Sjukskrivning vid IBS: Vad gäller?

Vad säger Socialstyrelsen om sjukskrivning vid IBS?

Som ett led i att (som de själva uttrycker det) skapa en enhetlig och rättssäker sjukskrivningsprocess gav Socialstyrelsen 2007 ut ett så kallat försäkringsmedicinskt beslutsstöd. Beslutsstödet är uppdelat i två delar, där den ena handlar om mer generella principer för sjukskrivning medan den andra innehåller rekommendationer om bedömning av arbetsförmåga och lämpliga sjukskrivningstider för olika diagnoser. Socialstyrelsen arbetar kontinuerligt med att förbättra det försäkringsmedicinska beslutsstödet och det är alltid den senaste versionen som visas i läkarintyget (Webcert).

I en tidigare version av riktlinjerna för IBS (daterad 2010-06-15) fanns bland annat kortfattade skrivelser som att ”Colon irritabile ger sällan så intensiva besvär att arbetsförmågan påverkas”, att besvären efter eventuell medicinering med bulkmedel ”brukar avklinga inom några dagar”, att de ”kan återkomma mer eller mindre ofta bland annat beroende på patientens stresskänslighet och förändringar i livssituationen” samt att tillståndet var ”överrepresenterat bland patienter med samtidiga psykiska besvär”. Många med IBS-besvär känner inte igen sig i detta, och som tur är har skrivningen delvis utvecklats sedan dess.

Vägledning om sjukskrivning

För IBS (diagnoskod K58) finns i dag följande vägledning. Vid medelsvår irritabel tarm rekommenderas ingen sjukskrivning utöver någon eller några dagar inom ramen för egen sjukanmälan.

ANNONS

I den försäkringsmedicinska informationen betonas att bedömningen alltid måste göras individuellt. Patienter med IBS har vanligtvis inte nedsatt arbetsförmåga. Om patienten upplever att symtomen hindrar arbete behöver orsaker kopplade till aktuella arbetsuppgifter eller till förflyttning mellan hemmet och arbetet analyseras. Patienter med IBS-symtom som hindrar yrkesarbete, eller med symtom som i yrkessituationen är handikappande, är i behov av snabba insatser – och centralt i detta är en tidig och korrekt ställd diagnos.

En kombination av faktorer, till exempel extra kraftiga och långvariga IBS-symtom, samsjuklighet, uttalade psykiska besvär, avsaknad av copingstrategier och oro för annan allvarlig diagnos, kan vara orsak till längre sjukskrivningsbehov. Det bör i så fall klargöras att det är kombinationen som sammantaget utgör grund för behandling och eventuell sjukskrivning. Vid långvarigt sjukskrivningsbehov bör remittering till gastroenterologisk specialistläkare för utredning av tillgängliga behandlingsåtgärder ske.

Symtom, prognos och behandling

IBS är en så kallad funktionell mag-tarmsjukdom – en kombination av buksmärta/bukobehag och avföringsrubbning som varar i mer än sex månader. Andra vanliga symtom är trötthet, sömnstörningar, huvudvärk, ryggvärk eller hjärtklappning, och samsjuklighet med exempelvis ångest, depression, migrän, fibromyalgi och kronisk bäckensmärta är också relativt vanligt. socialstyrelsen

Prognosen är generellt god och diagnosen är inte kopplad till ökad risk för död. På fem års sikt bedöms cirka 20–30 % av patienterna ha så minskade besvär att diagnosen inte längre är relevant. 

Den viktigaste åtgärden är en tydligt ställd diagnos med information om vad den innebär. Eventuell behandling väljs utifrån dominant symtom (buksmärta, gaser, förstoppning, diarré). Antalet farmakologiska behandlingsinsatser bör begränsas till ett åt gången och effekten bör stämmas av enligt överenskommet intervall. För vissa patienter med extra kraftiga IBS-symtom, samsjuklighet eller psykiska symtom kan psykologiska behandlingar vara aktuella. 

IBS-besvär kommer i skov

Perioder/skov med extra uttalade symtom varar normalt i någon eller några dagar. För en minoritet av patienterna, med kraftigare och mer långvariga symtom, kan funktionen vara nedsatt längre tid än en vecka, och aktiva insatser för att minska besvären är då viktiga. 

Eftersom IBS-besvären oftast kommer och går i skov är det framför allt under dessa perioder som det kan vara svårt att klara av arbetet. IBS medför problem med matsmältnings- och avföringsfunktioner såsom uttalade buksmärtor eller svårkontrollerad avföringsträngning, och tillståndet kan även medföra trötthet, sömnstörningar, huvudvärk, ryggvärk eller hjärtklappning. Detta gör att personen får svårigheter att kontrollera avföringen, vilket föranleder behov av närhet till toalett. 

Det är lätt att föreställa sig vilka problem detta kan ställa till med – till exempel för en buss- eller taxiförare som inte sitter nära en toalett. För läkare och andra som bedömer sjukskrivning vid IBS gäller det att göra en individuell bedömning tillsammans med patienten om hur lång tid det är rimligt att det tar innan återgång till arbetet kan ske.