Sjukskrivning vid IBS: Vad gäller?

av | Övrigt

Många som lider av IBS upplever att symtomen påverkar ens vardag starkt negativt och ibland till en sådan grad att man har svårt att klara av att arbeta. Men vad gäller egentligen för sjukskrivning vid IBS?

Vad säger socialstyrelsen om sjukskrivning vid IBS?

Som ett led i att (som de själva uttrycker det) skapa en enhetlig och rättssäker sjukskrivningsprocess gav Socialstyrelsen 2007 ut ett så kallat försäkringsmedicinskt beslutsstöd. Beslutsstödet gavs ut i två delar.  Där den ena handlar om mer generella principer för sjukskrivning medan den andra innehåller rekommendationer om bedömning av arbetsförmåga och lämpliga sjukskrivningstider för olika diagnoser.

Sedan 2007 har man vid något tillfälle även gjort mindre justeringar i rekommendationerna. I en tidigare version av riktlinjerna för just IBS från 20100615 som vi har tillgång till (du hittar en kopia av denna i referenserna nedan) fanns bland annat kortfattade skrivelser som…”Colon irritabile ger sällan så intensiva besvär att arbetsförmågan påverkas” ”…och efter eventuell medicinering i form av bulkmedel brukar besvären avklinga inom några dagar.” ”…kan återkomma mer eller mindre ofta bland annat beroende på patientens stresskänslighet och förändringar i livssituationen” ”överrepresenterat bland patienter med samtidiga psykiska besvär”. Många med IBS besvär känner inte igen sig alls i detta och som tur är har man delvis lyckats utveckla denna skrivelse sedan 2010.

Bedömning av arbetsförmåga

För IBS (diagnoskod K58) finns idag istället följande rekommendation för bedömning av arbetsförmåga.

”- Patienter med IBS har vanligtvis inte nedsatt arbetsförmåga. Om patienten upplever att symtomen hindrar arbete behöver orsaker kopplade till aktuella arbetsuppgifter eller till förflyttning mellan hemmet och arbetet analyseras.

Vid perioder/skov med extra uttalade symtom kan arbetsförmågan vara nedsatt i någon eller några dagar inom ramen för egen sjukanmälan.

En kombination av faktorer, t.ex. extra kraftiga och långvariga IBS-symtom. Samsjuklighet, uttalade psykiska besvär, avsaknad av copingstrategier, oro för annan allvarlig diagnos, mm. Kan vara orsak till längre sjukskrivningsbehov. Det bör i så fall klargöras att det är kombinationen som sammantaget utgör grund för behandling och eventuell sjukskrivning.” Från Socialstyrelsens hemsida 20121011

Underlaget

Det underlag som ligger till grund för denna bedömning har blivit utarbetad av följande fyra experter inom området: Pontus Karling, Med dr, Överläkare, Medicincentrum, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå, Magnus Simrén, Professor, Överläkare, Medicinkliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska, Göteborg, Hans Törnblom, Överläkare, Med dr, Gastrocentrum Medicin, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna och Susanna Walter, Med dr, Specialistläkare, Endokrin-Magtarm medicinska kliniken, Universitetssjukhuset, Linköping.

I underlaget kan man bland annat läsa om definitioner av symtom
”IBS är en s.k. funktionell mag-tarmsjukdom – en kombination av buksmärta/bukobehag och avföringsrubbning som varar i mer än 6 månader. Andra vanliga symtom är trötthet, sömnstörningar, huvudvärk, ryggvärk eller hjärtklappning.Samsjuklighet med exempelvis ångest, depression, migrän, fibromyalgi, kronisk bäckensmärta är också relativt vanligt.”
prognos….
”Prognosen är generellt god och diagnosen är inte kopplad till ökad risk för död. På 5 års sikt bedöms ca 20-30 % av patienterna ha så minskade besvär att diagnosen inte är relevant.”
och behandling
”Den viktigaste åtgärden är en tydligt ställd diagnos med information om vad den innebär. Eventuell behandling väljs utifrån dominant symtom (buksmärta, gaser, förstoppning, diarré). Antalet farmakologiska behandlingsinsatser bör begränsas till en åt gången och effekten bör stämmas av enligt överenskommet intervall. För vissa patienter med extra kraftiga IBS-symtom, samsjuklighet eller psykiska symtom kan psykologiska behandlingar vara aktuella.”

