Tarmarnas smaklökar och IBS

Visste du att dina tarmar har ett smaksinne? Runt om i mag- tarmkanalen finns celler (kemosensoriska celler) som kan uppfatta samma grundsmaker som din tunga. Sött, bittert, och umami (salt och surt uppfattas av enklare receptorer/jonkanaler).

Dessa celler fungerar som receptorer (mottagare) som känner av eller “smakar” på innehållet i mag-tarmkanalen (ett slags tarmarnas smaklökar) och skickar därefter vidare olika typer av signaler. Dessa signaler påverkar i sin tur aktiviteten i olika gener men kan även styra frisättning av olika hormon och signalsubstanser*.

Dessa “tarmens smaklökar” är därmed viktiga spelare i kommunikationen mellan tarmkanalen, tarmväggens epitel-, muskel- och nervvävnad samt hjärnan. Genom denna samverkan påverkas mag-tarmkanalens funktion, födointaget och upptaget av näring ur den mat vi äter. Signaler som tas emot av tarmarnas smaklökar kan skickas vidare till munhålan och där påverka hur vi uppfattar smaker och styra våra preferenser för olika föda och därmed vår aptit för stunden.

De olika receptorerna har en varierande känslighet för olika typer av smaker och vår tunga reagerar, som bekant, mycket olika på olika smaker såsom sött och beskt. Receptorerna för beska smaker är mycket känsligare och reagerar starkt och fort medan känsligheten för sötma är relativt låg. Sannolikt har detta haft en stor evolutionär betydelse eftersom det hjälpt oss att undvika olika gifter (som ofta smakar bittert) medan vi kunnat stoppa i oss mycket näring/energi. Detta skulle dock även kunna påverka hur vår mag-tarmkanal reagerar på olika sorters föda idag.

Intresset och kunskapen kring dessa smaklökar har ökat mycket på senare år och man tror sig ha hittat möjliga samband mellan störningar eller anpassningar i smaksinne och sjukdomar såsom diabetes och fetma och nu även för IBS (irritable bowel syndrome/colon irritabile). Vad gäller IBS och tarmens smaklökar så undersöks nu inte minst betydelsen av tarmens förmåga att känna av och reagera på så kallade korta fettsyror (SCFA**).

Korta fettsyror är en produkt av våra tarmbakterier. Genom att använda sig av föda som vi annars har svårt att ta upp eller bryta ner, så kallade FODMAPs*** så får bakterierna energi och producerar samtidigt dessa korta fettsyror och en del gaser bildas samtidigt. De korta fettsyrorna och gaserna ansamlas i tarmkanalen.

Kanske har du läst om low-FODMAP, gluten-fritt och andra dieter som går ut på att mer eller mindre utesluta vissa födoämnen för att hantera IBS besvär. Eventuella effekter av dessa dieter skulle kunna hänga ihop med just tarmens smaklökar.

De effekter som tidigare tillskrivits low-FODMAP dieten är att den minskar osmolariteten på tarminnehållet (dvs dragningskraften av vätska ut i tarmen) vilket i sin tur motverkar en lös mage samt att den svälter tarmfloran som därmed skulle få färre kolhydrater (FODMAPs) att fermentera (“äta”) minskar gasbildningen. Eftersom nervsystemet i en “IBS tarm” anses vara extra känsligt skulle detta då kunna minska risken att uppleva smärtor orsakade av just gaser och tarmrörelser.

Nya forskningsrön tyder dock på att det också skulle kunna ha med just tarmens smaklökar att göra. FODMAPs leder nämligen till ökad produktion av de korta fettsyrorna (SCFAs) vilka i sin tur verkar kunna binda tarmens smaklökar och påverka allt från vätsketransport (genom att påverka transporten av joner) och tarmarnas rörelser (via frisättning av serotonin / 5-HT) till frisättning av hormoner och påverkan på inflammatoriska celler. Ett fel i dessa receptorer för korta fettsyror därmed kunna vara en möjlig förklaring till fördoämnesrelaterade besvär vid IBS.

