Igår (2017-08-29) sände Sveriges radio ett inslag om IBS där de intervjuade Åsa Keita, forskningsingenjör vid institutionen för klinisk och experimentell medicin vid Linköpings Universitet. Hennes forskning inriktar sig på IBS och stöder tankarna om att det finns en fysiologisk orsak bakom sjukdomen.
IBS och dess orsaker
IBS är en relativt vanlig sjukdom och drabbar 15 till 20 procent av oss svenskar. Ändå saknas mycket kunskap om dess orsaker. Man har länge känt till att psykologiska faktorer kan påverka förloppet. IBS har därför tidigare felaktigt setts som en psykosomatisk åkomma. Ny forskning har däremot gett insikter om huruvida det kan finnas en fysiologisk orsak, vilket ger hopp om nya behandlingsmetoder. En orsak skulle till exempel kunna vara inflammatoriska förändringar i tarmens nervsystem. På alltomibs.se kan du läsa flera artiklar som berör orsakerna till IBS.
Forskning om fysiologisk orsak
Forskning.se tar upp studien om hur IBS-tarm skiljer sig från frisk, som visat att personer med IBS har en tarmslemhinna som i högre grad släpper in bakterier jämfört med en frisk tarm. En IBS-tarm reagerar alltså annorlunda på bakterier. Varför dessa problem uppstår är fortfarande ett frågetecken. En del forskning visar att IBS utvecklas på grund av förändringar i samspelet mellan tarmfloran och hjärnan. Tjocktarmen består av flera lager, det första ett slemskikt som skyddar tarmen från bakterier. Nästa lager består av tarmceller, enterocyter, och under dem finns immunceller.
I ovan nämnda studie har just hur genomsläppligt lagret med tarmceller är för bakterier studerats, med hjälp av vävnadsprover från tjocktarmen hos kvinnor med IBS, som jämfördes med kvinnor med friska tarmar. Salmonellabakterien utgör en riskfaktor vid IBS, därför undersökte forskarna hur denna bakterie och tarmslemhinnan interagerade, samt en E.coli-stam.
alltomibs.se har tidigare skrivit om post-infektiös IBS (PI-IBS), den typ av IBS som tros kunna orsakas av en tidigare tarminfektion, som till exempel salmonella. De flesta tillfrisknar helt efter magsjuka eller tarminfektion, men en liten del av de som drabbas verkar kunna få bestående problem i form av PI-IBS. Klicka dig vidare om du vill läsa mer om magsjuka, turistdiarré och PI-IBS.
I studien visade det sig att hos de IBS-sjuka passerade bakterierna slemhinnan dubbelt så snabbt. Av någon anledning är tarmslemhinnan känsligare för bakterier hos IBS-patienterna. Åsa Keita betonar dock att resultatet behöver forskas vidare på, det går inte att direkt tillämpas på verkligheten. Vidare, undersöktes mastceller (immunceller viktiga för immunförsvarets skydd), vilka tycks inneha en viktig roll för regleringen av bakterier som passerar tarmslemhinnan hos både IBS-patienter och friska. Vid IBS verkar denna mekanism dock vara mer aktiv.
Studien publicerades i den vetenskapliga tidskriften Gastroenterology och du hittar studien i sin helhet här.
Vill du lyssna på intervjun med Åsa Keita i P4 Östergötland gör du det här.
