här på alltomibs.se
Vanliga undersökningsmetoder vid IBS
Olika subtyper av IBS
Magsjuka, turistdiarré och PI-IBS
Referenser
American Gastroenterological Association Evaluation and management of chronic diarrhea. Gastroenterology 1999; 116: 1464-86.
Stool form scale as a useful guide to intestinal transit time. Lewis & Heaton, Scand J Gastroenterol. 1997; 32: 920-4
Internetmedicin
1177