Att försöka få bort de korta fettsyrorna ur tarmkanalen är dock sannolikt ingen bra idé. De korta fettsyrorna är nämligen mycket viktiga för tarmslemhinnans funktion. 70 % av colonepitelets (inre delen av tarmväggen) energi kommer fån dessa korta fettsyror (smörsyran) och störningar i produktionen av korta fettsyror har kopplats samman med inflammatoriska tarmsjukdomar. Fermenteringen som bland annat pågår i vår blindtarm skapar också på detta sätt en miljö som försvårar för sjukdomsframkallande bakterier att växa till. Även eventuella positiva effekter av probiotika tillskrivs just produktionen av dessa korta fettsyror. Förhoppningsvis kan framtida forskning om tarmens smaklökar och de olika korta fettyrornas betydlese leda fram till nya behandlingar för IBS.

Det går trender i olika dieter och just nu uppmärksammas FODMAP dieten stort i olika medier. IBS kan påverkas av den mat vi äter men kanske i ännu större utsträckning av hur vi äter den. Vi äter ju alla olika och generella kostråd från media och internet leder tyvärr ofta till att många utesluter ett eller flera livsmedel ur kosten helt. Tillfälliga förbättringar relaterade till minskad gasproduktion kan på sikt resultera i en mycket skev kosthållning med ännu fler nya och betydligt allvarligare besvär som följd. Därför rekommenderas FODMAP dieten endast som en tillfällig åtgärd och att man på sikt åter ökar intaget av så kallade FODMAPs.

Det finns till exempel en koppling mellan förvärrad intolerans mot laktos om man väljer att utesluta det helt ur kosten. Detta eftersom laktosen i sig stimulerar vissa bakterier att producera ett enzym som kan bryta ner laktos. Bakterierna kan därför delvis ersätta enzym som vi själva inte kan producera i tillräckligt stor utsträckning. Kruxet är bara att vi då måste mata dem med laktos och inte exkludera det ur kosten. Tvärtemot vad tillverkarna av dyra laktosfria mejeriprodukter säger så kan patienter med laktosintolerans sannolikt istället uppmuntras att införa mer mjölk i sin kost och hitta fram till en nivå som tolereras. (Läs mer om laktosintolerans här).

Det handlar precis som nästan alltid i naturen om balans.Tarmfloran måste kunna ta hand om de delar av födan vi inte kan producera och med hjälp av så kallade FODMAPs producera korta fettsyror som ger energi åt våra tarmepitelceller så att de kan hålla sig starka och friska. Pre- och probiotika kanske kan hjälpa till att hålla tarmarna i gott skick. Vår tarmflora skiljer sig dock åt liksom våra kostvanor och levnadsvanor. Därför är kunskapen ännu för låg om hur vi på individnivå skall kunna manipulera åt rätt håll. Normalt räcker det att se över sin kosthållning i stort och diskutera denna tillsammans med behandlande läkare för att hitta eventuella större avvikelser (till exempel ett överdrivet högt eller lågt fiberintag) och därefter göra vissa mindre anpassningar.

* Signalerna kan till exempel bestå i peptider såsom ghrelin, glucagon, vasoactive intestinal peptide, cholecystokinin, Peptide YY, glucagon-like peptide-1 (GLP-1).
** SCFA Short-Chain Fatty Acids “Korta fettsyror” till exempel propionsyra, ättiksyra och smörsyra.
*** FODMAP, FODMAPs. low-FODMAP: “Fermenterbara, oligosackari, disackarider, monosackarider och (And) Polyoler. Exempelvis fruktos och fruktaner

Publicerat av: alltomibs.se | Redaktör

Referenser

  1. Taste receptors of the gut: emerging roles in health and disease., Depoortere I., Gut. 2013 Oct 16. doi: 10.1136/gutjnl-2013-305112

  2. Aliment Pharmacol Ther. 2008 Jan 15;27(2):93-103. Epub 2007 Oct 23. Review article: lactose intolerance in clinical practice–myths and realities. Lomer MC, Parkes GC, Sanderson JD.

Relaterat innehåll


FODMAP dieten fungerar Down Under!

Äter du som en Australiensare? De vetenskapliga rapporterna som stödjer attFODMAP dieten fungerar i praktiken blir fler och fler, inte minst från Australien. Nyligen publicerades en studie i den vetenskapliga tidskriften Gastroenterology där man visar att…

Läs mer

FODMAP-lista

Efter att vi skrivit artiklar om FODMAP* så har vi på alltomibs.se har fått en del frågor om hur man vet om man äter mat som innehåller mycket FODMAPs. Alla har vi olika matvanor och…

Läs mer