Om Rifaximin för behandling av IBS

Vad är rifaximin?

Rifaximin är ett antibiotikum med ursprung i antibiotikagruppen rifamycin. En viktig egenskap är att det absorberas i mycket liten utsträckning i kroppen – när det tas som tablett utövar det sin effekt framför allt lokalt i mag-tarmkanalen, med minimal systemisk påverkan. Det gör att biverkningar och risken för antibiotikaresistens utanför tarmen bedöms som lägre än för systemiska antibiotika.

Rifaximin har funnits på marknaden sedan 1986 i Italien (under varumärket Normix) och sedan 2005 i USA (under namnet Xifaxan, sålt av Salix Pharmaceuticals under licens från det italienska bolaget Alfa Wassermann). Det används sedan länge för turistdiarré orsakad av Escherichia coli och för att minska risken för återfall av leverinducerad hjärnpåverkan (hepatisk encefalopati, HE).

Varför rifaximin vid IBS?

En teori bakom IBS är att en obalans i tarmfloran – bland annat bakteriell överväxt i tunntarmen (SIBO, Small Intestinal Bacterial Overgrowth) – kan bidra till symtom som gaser, uppblåsthet och diarré. Rifaximin skulle i teorin kunna dämpa denna bakteriella överväxt och därigenom lindra IBS-symtom. Mekanismen är inte fullt klarlagd, men det är den dominerande hypotesen.

ANNONS

Från fas III-studier till FDA-godkännande

Ursprungsartikeln beskrev rifaximin som under fas III-prövning. Det har sedan dess blivit ett godkänt läkemedel. FDA godkände i maj 2015 rifaximin (Xifaxan 550 mg) för behandling av IBS-D hos vuxna, baserat på data från tre fas III-studier (TARGET 1, TARGET 2 och TARGET 3) med sammanlagt fler än 3 000 patienter. Studierna visade att rifaximin förbättrade avföringskonsistensen och minskade buksmärtan, och att effekten kvarstod vid retreatment vid återfall. Behandlingen är ett kursformat på upp till 2 × 14 dagar.

Aktuell status – USA, EU och Sverige

USA: Rifaximin (Xifaxan 550 mg) är godkänt och etablerat för IBS-D. Läkemedlet är fortfarande patentskyddat, men 2025 fick ett generikabolag (Amneal Pharmaceuticals) preliminärt FDA-godkännande för en generisk version – ett tecken på att priser och tillgänglighet kan förändras framöver.

EU och Sverige: Rifaximin är godkänt inom EU för hepatisk encefalopati men inte för IBS-D. I Sverige finns rifaximin inte godkänt för IBS-behandling. Läkemedlet förekommer på svenska apotek för andra indikationer, men förskrivning vid IBS faller utanför godkänd användning.

Biverkningar och antibiotikaresistens

Vanliga biverkningar vid rifaximinbehandling är illamående, gasbildning, magsmärtor och en övergående förhöjning av leverenzymet ALT i blodet. Risken för att utlösa en infektion med Clostridium difficile (en allvarlig tarmstörning som antibiotika kan orsaka) finns, om än lägre än för systemiska antibiotika.

Det är viktigt att betona att rifaximin trots sin lokala verkan är ett antibiotikum. I en tid av tilltagande antibiotikaresistens bör alla antibiotika – även de med lokal verkan – användas restriktivt och enbart när det finns tydliga medicinska skäl. Att använda rifaximin vid IBS utan att detta sker under läkares bedömning och övervakning är olämpligt.

En del av ett bredare perspektiv

Debatten om rifaximin speglar en pågående diskussion om tarmflorans roll vid IBS. Det finns i dag två principiellt olika synsätt: att tillföra bakterier (probiotika) och att minska bakterier (antibiotika). Ingen av dessa strategier är heltäckande, och ingen fungerar för alla. Forskningen om hur tarmfloran påverkar IBS fortsätter, och rifaximin ses av många som ett av flera verktyg för en specifik undergrupp – snarare än en generell IBS-behandling.