Probiotika vid IBS – vilken sort är bäst?

Svar från dietisten

Det korta svaret är att det i dag inte går att rekommendera en specifik probiotika som “bäst” vid IBS. Probiotika är ett mycket brett område. Olika produkter innehåller olika bakteriesläkten, arter, stammar, kombinationer och doser. Det gör att man inte kan dra säkra slutsatser från “probiotika” som grupp till en enskild produkt i butik.
För vissa personer med IBS kan en viss produkt möjligen ge mindre gaser, uppblåsthet eller buksmärta. För andra märks ingen skillnad alls, och en del kan till och med få mer gaser eller obehag i början. Därför bör man vara kritisk, systematisk och inte lägga stora pengar på produkter som inte ger tydlig nytta.

Tarmfloran är ett komplext ekosystem

I tarmen finns mycket stora mängder bakterier och andra mikroorganismer. Tidigare har man ofta sagt att tarmbakterierna väger 1,5–2 kilo och att det finns fler bakterier än celler i kroppen. I dag brukar man vara mer försiktig med exakta siffror, men poängen kvarstår: tarmfloran är omfattande och biologiskt viktig.
Tarmbakterier deltar bland annat i nedbrytning av vissa kolhydrater, produktion av kortkedjiga fettsyror, samspel med immunförsvaret och skydd mot oönskade mikroorganismer. Men tarmfloran är inte bara en enkel kamp mellan “goda” och “onda” bakterier. Den fungerar mer som ett ekosystem där effekten av en bakterie beror på sammanhanget, kosten, miljön i tarmen och vilka andra bakterier som finns där.
Det är också därför probiotika vid IBS är svårt. Vi vet inte exakt hur en “perfekt” tarmflora ser ut för en viss individ, och det finns inte enkla konsumenttester som säkert visar vilken bakteriestam just du behöver.

Vad är probiotika?

Probiotika brukar definieras som levande mikroorganismer som, när de ges i tillräcklig mängd, kan ge en hälsovinst för värden. I praktiken används ordet ofta om kapslar, tabletter, droppar eller livsmedel med tillsatta bakteriekulturer.
Vanliga bakterier i produkter är olika arter av Lactobacillus och Bifidobacterium. Men det viktiga är inte bara släktet, utan den exakta stammen. Två produkter som båda innehåller laktobaciller kan alltså vara helt olika.
Det är därför svårt att svara på frågan “ska jag välja bifidobakterier eller laktobaciller?” på ett generellt sätt. Effekten är stamspecifik och beror också på dos, produktkvalitet och dina symtom.

ANNONS

Vad säger forskningen om probiotika vid IBS?

Det finns många studier om probiotika vid IBS, men resultaten är spretiga. Vissa studier visar små förbättringar av globala IBS-symtom, buksmärta, gaser eller uppblåsthet. Andra visar ingen tydlig effekt.
En viktig förklaring är att studierna använder olika produkter, olika bakteriestammar, olika doser, olika behandlingstid och olika patientgrupper. IBS är dessutom inte en enda sjukdomsbild. IBS-D, IBS-C och IBS-M kan ha olika mekanismer och olika symtom.
Det gör att riktlinjerna är försiktiga. ACG:s IBS-riktlinje avråder från probiotika för behandling av globala IBS-symtom, eftersom evidensen bedöms som mycket låg. AGA:s riktlinje om probiotika anger att det saknas tillräckligt underlag för att rekommendera probiotika vid IBS. Andra riktlinjer är något mer öppna, men även där framhålls osäkerheten.
För en person med IBS betyder det: probiotika är inte en självklar behandling, och det finns ingen säker “bästa sort”.

Livsmedel eller kapslar – vad är mest naturligt?

Probiotika i kapslar eller tabletter är inte “kemiskt framställda” i betydelsen att bakterierna skulle vara syntetiska. De innehåller också levande mikroorganismer, men i en mer koncentrerad och standardiserad form.
Livsmedel med levande bakteriekultur kan till exempel vara yoghurt, fil, kefir eller fermenterade produkter. Fördelen är att du också får ett livsmedel, inte bara ett tillskott. Nackdelen är att det kan vara svårare att veta exakt vilka bakteriestammar och mängder du får i dig.
För personer med IBS finns ytterligare en sak att tänka på: fermenterade livsmedel kan ibland innehålla FODMAP eller andra ämnen som ger gaser och uppblåsthet. Kefir, yoghurt, surkål, kimchi eller kombucha passar därför inte alla magar, även om de marknadsförs som bra för tarmfloran.