IBS-besvär kommer i skov

Det finns även ett avsnitt om så kallad ”Förväntad konsekvens för funktionstillstånd”. I avsnitet blir det beskrivet hur besvären vid IBS egentligen kan påverka arbetssituationen. Eftersom IBS-besvären oftast kommer och går under perioder (så kallade skov) är det framförallt under dessa som det kan vara svårt att klara av arbetet. Skoven kan dock vaiera både i hur länge de varar (en dag till en vecka) och hur ofta de återkommer(från enstaka gånger per år till varje månad).

Det som kan leda till svårigheter att sköta arbete under dessa skov är de uttalade buksmärtorna eller svårkontrollerad avföringsträngning. Det vill säga att man måste rusa på toaletten. Vidare kan besvären ge psykisk belastning och trötthet som i sin tur bl.a. kan leda till koncentrationssvårigheter och minskad uthållighet. Det är ju lätt att föreställa sig vilka problem detta kan ställa till med. För till exempel en buss eller taxiförare som inte sitter bredvid en toalett. För läkare och andra som bedömer sjukskrivning vid ibs gäller det att göra en individuell bedömning tillsammans med patienten om hur lång tid det är rimligt att det tar innan man kan återgå till arbetet.

Kortvariga besvär

Det beskriver också att

Vid beskrivningen av skoven gällande IBS är det normalt kortvariga och mycket sällan varar mer än en vecka. När besvären blir mer långvariga betonar man vikten för olika insatser för att minska besvären. Man anser då inte minst att psykiska symtom då bör bli uppmärksammade och behandlas. Om besvären skulle leda till en långvarig sjukskrivning vid IBS bör remittering till gastroenterologisk specialistläkare för utredning av tillgängliga behandlingsåtgärder ske.

I länkarna nedan kan du läsa om rekommendationerna i sin ursprungsform. Samt ta del av det underlag från svensk gastroenteroligisk förening som ligger till grund för det försäkringsmedicinska beslutsstödet för IBS.

Referenser

ANNONS

SÖK PÅ ALLTOMIBS.se

IBS-enkäten 2020 – hjälp oss att öka kunskapen om IBS

IBS-enkäten 2020 – hjälp oss att öka kunskapen om IBS

Nu är enkäten stängd och vi sammanställer resultatet. Håll utkik, vi presenterar resultaten här på alltomibs.se. Vill du hålla dig uppdaterad, anmäl dig till vårt nyhetsbrev här nedan. Stort tack till alla som valde att besvara enkäten! Första delen av resultaten...

Sök FODMAPs

Sök FODMAPs

Här kan du söka efter livsmedel i FODMAP-listan. Sök efter enskilda livsmedel eller sortera listan efter typ av livsmedel eller vilken nivå av FODMAP de olika livsmedlen innehåller. Här kan du hämta hela listan som pdf. FODMAP (Fermentable...

Kanelbullens dag – hur funkar det när jag har IBS?

Kanelbullens dag – hur funkar det när jag har IBS?

Kanelbullens dag, våffeldagen, fettisdagen... Ja, årets matdagar är många och kanske inte helt lätt för en IBS-mage att förhålla sig till, hur gärna man än vill. Varför hyllas kanelbullen? Kanelbullen kom redan på 20-talet i samband med att råvaror som vetemjöl blev...

IBS-boken: Alla känner någon som har det

IBS-boken: Alla känner någon som har det

Mycket medveten om magen? Människor som ser så friska ut kan väl inte må dåligt? Eller hur svårt kan det va´, det är väl bara att bita ihop?! Känner du igen dig är du långt ifrån ensam. Nu lanserar alltomibs.se ”IBS-boken: Alla känner någon som har det”, en...

IBS-vänliga tips inför våffeldagen

IBS-vänliga tips inför våffeldagen

Våren är i antågande, men det är också ganska exakt nio månader kvar till julafton och man firar att ärkeängeln Gabriel vid den här tiden berättade för Maria att hon blivit gravid, Jungfru Marie Bebådelsedag (i folklig mun också kallad Vårfrudagen). För många av oss...

Sommartårta utan laktos, gluten och socker

Sommartårta utan laktos, gluten och socker

Jordgubbar och grädde hör midsommar till, men kanske kan det bli för mycket av det goda för en IBS-mage. alltomibs.se byter ut gräddtårtan mot en fräsch sommartårta utan laktos, gluten och socker - ett gott alternativ för somriga dagar framöver! Receptet kommer...

Pin It on Pinterest

Share This