Shotta gurkmeja?

av | Övrigt

Efter sommarledigheten har vi på redaktionen laborerat med mat och kickstartat med gurkmeja i shotformat. Gurkmeja hyllas för sina antiinflammatoriska effekter och för att kunna förebygga sjukdomar såsom cancer, Alzeimers, artrit och diabetes. Inspirationen fick vi efter att ha läst Food Pharmacy, bloggen om tarmflora och antiinflammatorisk mat.

Mat + livsstil = inflammation?

Det sägs att vi är vad vi äter, att maten vi äter påverkar vårt mående, något som en IBS-mage säkerligen är väl medveten om. Men kan viss mat till och med hjälpa oss att förebygga sjukdom? Kan man äta sig till en mer välmående tarm? Enligt författarna till Food Pharmacy är det möjligt. Genom att bibehålla en hälsosam livsstil och tänka på vad du äter är det möjligt att förebygga en rad sjukdomar. Precis som att socker och processad mat skulle kunna vara dåligt för kroppen, skulle grönsaker och fibrer kunna göra kroppen frisk.

Inflammation

Inflammation är kroppens försvar mot främmande ämnen såsom bakterier, virus eller toxiner och är ett av kroppens sätt att skydda sig och reparera skador på celler. På så sätt är inflammation något positivt, drabbas man däremot av kronisk inflammation kan det vara skadligt. Vid varje andetag drar vi in syre som hamnar i lungorna, vidare ut i vårt blodomlopp, för att sedan transporteras till våra celler där det omvandlas till energi. Denna process medför också att så kallade fria radikaler bildas. Om de blir för många blir de svåra för kroppen att hantera och celler kan förstöras. Immunförsvaret kan bli överbelastat, vilket kan resultera i kronisk inflammation. I Food Pharmacy tas även vår livsstil upp som något som påverkar produktionen av fria radikaler. Stress, rökning och för lite motion är exempel på faktorer som kan få de fria radikalerna att tillta.

Hjälp din kropp

Hur hjälper man då kroppen att hjälpa sig själv? Så kallade antioxidanter har en oskadliggörande effekt på fria radikaler och skyddar kroppens celler. Antioxidanter bildas i kroppen, men i takt med att vi blir äldre avtar produktionen. I Food Pharmacy betonas vikten av att hjälpa kroppen genom att förse den med antioxidanter via maten, till exempel frukt, bär och grönsaker.

Tarmflora

Tarmfloran, det vill säga de 1,5-2 kilo bakterier som lever i våra tarmar, har hamnat i fokus de senaste åren. Vissa bakterier benämns ofta som ”goda bakterier” då de hjälper till att hålla oss friska, medan andra kan orsaka sjukdom och kallas ofta för ”onda bakterier”. En stor del (80%) av vårt immunförsvar återfinns i tarmarna och många är idéerna om hur man skulle kunna främja en viss tarmflora. Enkelt förklarat är det de goda bakterierna i tarmen man vill gynna för att förhindra inflammation, eftersom de producerar och frisätter antioxidanter från maten vi äter. Stimuleras de onda bakterierna kan det leda till inflammation som istället kan göra att skyddet mot infektion reduceras.

De onda mot de goda

I Food Pharmacy likställs processen i tarmen som ett pågående krig mellan goda och onda bakterier. Tarmfloran består av cirka 100 biljoner goda bakterier av tusentals olika typer som producerar hälsosamma ämnen. Författarna menar att i en utopi finns det en elak bakterie på en miljon goda, vilket dessvärre inte är fallet, mycket på grund av dagens mat(o)vanor.

De goda bakterierna står alltid redo att främja vår hälsa, så länge de får rätt bränsle. Då ökar de i antal och blir till en stark armé redo att slå undan de onda bakterierna och dämpa eventuella inflammationer i kroppen. Finns det inte tillräckligt med föda för de goda dör de ut och med fel bränsle stimuleras de onda bakterierna istället.

Slutsatsen är alltså att skapa rätt miljö för de goda bakterierna så att de växer och har möjlighet att försvara kroppen mot de onda bakterierna så att balansen i tarmfloran upprätthålls, immunförsvaret förstärks och kronisk inflammation reduceras.

Hjälper gurkmeja?

Nja, gurkmeja i all ära, men verkligheten är som så ofta mer komplicerad. Det är många faktorer som påverkar inflammationsprocesser i kroppen. Kanske kan små livsstilsförändringar ta oss ett steg på vägen mot en bättre hälsa. Här har kosten en central roll och det finns mängder av råd över vad vi bör äta för att hålla oss friska. Fibrer och så kallade fermenterbara kolhydrater (FODMAPs) är till exempel av stor betydelse för våra tarmbakterier. Många väljer olika uteslutningsdieter och ”fritt från”-kost, till exempel laktosfritt/glutenfritt, utan att vara överkänsliga eller allergiska, i tron om att de är mer hälsosamma alternativ. Detta är något som börjat ifrågasättas på senare tid. Sveriges Televisions program ”Uppdrag granskning” tar upp att svenskar i hög grad köper laktosfritt, fastän få är intoleranta och vissa forskare menar att det heller inte finns några hälsofördelar med en glutenfri kost.

Om man inte är allergisk/intolerant är det kanske viktigast att äta en så balanserad kost som möjligt. Kanske är vi vad vi äter, men mat påverkar oss på olika sätt och det finns inte en universallösning som passar alla. För dig som lider av IBS är det särskilt viktigt att testa dig fram vad som fungerar. En diet låg på FODMAPs kanske passar någon under korta perioder. Andra mår kanske bättre av att utgå från en antiinflammatorisk kost för att försöka boosta kroppen med nyttigheter som till exempel gurkmeja (shoten var faktiskt godare än förväntat). En tredje person gör något helt annat för att få en bättre magkänsla och en frisk tarmflora. Ibland kanske den där glassen och glädjen av att äta den är viktigare än den risiga magen efteråt.

Länkar

alltomibs.se har tidigare tagit upp tarmflorans betydelse för sjukdomar i mag/tarmkanalen. Vi har även fördjupat oss i huruvida vanliga tillsatser kan orsaka tarmsjukdom. Du kan klicka dig vidare för att lyssna på ett inslag om den trendiga tarmfloran. Vi har skrivit om laktosintolerans och varför viss laktosintolerans skulle kunna vara till vår fördel. Du kan också läsa om problem med gluten och vad som skiljer födoämnesintolerans och födoämnesallergi åt.

 

Referenser:

  • Nertby Aurell, Lina & Clase, Mia. Food Pharmacy. Stockholm: Bonnier Fakta, 2017.

SÖK PÅ ALLTOMIBS.se

Pin It on Pinterest

Share This