En hälsosam tarmflora – vad är det egentligen?

Vad gör tarmfloran?

Tarmbakteriernas bidrag till kroppen är imponerande. De hjälper till att bryta ned mat och ta upp näringsämnen. De producerar vitaminer, bland annat K-vitamin och flera B-vitaminer. De tränar och reglerar immunförsvaret. De skyddar mot sjukdomsframkallande bakterier genom att helt enkelt ta upp plats och resurser. De underhåller tarmväggens integritet. Och de kommunicerar med nervsystemet via tarm-hjärnaxeln på sätt vi ännu inte fullt ut förstår.

En viktig insikt från de senaste decenniernas forskning är att det generellt sett verkar vara positivt med en stor variation – hög diversitet – i tarmfloran. Det är inte förekomsten eller frånvaron av enskilda bakteriearter som verkar avgörande, utan snarare helheten och mångfalden.

Vilka sjukdomar kan kopplas till tarmfloran?

Forskningen har pekat ut kopplingar mellan tarmflorans sammansättning och en lång rad tillstånd: tumörsjukdomar, sjukdomar i mag-tarmkanalen (inklusive IBS och IBD), autoimmuna sjukdomar som multipel skleros, fetma, hjärt-kärlsjukdom, allergi och neurologiska tillstånd som autism. Kopplingarna är intressanta och ibland övertygande, men det är viktigt att skilja korrelation från kausalitet. Att tarmfloran ser annorlunda ut vid en viss sjukdom innebär inte nödvändigtvis att tarmfloran orsakar sjukdomen – det kan vara tvärtom, eller båda kan ha en gemensam orsak.

ANNONS

Vi vet ganska lite om vilken roll tarmfloran har för uppkomsten av dessa sjukdomar, och ännu mindre om hur man skulle kunna behandla dem genom att påverka tarmfloran. Fekalietransplantation – att föra in tarmfloran från en frisk donator – har väckt stort hopp, men som vi skrivit om på alltomibs.se är evidensen vid IBS fortfarande splittrad. Och frågor kvarstår: kan en till synes frisk donator bära på en tarmflora som på sikt ökar risken för tjocktarmscancer eller diabetes hos mottagaren? Det vet vi inte.

Hur etableras tarmfloran?

Tarmfloran börjar etableras vid födseln, när bakterier från mamman – från hud, tarm och underliv – överförs till barnet. Faktorer som påverkar etableringen är bland annat:

Om förlossningen var vaginal eller via kejsarsnitt. Om barnet ammades eller fick bröstmjölksersättning. Hur tidigt och vilket sätt barnet exponerades för annan föda. Miljön barnet växer upp i.

En vaginal förlossning följd av amning verkar ge en tarmflora med hög diversitet, vilket generellt anses gynnsamt. Tarmflorans sammansättning förändras dramatiskt under de tre första levnadsåren, varefter den stabiliseras och i stort sett bibehålls upp i vuxen ålder. Runt 70 års ålder minskar diversiteten åter, troligen till följd av åldersrelaterade förändringar i matsmältning, immunsystem och ätvanor.

Finns det en ”hälsosam” tarmflora?

Det enkla svaret är: vi vet inte. Det verkar inte finnas en enda optimal sammansättning. Snarare finns det många olika tarmflore-profiler som alla kan anses funktionella och hälsosamma. Forskarnas utmaning är att förstå inte bara vilka bakterier som finns, utan vad de gör, hur de interagerar med varandra och hur de samspelar med värdorganismen – oss.

Tarmflorans sammansättning

Tarmfloran är egentligen inte ett enda ekosystem utan flera, anpassade till olika delar av mag-tarmkanalen. Tunntarmen har en begränsad flora, dominerad av Firmicutes (särskilt Lactobacillus) och Proteobacteria, anpassad till det snabba flöde och den syreexponering som råder där. Tjocktarmen hyser det största och mest komplexa ekosystemet, dominerat av syrehatande (anaeroba) bakterier som Bacteroidetes (Bacteroidaceae, Prevotellaceae, Rikenellaceae) och Firmicutes (Lachnospiraceae och Ruminococcaceae).

Bland de dominerande stammarna hos vuxna återfinns Actinobacteria, Firmicutes och Bacteroidetes, samt Proteobacteria, Fusobacteria och Verrucomicrobia. Utöver bakterier innehåller tarmfloran också virus, svampar och protozoer – något som sällan nämns i populärmedicinsk litteratur men som kan ha betydelse.

Kan man påverka sin tarmflora?

I viss mån – men troligen mindre dramatiskt och varaktigt än vad som ibland påstås. Man uppskattar att ungefär 10 procent av skillnaderna i tarmflora mellan individer beror på genetiska faktorer, 20–25 procent på livsstil (kost, motion, vikt, kultur), och resten – runt 70 procent – kan man inte förklara.

Kosten kan påverka tarmfloran. En proteinrik kost med mycket animaliska fetter associeras med övervikt av bakteriesläktet Bacteroides, medan en kolhydratrik kost med enkla sockerarter associeras med Prevotella. Men utfallet beror också på vilken tarmflora man har innan, vilket gör det svårt att ge generella råd.

De flesta förändringar man gör – kostomläggning, kosttillskott, läkemedel – ger en mätbar men tillfällig förändring av tarmfloran. I de flesta fall verkar tarmfloran återgå till ett individuellt jämviktstillstånd. Det talar för att den enskilda personens tarmflora är mer stabil och individuellt präglad än vi kanske hoppats.

När det gäller probiotika – bakteriekulturer som tillförs via livsmedel eller kosttillskott – är evidensen begränsad och oenhetlig. Det är svårt för konsumenten att välja rätt preparat, och det är oklart vilka bakteriestammar som faktiskt ger effekt vid vilket tillstånd. Vi på alltomibs.se rekommenderar inte probiotika som generell strategi.

Taxonomi – ett ord om namngivning

Bakterier klassificeras i en hierarki av stam, klass, ordning, familj, släkte och art. Det binomiala namngivningssystem som Carl von Linné utvecklade gäller även för bakterier: ett vetenskapligt namn består av släktnamnet och ett artepitet, alltid kursivt, exempelvis Bifidobacterium bifidum. Trivialnamn som ”laktobaciller” eller ”bifidobakterier” skrivs utan kursivering och med liten bokstav.

Bakterier kan ytterligare delas in i underarter (med tillägget ”subsp.” eller ”ssp.”) och biologiska varianter (biovarer eller stammar). Inom probiotikaindustrin ser man namn som Bifidobacterium animalis ssp. lactis LAFTI® B94, där det sista elementet är tillverkarens varumärkesskydd på en specifik stam.

Sammanfattning

Tarmfloran är ett av kroppens mest komplexa och fascinerande system, och kunskapen om det har exploderat under de senaste decennierna. Vi vet att diversitet generellt är positivt, att etableringen tidigt i livet spelar roll, och att kost och livsstil kan påverka sammansättningen i viss mån. Vad vi däremot inte vet är hur en optimal tarmflora ser ut, eller hur man tillförlitligt och varaktigt kan förändra den. Det är ett område där forskningen fortfarande är i full gång och där försiktighet med slutsatser är på sin plats.

Läs mer på alltomibs.se

Behandlingsmetoder vid IBS; Mag-tarmproblem vid COVID-19; Sömn och IBS.