Behandling och kostråd vid diarré efter magsjuka – kan IBS ändra form?
Svar från dietisten
Det kan mycket väl vara så att en magsjuka har retat igång din IBS och tillfälligt ändrat symtombilden från förstoppning till diarré. Det är inte ovanligt att IBS varierar över tid, och efter en maginfektion kan tarmen vara extra känslig i veckor eller ibland längre. Det kallas ibland postinfektiösa IBS-besvär.
Samtidigt är det viktigt att inte bara förklara allt med IBS när diarrén började efter misstänkt matförgiftning eller magsjuka. Eftersom dina diarréer har pågått i ett par veckor bör du kontakta vårdcentralen om det inte fortsätter att tydligt förbättras. 1177 rekommenderar vårdkontakt vid diarré som varat mer än två veckor.
Har IBS blivit diarrédominerad?
IBS kan växla mellan förstoppning, diarré och blandform. En person som brukar ha IBS-C, alltså förstoppningsdominerad IBS, kan efter infektion, stress, kostförändringar, läkemedel eller annan påverkan få en period med lösare avföring och brådska till toaletten.
Men man brukar inte säga att IBS-typen har ändrats permanent efter bara några veckor. I ditt fall låter det mer som att tarmen fortfarande återhämtar sig efter en infektion eller matburen magsjuka. Om diarrén fortsätter, återkommer eller blir långvarig behöver vården bedöma om det finns en infektion, inflammation, läkemedelspåverkan, gallsaltsdiarré, mikroskopisk kolit eller annan orsak.
När ska du söka vård?
Kontakta vårdcentral om diarrén har pågått i mer än två veckor, om den kommer och går men inte försvinner, eller om du känner dig svag och inte får i dig tillräckligt med vätska.
Sök vård snabbare om du får blod i avföringen, svart avföring, hög feber, svår buksmärta, upprepade kräkningar, tecken på vätskebrist, nattliga diarréer, viktnedgång eller om du blir allmänpåverkad. Tecken på vätskebrist kan vara stark törst, torr mun, mörk urin, att du kissar lite eller känner dig yr och matt.
Eftersom ni båda blev sjuka efter samma måltid är det också bra att nämna detta för vården, särskilt om du fortfarande har diarré efter flera veckor.
Vätska är viktigast
Vid diarré är vätska viktigare än exakt vilken mat du äter. Drick ofta och i små mängder. Vatten är bra, men om diarrén är riklig kan vätskeersättning vara bättre eftersom kroppen också förlorar salter.
Vätskeersättning finns på apotek. Det är särskilt viktigt om du är äldre, har annan sjukdom, använder vätskedrivande läkemedel eller har svårt att få i dig mat och dryck. Undvik att dricka stora mängder på en gång om det sätter fart på tarmen. Små klunkar ofta brukar fungera bättre.
Mat som kan lugna tarmen
Under en diarréperiod kan det vara klokt att välja mild, tillagad och lättsmält mat. Ris, potatis, pasta i mindre mängd, rostat bröd, knäckebröd, banan, blåbär, kokt morot, havregrynsgröt, ägg, fisk, kyckling, mild soppa och buljong kan fungera bra för många.
Du kan också prova mer mosad, mixad eller mjuk mat under några dagar. Kokta, ugnsbakade eller wokade grönsaker brukar ofta fungera bättre än råkost när tarmen är irriterad.
Ät små portioner ofta i stället för stora måltider. Stora måltider kan aktivera tarmen och ge mer brådska.
Fiber – dra inte ned för länge
Det är naturligt att tillfälligt minska grovt fullkornsbröd, kli, stora mängder råkost och baljväxter när diarrén är aktiv. Men det är inte bra att fastna i en mycket fiberfattig kost under lång tid, särskilt om du annars har förstoppningsdominerad IBS.
När diarrén börjar lugna sig kan du försiktigt lägga tillbaka mer lösliga fibrer, till exempel havre, kokt potatis, rotfrukter, blåbär, banan och eventuellt psyllium/loppfröskal i låg dos. Lösliga fibrer kan ibland hjälpa till att göra avföringen mer formad, men de ska trappas upp långsamt och med tillräckligt med vätska.
