Framtida Läkemedel mot IBS

Kandidater från 2013–2014 och vad som hände

Följande substanser befann sig runt 2013–2014 i fas II eller fas III av kliniska prövningar. Här redovisas även vad som hänt sedan dess.

Rifaximin (Xifaxan) – IBS-D

Rifaximin är ett antibiotikum som sedan tidigare var godkänt för turistdiarré. Det antogs verka vid IBS-D genom att förändra bakteriesammansättningen i tarmen. FDA godkände rifaximin för IBS-D hos vuxna 2015, baserat på tre placebokontrollerade studier. Läkemedlet kan återanvändas vid återfall upp till två gånger. Rifaximin är inte godkänt för IBS i Sverige eller EU, men används i vissa länder för andra indikationer.

Eluxadolin (Viberzi) – IBS-D

Eluxadolin är en blandat mu-opioidreceptoragonist och delta-opioidreceptorantagonist som dämpar tarmrörelserna och minskar visceral smärta. FDA godkände läkemedlet 2015 för IBS-D hos vuxna, baserat på två studier med sammanlagt drygt 2 400 patienter. Eluxadolin är kontraindicerat för personer utan gallblåsa eller med lever- och pankreassjukdom, och klassificerades som ett kontrollerat preparat i USA. Inte godkänt i Sverige eller EU.

ANNONS

Plecanatid (Trulance) – IBS-C

Plecanatid är en guanylatcyklas-C-agonist med liknande verkningsmekanism som Constella/linaklotid, men strukturellt identisk med det naturligt förekommande tarmhormonet uroguanylin. FDA godkände plecanatid för IBS-C 2018, efter ett tidigare godkännande för kronisk idiopatisk förstoppning 2017. Inte godkänt i Sverige eller EU.

Dexloxiglumid (CR2017) – IBS-C

Dexloxiglumid är en CCK-1-receptorantagonist som utvecklades av Rottapharm med förhoppningen att förbättra tarmrörelserna och minska visceral smärta vid IBS-C. Trots fas III-studier visade de amerikanska prövningarna ingen statistiskt säkerställd effekt jämfört med placebo, och utvecklingen lades ned 2003. Dexloxiglumid nådde aldrig marknadsgodkännande. Läs mer i vår separata artikel om dexloxiglumid.

Asimadolin, DDP733, DDP225, LX1033, ASP7147, ibodutant

Dessa substanser – samtliga i fas II eller tidig fas III runt 2013–2014 – har inte nått marknadsgodkännande för IBS och verkar ha lagts ned eller befinna sig i ett vilande stadium utan fortsatt klinisk utveckling.

Nyare kandidater som tillkommit efter 2014

Tenapanor (Ibsrela) – IBS-C

Tenapanor är en NHE3-hämmare (natriumvätejonbytare 3) som godkändes av FDA 2019 för IBS-C hos vuxna. Den verkar genom att minska natriumupptaget i tunntarmen, vilket ökar vätskeinnehållet i tarmen och underlättar tarmtömningen. Tenapanor representerar en ny substanssklass som skiljer sig mekanistiskt från tidigare IBS-C-läkemedel. Inte godkänt i Sverige eller EU.

EBX-102-02 – mikrobiombaserad behandling vid IBS

EBX-102-02 är ett mikrobiombaserat läkemedel under utveckling av det brittiska företaget EnteroBiotix. Preparatet är en standardiserad blandning av mikroorganismer från friska donatorer och befinner sig i fas II-prövningar för IBS. Preliminära data från 2025 visade positiva resultat vid IBS-C, och bolaget planerar en större fas IIb-studie. Behandlingsansatsen – att förändra tarmflorans sammansättning snarare än att enbart lindra enskilda symtom – är ett av de mest intressanta nya spåren inom IBS-forskningen, även om substantiella bevis för effekt ännu saknas.

CIN-103 – IBS-D

CIN-103 är ett icke-opioidbaserat litet molekylärt läkemedel under utveckling av CinPhloro Pharma. Det riktar sig mot motilitet, sekretion, smärta och kramper vid IBS-D och befinner sig i en fas II-studie. Substansen undersöks som ett potentiellt alternativ till befintliga spasmolytika, med förhoppningen om färre biverkningar.

Läkemedel godkända i andra delar av världen

Utöver de substanser som genomgått kliniska prövningar mot ett brett godkännande finns ett antal läkemedel som är godkända i USA eller Japan men inte i Sverige eller EU. I USA finns Amitiza (lubiproston) för IBS-C och Lotronex (alosetron) för svår IBS-D hos kvinnor under 65 år – båda med tydliga användningsrestriktioner och krav på speciell förskrivningsbehörighet. I Japan marknadsförs Irribow (ramosetron) för IBS-D. Läs mer om dessa läkemedel i separata artiklar på alltomibs.se.

Sammanfattning och nuläge

Av de substanser som listades som framtida kandidater runt 2013–2014 har tre nått marknadsgodkännande i USA: rifaximin (2015), eluxadolin (2015) och plecanatid (2018). Ingen av dem är godkänd för IBS i Sverige eller EU. Tenapanor (2019) tillkom som ytterligare ett FDA-godkänt alternativ för IBS-C. Nyare kandidater som EBX-102-02 och CIN-103 befinner sig fortfarande i tidiga prövningsfaser.

I Sverige är Constella (linaklotid) alltjämt det enda IBS-specifika läkemedlet på marknaden. Behandling av IBS i svensk vård bygger i övrigt på symtomlindrande läkemedel godkända för andra tillstånd, kostanpassning, motion och i utvalda fall psykologiska behandlingar.