Yoga och IBS – lovande, men evidensen är ännu begränsad

Den svenska pilotstudien

PerJohan Lindfors, gastroenterolog och överläkare vid Sollentuna Specialistklinik samt forskare vid Karolinska institutet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, undersökte om ashtanga yoga kan ha effekt vid IBS. Intresset väcktes av att flera patienter berättat att yoga lindrat deras besvär.

I pilotstudien deltog 14 personer med IBS-diagnos som under tio veckor utövade ashtanga yoga, med en kombination av gruppträning och hemmaträning. Passen bestod av yogarörelser följda av andnings- och avslappningsövningar. Resultaten var uppmuntrande: deltagarna uppvisade positiva effekter på IBS-symtom och på ångesten kopplad till mag-tarmbesvär, och dessa effekter kvarstod vid en uppföljning sex månader senare. Nio av tio deltagare uppgav att de skulle rekommendera yoga som behandling.

Pilotstudien var dock liten och saknade kontrollgrupp – det betyder att vi inte kan veta hur mycket av förbättringen som berodde på yoga specifikt, och hur mycket som berodde på exempelvis uppmärksamhet, regelbundenhet och förväntan. Lindfors planerade att följa upp med en större randomiserad studie, men någon publicerad uppföljning i den formen har ännu inte identifierats.

ANNONS

Vad säger den samlade forskningen?

En meta-analys från 2025 gick igenom elva randomiserade kontrollerade studier med sammanlagt 535 patienter och tittade på yogans effekt vid IBS. De flesta av de ingående studierna visade positiva effekter på symtom, välmående och livskvalitet. Men analysen är ärlig med sina begränsningar: studierna var metodologiskt heterogena, risken för bias var hög i flera av dem, och kontrollgrupperna varierade. Slutsatsen var att yoga inte kan rekommenderas som behandling för IBS förrän ytterligare väldesignade storskaliga studier genomförts.

Det är ett mönster som är bekant från forskning om andra icke-farmakologiska interventioner vid IBS: enskilda studier och pilotstudier visar ofta positiva resultat, men de håller inte alltid för en kritisk granskning av metodiken. Det handlar framför allt om att det är svårt att skilja effekten av behandlingen i sig från den allmänna nyttan av att delta i något strukturerat och få uppmärksamhet.

Varför yoga ändå är intressant

Det finns ändå goda skäl att se yoga som ett rimligt komplement för den som vill testa det. Yoga kombinerar tre saker som var och en har stöd vid IBS: fysisk aktivitet, andningsövningar och avslappning. Den fysiska rörelsen stimulerar tarmens motilitet. Andningsövningar kan dämpa stressresponsen och aktivera det parasympatiska nervsystemet, som bromsar tarmens överstimulering. Och den mentala komponenten – att vara närvarande, fokuserad på andningen och rörelsen – liknar de mekanismer som studeras vid mindfulness.

Till skillnad från till exempel KBT är yoga relativt lätt att komma igång med på egen hand, kräver inga särskilda resurser och kan anpassas till dagsformen. Det är också en aktivitet man kan fortsätta med – 80 procent av deltagarna i Lindfors studie hade fortsatt med yoga regelbundet sex månader senare.

Vad är ashtanga yoga?

Yoga är en tusenårig indisk tradition med många olika stilar och inriktningar. Ashtanga yoga är en fysiskt krävande form där rörelser och positioner utförs i en bestämd ordning, synkroniserade med andningen i ett kontinuerligt flöde – det som kallas vinyasa. Det är mer konditionskrävande än lugn hathayoga, men innehåller samma betoning på andning och närvaro.

Sammanfattning

Yoga, och ashtanga yoga i synnerhet, ger lovande signaler som lindring vid IBS. Den kombinerar fysisk aktivitet, andning och avslappning på ett sätt som angriper flera av de mekanismer som är relevanta vid IBS. Men evidensen är ännu begränsad: de studier som finns är för metodologiskt svaga för att yoga ska kunna rekommenderas som en etablerad behandling. Det hindrar inte att prova det som ett komplement – men med rimliga förväntningar och utan att ersätta etablerad vård.