Risavkok – kan testas som skonsam dryck
Om du vill prova ett traditionellt, milt alternativ kan risavkok vara värt att testa. Koka ungefär 1 dl rundkornigt ris i cirka 1 liter vatten med lite salt i ungefär 20 minuter. Sila bort riset och förvara vätskan i kylen. Drick avkoket i små klunkar under dagen. Riset kan du förstås också äta.
Risavkok är ingen behandling av infektion, men kan upplevas lugnande och vara lätt att få i sig när tarmen är orolig.
Vad bör du undvika tillfälligt?
Under en diarréperiod kan det vara klokt att vara försiktig med sådant som ofta sätter fart på tarmen:
kaffe
alkohol
kolsyrade drycker
juice och stora mängder frukt
starka kryddor
friterad och fet mat
stora måltider
sockerfria produkter med sorbitol, mannitol eller xylitol
mycket grovt bröd, kli, råkost och baljväxter
Det betyder inte att allt detta måste undvikas långvarigt. Tanken är att tarmen ska få lugnare arbetsvillkor medan den återhämtar sig.
Probiotika – kan hjälpa vissa, men är inget säkert svar
Probiotika kan hjälpa vissa vid diarré eller IBS, men effekten varierar mycket mellan olika produkter, stammar, doser och personer. Det är därför svårt att ge ett generellt råd om att probiotika “ska” tas.
Om du redan tar probiotika och tycker att det hjälper kan du fortsätta under en begränsad period. Om du inte märker tydlig förbättring efter några veckor finns det ingen stark anledning att fortsätta. Undvik att samtidigt starta flera nya produkter, eftersom det gör det svårt att veta vad som påverkar magen.
Imodium/loperamid – risk för tvärstopp?
Din oro är förståelig eftersom du i vanliga fall har förstoppningsdominerad IBS. Loperamid, till exempel Imodium, bromsar tarmens rörelser och kan minska diarré och brådska. Det kan ibland vara användbart vid tillfällig diarré, men det ska användas med försiktighet och enligt anvisning.
Du ska inte använda loperamid om du har hög feber, blodig diarré, svår buksmärta, misstänkt allvarlig infektion eller om du känner dig allmänpåverkad. Vid tillfällig diarré ska receptfria loperamidpreparat normalt inte användas mer än kort tid utan vårdkontakt.
Om du är rädd för förstoppning kan du diskutera dosering med apotek eller vården. Ibland kan en lägre eller mer tillfällig dos vara ett alternativ, till exempel inför en nödvändig resa, men det beror på symtomen och om infektion är utesluten eller på väg att läka.
Efter diarré kan förstoppningen komma tillbaka
Efter en diarréperiod är det vanligt att tarmen blir ojämn. Om du äter stoppande mat länge, dricker mindre, rör dig mindre eller använder loperamid kan förstoppningen komma tillbaka. Därför är målet inte att stoppa tarmen helt, utan att gradvis få den stabil.
När avföringen börjar bli mer formad kan du långsamt återgå till din vanliga IBS-kost, med jämna måltider, lagom fiber och tillräckligt med vätska.
När magen behöver återhämtning
Efter en magsjuka kan tarmen vara mer känslig för sådant du annars tolererar. Laktos, fett, kaffe, alkohol, stora portioner och vissa FODMAP-rika livsmedel kan tillfälligt ge mer besvär. Det betyder inte att du utvecklat nya permanenta intoleranser.
Var därför försiktig med att dra stora slutsatser direkt efter en infektion. Ge tarmen tid, återinför mat stegvis och sök vård om det inte fortsätter åt rätt håll.
Sammanfattning
Det är möjligt att magsjukan tillfälligt har triggat diarrébesvär trots att du vanligtvis har förstoppningsdominerad IBS. IBS kan ändra skepnad, och efter en maginfektion kan tarmen vara extra känslig. Men diarré som pågår i mer än två veckor bör följas upp med vården, särskilt efter misstänkt matburen infektion.
Fokusera på vätska, små måltider, mild och tillagad mat, tillfälligt mindre grova fibrer och försiktig återgång till vanlig kost när diarrén lugnar sig. Loperamid kan hjälpa vid okomplicerad diarré, men ska undvikas vid feber, blodig diarré, svår smärta eller allmänpåverkan och bör användas försiktigt om du lätt blir förstoppad.
