Divertikulit och kost – vad kan man äta för att minska besvären?

Svar från dietisten

Vid återkommande divertikulit med feber och buksmärta är det viktigt att du har kontakt med läkare. Kost kan vara en del av egenvården mellan skoven, särskilt om du har förstoppning, men kosten ska inte ersätta medicinsk uppföljning när du får upprepade inflammationer i tarmfickorna.

Tre episoder på åtta månader är skäl att diskutera fortsatt plan med vården: om diagnosen är säker, om det behövs kompletterande utredning, hur förstoppningen ska behandlas och vad du ska göra vid nya skov.

Vad är divertikulit?

Tarmfickor, eller divertiklar, är små utbuktningar i tjocktarmens vägg. Det är vanligt, särskilt med stigande ålder, och många har tarmfickor utan att märka något alls. När en tarmficka blir inflammerad kallas det divertikulit.

ANNONS

Typiska symtom vid divertikulit är buksmärta, ofta nedtill till vänster i magen, feber, illamående och förändrade avföringsvanor. Vissa får förstoppning, andra diarré. Vid feber och tydlig buksmärta ska man inte bara behandla själv med kostråd, utan söka vård.

Kost vid akut divertikulit

När divertikuliten är aktiv, särskilt om du har ont och feber, är det vårdens råd som gäller. Vid okomplicerad divertikulit kan man ibland få råd om mer skonsam eller begränsad kost under några dagar, till exempel flytande eller lättare mat, och sedan successivt återgå till vanlig mat när symtomen förbättras.

Det är alltså skillnad på kost under ett akut skov och kost mellan skoven. Under ett skov handlar det om att avlasta magen och följa vårdens bedömning. Mellan skoven handlar det mer om att förebygga förstoppning och hitta en hållbar tarmrutin.

Kost mellan skoven: undvik förstoppning

Det finns inga magiska livsmedel som säkert förhindrar divertikulit. De mest rimliga kostråden handlar i stället om att minska förstoppning och hålla tarmen regelbunden.

Ett bra första steg är regelbundna måltider: frukost, lunch och middag samt eventuellt 1–3 mindre mellanmål. För många fungerar tarmen bättre när den får arbeta jämnt under dagen i stället för att belastas med stora, oregelbundna måltider.

Tugga ordentligt, ät i lugn takt och drick tillräckligt. Om du använder husk eller annat fiberpreparat är vätska extra viktigt, annars kan fibrerna i värsta fall göra avföringen mer svårpasserad.

Fiber vid divertikulit och förstoppning

Fiber kan hjälpa vid förstoppning, men det behöver anpassas. Om du redan använder husk varje morgon kan det vara bra, men det är inte säkert att mer fiber automatiskt är bättre. För mycket fiber, eller för snabb ökning, kan ge gaser, uppblåsthet och buksmärta.

Ofta är det klokt att öka fiber långsamt under flera veckor. Många tolererar fibrer från havre, potatis, rotfrukter, grönsaker, frukt och bär bättre än stora mängder grovt spannmål, kli, frön och hela korn. Men toleransen är individuell.

Exempel på livsmedel som ofta kan fungera bra vid förstoppning är:

• havregrynsgröt
• psyllium/husk med tillräckligt med vätska
• kokta eller ugnsbakade rotfrukter
• potatis
• morot
• zucchini
• haricots verts
• kiwi
• bär
• råris, quinoa eller bovete i lagom mängd

Hacka, skala, mosa eller tillaga gärna om magen är känslig. Tillagad mat tolereras ofta bättre än stora mängder råa grönsaker.

Behöver man undvika nötter, frön och skal?

Tidigare fick personer med tarmfickor ofta rådet att undvika nötter, frön, majs, popcorn och liknande. Det rådet har svagt stöd. I dag brukar man inte generellt rekommendera att alla med divertiklar ska undvika sådana livsmedel.

Däremot kan enskilda personer uppleva att vissa livsmedel ger mer symtom. Då kan man minska mängden eller pröva att äta dem i annan form. Det är skillnad på att undvika ett livsmedel som tydligt ger besvär och att i förebyggande syfte utesluta långa listor med mat.

Var försiktig med linfrö

Hela linfrön har traditionellt använts som husmorstips vid förstoppning. Här bör man vara försiktig. Livsmedelsverket anger att en till två matskedar hela linfrön per dag är okej, men avråder från att äta krossade linfrön som inte upphettats tillsammans med vätska, eftersom linfrön innehåller ämnen som kan bilda vätecyanid.

Om du redan använder husk behöver du inte automatiskt lägga till linfrö. Det är bättre att först se om vätska, måltidsrytm, rörelse och lagom fiber räcker.

Vätska och rörelse

Vid förstoppning är vätska viktigt, särskilt när du äter mer fibrer eller använder bulkmedel som husk. Många behöver omkring 1,5–2 liter vätska per dag, men behovet varierar. Vatten är oftast bästa valet.

Fysisk aktivitet hjälper också tarmen att arbeta. Promenader, cykling, simning, trädgårdsarbete eller annan daglig rörelse kan vara till hjälp. Det behöver inte vara hård träning; regelbundenhet är viktigare.

Rött kött och divertikulit

Du skriver att du försöker undvika rött kött. Det är rimligt att inte äta stora mängder rött kött, men vid återkommande divertikulit är det sällan ett enskilt livsmedel som ensamt förklarar problemen. Det är mer relevant att se till helheten: regelbundna måltider, lagom fiber, tillräckligt med vätska, fysisk aktivitet och behandling av förstoppning.

Om du märker att en viss typ av mat tydligt förvärrar symtomen kan du förstås minska mängden, men undvik att göra kosten alltför begränsad utan tydlig anledning.

När ska du söka vård?

Eftersom du beskriver återkommande divertikulit med feber, smärta och flera antibiotikabehandlingar bör du följa upp detta med läkare. Sök vård vid nya skov med feber och buksmärta, och mer akut om du får kraftig smärta, påverkat allmäntillstånd, kräkningar, blod i avföringen eller om du inte får i dig vätska.

Be också vården hjälpa dig med en tydlig plan för förstoppningen. Om husk inte räcker kan det finnas andra behandlingar som passar bättre, men det bör bedömas utifrån dina symtom och din sjukdomshistoria.

Sammanfattning

Vid divertikulit finns inga specifika kostråd som säkert tar bort risken för nya skov. Det viktigaste mellan skoven är att försöka undvika förstoppning: ät regelbundet, drick tillräckligt, använd fiber i lagom mängd, öka fibrer långsamt och rör på dig varje dag. Under akuta skov med feber och buksmärta ska du följa vårdens råd, inte försöka behandla med kost på egen hand.

Med tanke på att du haft tre återfall på åtta månader bör du kontakta vården för uppföljning och en tydligare behandlingsplan.