Äter goda och onda bakterier samma mat?

Kollagen kolit är inte IBS

Det här är den viktigaste punkten, och den kommer först av en anledning. Kollagen kolit är en form av så kallad mikroskopisk kolit – en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom. Den kännetecknas av långvarig, vattnig och oblodig diarré, och diagnosen ställs genom koloskopi med vävnadsprover, där man under mikroskop ser ett förtjockat kollagenlager under tarmslemhinnan. Just att slemhinnan ser normal ut med blotta ögat, men är förändrad i mikroskop, har gett sjukdomen dess namn.

Detta skiljer kollagen kolit från IBS, som är en funktionell mag-tarmsjukdom utan synlig inflammation. Skillnaden är inte akademisk. Vid kollagen kolit finns en faktisk inflammation att behandla, och det finns läkemedel med dokumenterad effekt. Det bäst studerade är budesonid, en kortison-variant som verkar lokalt i tarmen. Vid lindrigare besvär kan diarrédämpande läkemedel som loperamid provas, och hos en del spelar gallsaltsmalabsorption in, vilket kan behandlas med gallsaltsbindande läkemedel som kolestyramin. Sjukdomen går oftast inte att bota, men prognosen är god och besvären går i de flesta fall att hålla i schack.

En sak i läsarens beskrivning förtjänar särskild uppmärksamhet: viktnedgång. Ofrivillig viktnedgång, liksom trötthet, blod i avföringen, nattliga diarréer och snabbt insjuknande, räknas som varningstecken som alltid bör utredas av vården och inte avfärdas som ”bara magen”. Vid kollagen kolit hänger trötthet och viktnedgång ofta samman med själva diarrén och med näringsförluster, men de bör följas upp medicinskt – inte hanteras på egen hand med kostexperiment.

ANNONS

Finns det ”goda” och ”onda” bakterier?

Nu till själva frågan. Bilden av tarmen som ett slagfält mellan goda och onda bakterier är förförisk men missvisande. I grunden äter tarmbakterier i stor utsträckning samma sorts mat: de kolhydrater, fibrer, skal och hinnor som vi själva inte smälter och bryter ner högre upp i mag-tarmkanalen. Det finns egentligen inga renodlat onda eller goda bakterier. De allra flesta påverkar tarmens funktion och vår hälsa på olika och ofta sammansatta sätt, beroende på sammanhang, balans och vilka andra bakterier som finns där.

Tarmbakterierna fyller flera viktiga uppgifter. De hjälper till att bryta ner och ta upp näringsämnen, de samspelar med immunförsvaret, de stimulerar tarmrörelser och bidrar till att bygga upp och underhålla tarmslemhinnan. När de jäser fibrer och oabsorberade kolhydrater – däribland FODMAPs – bildas bland annat vitaminer och kortkedjiga fettsyror som tarmen behöver, men också gaser.

Sanningen är att vi vet förvånansvärt lite om hur en ”optimal” tarmflora ser ut. Tarmflorans sammansättning varierar kraftigt mellan individer och påverkas av kost, gener, stress och sjukdom. Vi vet att den ser olika ut hos olika människor, men exakt hur den idealiska floran ser ut – eller hur man säkert äter sig till den – kan ingen säga idag. Föreställningen att man skulle kunna ”svälta ut” onda bakterier och sedan bygga upp floran på nytt enligt en plan är därför mer en tilltalande metafor än ett vetenskapligt belagt tillvägagångssätt.

Vad innebär low FODMAP – och hur väl passar det vid kollagen kolit?

Att äta mat med låg FODMAP-halt innebär att tarmbakterierna får mindre substrat att jäsa, vilket hos en del kan dämpa gaser och vissa symtom, åtminstone på kort sikt. Det är dock värt att vara tydlig med kunskapsläget: low FODMAP är framför allt studerat vid IBS, inte vid kollagen kolit. Det stöd som finns för metoden vid mikroskopisk kolit är svagt och i hög grad överfört från IBS-forskningen snarare än byggt på goda studier av just detta tillstånd. Vid kollagen kolit är det den medicinska behandlingen som har den dokumenterade effekten – inte FODMAP-restriktion.