Hur testar man probiotika på ett rimligt sätt?

Om du vill prova probiotika är rådet du fick rimligt: testa en produkt i taget och utvärdera systematiskt. Men var tydlig med vad du ska mäta. Gör så här:

• Välj en produkt i taget.
• Använd den dagligen enligt produktens anvisning.
• Testa i cirka fyra veckor.
• Ändra inte flera andra saker samtidigt.
• Följ upp symtom som gaser, uppblåsthet, smärta och avföringsmönster.
• Avsluta om du inte märker tydlig förbättring. Fortsätt inte bara “för säkerhets skull” om effekten uteblir.

Det är bättre att göra en tydlig prövning än att samla flera produkter samtidigt. Om du tar två eller tre olika preparat på en gång blir det nästan omöjligt att veta vad som hjälper, eller vad som förvärrar symtomen.

När ska man sluta?

• Sluta om du får tydligt mer gaser, smärta, diarré, förstoppning eller obehag som inte går över efter en kort invänjningsperiod.
• Sluta också om du efter fyra veckor inte kan se någon tydlig förbättring.
• Probiotika kan bli dyrt. Om du inte märker skillnad finns det ingen anledning att fortsätta.
• Personer med nedsatt immunförsvar, svår sjukdom, central venkateter eller särskild infektionskänslighet bör inte börja med probiotika utan att först prata med vården.

Probiotika, FODMAP och tarmflora – den viktiga motsägelsen

Det är vanligt att personer med IBS får höra två saker samtidigt: att de ska förbättra tarmfloran med probiotika och att de ska minska FODMAP för att få mindre gaser och uppblåsthet. Här finns en viktig motsägelse. Många FODMAP-rika livsmedel innehåller fermenterbara kolhydrater som tarmbakterier använder som näring. När bakterierna bryter ned dessa kolhydrater kan gas bildas, men också kortkedjiga fettsyror och andra gynnsamma metaboliter.
Om man långvarigt minskar fermenterbara kolhydrater samtidigt som man försöker tillföra bakterier via probiotika blir resonemanget biologiskt tveksamt. Man försöker då lägga till bakterier, men minskar samtidigt den mat många bakterier behöver för att växa och fungera. Det betyder inte att alla FODMAP-rika livsmedel fungerar för alla med IBS. Men det betyder att låg-FODMAP inte bör användas slentrianmässigt eller långvarigt utan återintroduktion och dietiststöd.

Vad kan vara viktigare än probiotika?

För många med IBS ger mer grundläggande åtgärder större chans till stabil förbättring än att jaga rätt bakteriestam. Det kan handla om regelbundna måltider, lagom stora portioner, anpassad fibermängd, behandling av förstoppning eller diarré, fysisk aktivitet, sömn och att minska stress kring måltider.
Det kan också vara klokt att se över sådant som ökar gaser och uppblåsthet: stora portioner, kolsyrade drycker, tuggummi, sockeralkoholer som sorbitol och mannitol, mycket lök, kål, bönor eller stora mängder kaffe.
Probiotika kan testas, men bör inte bli huvudstrategin om andra grundläggande delar inte fungerar.

Sammanfattning

Probiotika vid IBS är ett område med mycket forskning men osäkra praktiska råd. Vissa produkter kan möjligen hjälpa vissa personer, men effekterna är ofta små och det går inte att säga vilken probiotika som är bäst vid IBS.
Om du vill prova: testa en produkt i taget, varje dag i cirka fyra veckor, och fortsätt bara om du märker tydlig förbättring. Välj inte produkt utifrån allmänna löften om “god tarmflora”, utan var kritisk och följ dina egna symtom. Probiotika är inte en självklar IBS-behandling. För många är det viktigare att hitta en hållbar kost och vardagsrutin än att lägga pengar på bakterietillskott med osäker effekt.