Tarmkäxet: har du koll på vad det är?

Vad är tarmkäxet?

Tarmkäxet, också kallat mesenterium, är ett veck av bukhinnan som fäster delar av tarmen vid den bakre bukväggen. Genom tarmkäxet löper blodkärl, lymfkärl och nerver till och från tarmen.

Det intressanta med forskningen från 2016 var inte att tarmkäxet fanns – det har anatomiker känt till mycket länge – utan att man började beskriva det på ett nytt sätt. Tidigare sågs mesenteriet ofta som en mer uppdelad struktur, bestående av flera separata delar. Forskargruppen vid University Hospital Limerick argumenterade i stället för att tarmkäxet bör förstås som ett sammanhängande organ.

Denna omklassificering fick stor uppmärksamhet, inte minst eftersom den kopplades till uppdateringar i den välkända anatomiboken Gray’s Anatomy. På så sätt blev tarmkäxet ett exempel på att även grundläggande anatomi kan utvecklas när ny teknik och nya sätt att tolka kroppen tillkommer.

ANNONS

Vad gör tarmkäxet?

Tarmkäxet har flera praktiska funktioner. Det hjälper till att hålla tunntarmen och delar av tjocktarmen på plats i bukhålan, samtidigt som tarmen fortfarande kan röra sig. Det fungerar också som en väg för blodkärl, lymfkärl och nerver som försörjer tarmen.

Dessutom innehåller tarmkäxet fettvävnad och immunceller, vilket gör att det sannolikt har betydelse för både ämnesomsättning, immunförsvar och inflammatoriska processer i buken. Forskningen kring tarmkäxet har därför blivit intressant även för förståelsen av vissa mag-tarmsjukdomar.

När professor J. Calvin Coffey och kollegan D. Peter O’Leary sammanfattade kunskapsläget i The Lancet Gastroenterology & Hepatology 2016 var en central poäng att anatomin först måste beskrivas korrekt innan man fullt ut kan förstå funktionen. När man väl ser tarmkäxet som ett sammanhängande organ blir nästa steg att undersöka vilka sjukdomar som kan vara kopplade till det.

Varför spelar det någon roll?

Vid första anblick kan det låta som en ganska akademisk fråga om tarmkäxet ska kallas organ eller inte. Men klassificeringen kan ha praktisk betydelse. Om tarmkäxet betraktas som ett eget organ blir det lättare att studera dess roll vid sjukdomar, kirurgi och inflammation.

Det kan till exempel vara relevant vid inflammatoriska tarmsjukdomar, tarmkirurgi, cancerkirurgi och andra tillstånd där blodförsörjning, lymfflöde, immunaktivitet och fettvävnad kring tarmen spelar roll. Däremot ska man vara försiktig med att dra för stora slutsatser: att tarmkäxet fått ökad uppmärksamhet betyder inte att man därmed har hittat en enkel förklaring till vanliga funktionella mag-tarmbesvär som IBS.

För personer med IBS är tarmkäxet främst intressant som en del av den större bilden av hur komplex mag-tarmkanalen är. Tarmen är inte bara ett rör där maten passerar, utan ett organområde med nervsystem, immunförsvar, kärlförsörjning, mikrobiologi och mekaniska strukturer som samverkar.

Ett ”nytt organ” – men inte en ny kroppsdel

När nyheten spreds i media beskrevs tarmkäxet ofta som ett “nytt organ”. Det är begripligt, men lite förenklat. Tarmkäxet var inte nytt i kroppen, och det var inte heller okänt för anatomer. Det nya var snarare att man började se strukturen som sammanhängande och tillräckligt distinkt för att kunna klassificeras som ett organ.

Det gör upptäckten intressant, men också lätt att missförstå. Den betyder inte att människokroppen plötsligt fick ett extra organ, utan att en redan känd anatomisk struktur fick en ny medicinsk betydelse. Just därför är tarmkäxet ett bra exempel på hur medicinsk kunskap utvecklas: ibland genom helt nya upptäckter, men ibland genom att gamla observationer sätts in i ett nytt sammanhang.