Probiotika vid IBS – hjälper det eller inte?

Varför är probiotika intressant vid IBS?

Det pågår mycket forskning om tarmflorans betydelse för hälsan, inte minst vid funktionella mag-tarmsjukdomar som IBS. Studier har visat att personer med IBS som grupp kan ha en tarmflora som skiljer sig från friska personer. Det betyder inte att tarmfloran ensam orsakar IBS, men den kan vara en del av samspelet mellan tarmen, immunsystemet, nervsystemet och hjärnan.

Teoretiskt skulle probiotika kunna påverka symtom som uppblåsthet, gaser och oregelbunden tarmfunktion. Vissa studier har också visat förbättring av enskilda IBS-symtom. Problemet är att resultaten inte är tillräckligt tydliga för att man ska kunna säga vilken produkt, bakteriestam, dos eller behandlingstid som fungerar bäst – eller för vem.

Varför är det så svårt att rekommendera probiotika?

Probiotika är inte en enda behandling. Det är ett samlingsnamn för produkter som kan innehålla helt olika bakterier, jästsvampar, doser och kombinationer. Probiotika kan säljas som kapslar, pulver, droppar, yoghurt, fil, juice eller andra livsmedel.

ANNONS

Det gör forskningen svårtolkad. En studie på en viss bakteriestam säger inte automatiskt något om en annan produkt på marknaden. Två probiotiska produkter kan se liknande ut för konsumenten men vara biologiskt helt olika.

Det är också stor variation mellan personer med IBS. En person med diarrébetonad IBS kan ha andra besvär och mekanismer än en person med förstoppningsbetonad IBS. Därför är det osannolikt att en och samma probiotiska produkt skulle fungera lika bra för alla.

Vad säger forskningen?

Forskningsläget är splittrat. Vissa sammanställningar har sett möjliga positiva effekter av probiotika vid IBS, men resultaten är osäkra och svåra att översätta till praktiska rekommendationer. Den amerikanska gastroenterologiska riktlinjen från ACG föreslår till och med att man inte använder probiotika mot globala IBS-symtom, eftersom evidensen bedöms vara mycket svag.

Det betyder inte att varje enskild person som upplever förbättring har “fel”. Det betyder att forskningen inte ger tillräckligt stabilt stöd för att säga att probiotika är en generell behandling vid IBS.

Se upp med andra ingredienser

Personer med IBS som köper probiotika bör också titta på vad produkten mer innehåller. Vissa produkter innehåller ingredienser som i sig kan ge gaser, uppblåsthet eller lös mage hos känsliga personer.

Exempel är:

• inulin
• FOS/fruktooligosackarider
• kostfiber
• laktos
• fruktos
• sorbitol
• xylitol

Det gör att en produkt som marknadsförs för magen i praktiken kan förvärra symtomen hos vissa med IBS. Besvären behöver då inte bero på bakterierna i sig, utan på övriga ingredienser.

Probiotika och låg-FODMAP – en motsägelse att tänka på

Det finns också en viktig motsägelse i hur många resonerar kring IBS, tarmflora och probiotika. Samtidigt som probiotika marknadsförs som ett sätt att tillföra “goda bakterier”, rekommenderas låg-FODMAP-kost ofta som ett sätt att minska gaser och uppblåsthet. Problemet är att den restriktiva fasen i låg-FODMAP innebär att man minskar intaget av flera fermenterbara kolhydrater – alltså ämnen som många tarmbakterier använder som näring.

Med andra ord: det är tveksamt att först försöka “svälta” delar av tarmfloran genom en hårt begränsad kost, och sedan köpa probiotiska bakterier som kanske ändå inte får rätt förutsättningar att växa till. Det betyder inte att alla kolhydrater passar alla med IBS, men det visar varför förenklade råd om både låg-FODMAP och probiotika kan bli problematiska.

För den som har IBS bör fokus därför inte ligga på att jaga bort enskilda livsmedel eller köpa nya bakterier på måfå, utan på en långsiktigt hållbar kost som fungerar i vardagen och inte gör tarmfloran fattigare i onödan. Restriktiva kostmetoder bör, om de används alls, vara tidsbegränsade och ske med dietiststöd.

Ska man prova probiotika vid IBS?

Det går inte att ge en generell rekommendation om probiotika vid IBS. Den som ändå väljer att prova bör vara kritisk, välja en tydligt märkt produkt och inte fortsätta i månader om ingen tydlig förbättring märks.

Ett vanligt råd i vissa riktlinjer är att den som provar probiotika bör utvärdera effekten efter ungefär fyra veckor. Om man inte märker någon förbättring finns det liten anledning att fortsätta med samma produkt.

Samtidigt bör man vara försiktig med att gå vidare och prova produkt efter produkt. Marknaden är stor, evidensen är svag och det är lätt att lägga mycket pengar på något som inte ger tydlig nytta.

Slutsats: probiotika är intressant, men inte en säker IBS-behandling

Probiotika är ett intressant forskningsområde, särskilt eftersom tarmfloran sannolikt spelar roll vid IBS. Men i dagsläget vet vi för lite för att kunna rekommendera probiotika som generell behandling. Det saknas tydliga svar om vilka bakteriestammar som fungerar, vilka patienter som kan ha nytta, vilken dos som krävs och hur länge behandlingen ska pågå.

För den som har IBS är det därför klokt att se probiotika som ett osäkert område, inte som en självklar lösning. Det viktigaste är fortfarande att få en korrekt diagnos, förstå sina symtom och utgå från åtgärder med bättre stöd.