Det här är en av flera anledningar till att vi på alltomibs.se aldrig rekommenderar FODMAP-restriktion som en allmän strategi. Metoden är inte ofarlig att använda på egen hand. FODMAPs fungerar som näring – prebiotika – för flera nyttiga tarmbakterier, och en restriktiv kost som dras för långt och hålls för länge kan utarma och ensidiggöra tarmfloran. Det mest konsekventa fyndet i studier av FODMAP-restriktion är en minskning av bifidobakterier, som anses viktiga för en frisk tarm. Just därför bör metoden, om den över huvud taget används, vara strikt tidsbegränsad och genomföras under handledning av en dietist. Den lämpar sig illa att tillämpa slarvigt och på egen hand – och det gäller i synnerhet en person med en inflammatorisk tarmsjukdom och pågående viktnedgång, där näringsintaget redan är en känslig fråga.

Att vara vegan och samtidigt undvika FODMAPs

Här pekar läsaren själv på ett reellt problem. Det är i praktiken mycket svårt att vara vegan, undvika FODMAPs och samtidigt få i sig tillräckligt av alla näringsämnen. Baljväxter – bönor, ärtor, linser – hör till de mest FODMAP-rika livsmedlen, men de är också centrala proteinkällor i en vegansk kost och bör inte uteslutas lättvindigt. För en person som redan går ner i vikt vore en bred uteslutning av baljväxter dessutom direkt olämplig.

Att det är läsaren själv som lyfter risken för näringsbrist är ett gott tecken – det är precis rätt sak att vara uppmärksam på. En förnuftigare väg än att helt utesluta hela livsmedelsgrupper är att försöka identifiera de enskilda livsmedel som ger mest besvär och minska just dem, snarare än att stryka allt på en gång. Portionsstorleken har ofta större betydelse än man tror; samma livsmedel kan tolereras väl i liten mängd men ge besvär i stor. Och för baljväxter kan blötläggning över natten i kallt vatten och noggrann sköljning före tillagning minska en del av de jäsbara ämnena.

Eftersom kombinationen vegankost, inflammatorisk tarmsjukdom och viktnedgång är komplex, är detta ett läge där en dietist gör verklig nytta – inte som en formalitet, utan för att hjälpa till att lägga upp en kost som både dämpar symtom och tryggar näringsintaget.

Praktiska tips för dig som är vegan med känslig mage

Generellt, och med reservationen att det här inte ersätter individuell rådgivning, brukar följande kunna underlätta matsmältningen:

Tugga noggrant och ge måltiden tid. Tillaga grönsakerna – koka, ugnsbaka eller woka – hellre än att äta stora mängder råkost. Hacka och skala maten för att hjälpa matsmältningen på traven. Välj gärna bär framför stora mängder frukt. Ät hellre små portioner ofta än få och stora måltider. Var försiktig med starkt lösande livsmedel som torkad blötlagd frukt. När det gäller spannmål kan surdegsbakat bröd, kokt ris eller majspasta vara skonsammare än stora mängder fullkornsbröd och pasta.

Vid kollagen kolit finns det inga särskilda generella kostråd utöver att hålla vätskebalansen uppe – drick rikligt, gärna minst ett par liter om dagen, särskilt under perioder med mycket diarré. Sådant som ofta förvärrar diarré och kan vara värt att dra ner på är starkt kryddad mat, mycket fet kost, kolsyrade drycker, alkohol och kaffe.

Sammanfattningsvis

Goda och onda bakterier äter i hög grad samma mat, och själva uppdelningen i goda och onda är en förenkling. Tanken att svälta tarmen för att rensa bort skadliga bakterier har inget tydligt vetenskapligt stöd. Men det viktigaste i läsarens fall är att kollagen kolit är en inflammatorisk tarmsjukdom, inte IBS, och att den har en egen, dokumenterad medicinsk behandling. FODMAP-restriktion är svagt underbyggt vid just detta tillstånd, kan vara problematiskt för tarmfloran om det dras för långt, och är särskilt vanskligt att laborera med på egen hand när man samtidigt är vegan och går ner i vikt. Vägen framåt går via den behandlande läkaren – och gärna en dietist – snarare än via egna uteslutningsförsök.