Sjukskrivning vid IBS

ibs_socialstyrelsenMånga som lider av IBS upplever att symtomen påverkar deras vardag starkt negativt och ibland till en sådan grad att man har svårt att klara av att arbeta.

Men vad gäller egentligen för sjukskrivning vid IBS?

Som ett led i att (som de själva uttrycker det) skapa en enhetlig och rättssäker sjukskrivningsprocess gav Socialstyrelsen 2007 ut ett så kallat försäkringsmedicinskt beslutsstöd. Beslutsstödet gavs ut i två delar där den ena handlar om mer generella principer för sjukskrivning medan den andra innehåller rekommendationer om bedömning av arbetsförmåga och lämpliga sjukskrivningstider för olika diagnoser.

Sedan 2007 har man vid något tillfälle även gjort mindre justeringar i rekommendationerna. I en tidigare version av riktlinjerna för just IBS från 20100615 som vi har tillgång till (du hittar en kopia av denna i referenserna nedan) fanns bland annat kortfattade skrivelser som…”Colon irritabile ger sällan så intensiva besvär att arbetsförmågan påverkas” “…och efter eventuell medicinering i form av bulkmedel brukar besvären avklinga inom några dagar.” “…kan återkomma mer eller mindre ofta bland annat beroende på patientens stresskänslighet och förändringar i livssituationen” “överrepresenterat bland patienter med samtidiga psykiska besvär”. Många med IBS besvär känner inte igen sig alls i detta och som tur är har man delvis lyckats utveckla denna skrivelse sedan 2010.

För IBS (diagnoskod K58) finns idag istället följande rekommendation för bedömning av arbetsförmåga.

“- Patienter med IBS har vanligtvis inte nedsatt arbetsförmåga. Om patienten upplever att symtomen hindrar arbete behöver orsaker kopplade till aktuella arbetsuppgifter eller till förflyttning mellan hemmet och arbetet analyseras.

Vid perioder/skov med extra uttalade symtom kan arbetsförmågan vara nedsatt inågon eller några dagar inom ramen för egen sjukanmälan.

En kombination av faktorer, t.ex. extra kraftiga och långvariga IBS-symtom, samsjuklighet, uttalade psykiska besvär, avsaknad av copingstrategier, oro för annan allvarlig diagnos, mm. kan vara orsak till längre sjukskrivningsbehov. Det bör i så fall klargöras att det är kombinationen som sammantaget utgör grund för behandling och eventuell sjukskrivning.” Från Socialstyrelsens hemsida 20121011

Det underlag som ligger till grund för denna bedömning har utarbetas av följande fyra experter inom området: Pontus Karling, Med dr, Överläkare, Medicincentrum, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå, Magnus Simrén, Professor, Överläkare, Medicinkliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska, Göteborg, Hans Törnblom, Överläkare, Med dr, Gastrocentrum Medicin, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna och Susanna Walter, Med dr, Specialistläkare, Endokrin-Magtarm medicinska kliniken, Universitetssjukhuset, Linköping.

I underlaget kan man bland annat läsa om definitioner av symtom
“IBS är en s.k. funktionell mag-tarmsjukdom – en kombination av buksmärta/bukobehag och avföringsrubbning som varar i mer än 6 månader. Andra vanliga symtom är trötthet, sömnstörningar, huvudvärk, ryggvärk eller hjärtklappning.Samsjuklighet med exempelvis ångest, depression, migrän, fibromyalgi, kronisk bäckensmärta är också relativt vanligt.”
prognos….
“Prognosen är generellt god och diagnosen är inte kopplad till ökad risk för död. På 5 års sikt bedöms ca 20-30 % av patienterna ha så minskade besvär att diagnosen inte är relevant.”
och behandling
“Den viktigaste åtgärden är en tydligt ställd diagnos med information om vad den innebär. Eventuell behandling väljs utifrån dominant symtom (buksmärta, gaser, förstoppning, diarré). Antalet farmakologiska behandlingsinsatser bör begränsas till en åt gången och effekten bör stämmas av enligt överenskommet intervall. För vissa patienter med extra kraftiga IBS-symtom, samsjuklighet eller psykiska symtom kan psykologiska behandlingar vara aktuella.”

Det finns även ett avsnitt om så kallad “Förväntad konsekvens för funktionstillstånd”. I denna beskrivs hur besvären vis IBS egentligen kan påverka arbetssituationen. Eftersom IBS-besvären oftast kommer och går under perioder (så kallade skov) är det framförallt under dessa som det kan vara svårt att klara av arbetet. Skoven kan dock vaiera både i hur länge de varar (en dag till en vecka) och hur ofta de återkommer(från enstaka gånger per år till varje månad).

ibs_skov

Det som kan leda till svårigheter att sköta arbete under dessa skov är de uttalade buksmärtorna eller svårkontrollerad avföringsträngning, det vill säga att man måste rusa på toaletten. Vidare kan besvären ge psykisk belastning och trötthet som i sin tur bl.a. kan leda till koncentrationssvårigheter och minskad uthållighet. Det är ju lätt att föreställa sig vilka problem detta kan ställa till med för till exempel en buss eller taxiförare som inte sitter bredvid en toalett. För läkare och andra som bedömer sjukskrivningen gäller det att göra en individuell bedömning tillsammans med patienten om hur lång tid det är rimligt att det tar innan man kan återgå till arbetet.

Det beskrivs också att skoven vid IBS normalt är korvariga och mycket sällan varar mer än en vecka. När besvären blir mer långvariga betonas vikten för olika insatser för att minska besvären. Man anser då inte minst att psykiska symtom då bör uppmärksammas och behandlas. Om besvären skulle leda till ett långvarigt sjukskrivningsbehov bör remittering till gastroenterologisk specialistläkare för utredning av tillgängliga behandlingsåtgärder ske.

I länkarna nedan kan du läsa om rekommendationerna i sin ursprungsform och även ta del av det underlag från svensk gastroenteroligisk förening som ligger till grund för det försäkringsmedicinska beslutsstödet för IBS.

Mer från alltomibs.se


Vill du hjälpa andra genom att berätta om IBS?

Hej! Jag brinner för hälsa och tycker att Mag- och tarmförbundets initiativ till att utse 2012 till IBS-år är jättebra! Då jag gärna vill bidra till att öka kunskapen och minska tabun kring sjukdomen skriver…

Läs mer

Magsjuka, turistdiarré och PI-IBS

Vi har skrivit om diarré i en separat artikel här på alltomibs.se. Här fördjupar vi oss i det som kallas vanlig magsjuka, turistdiarré och den form av IBS som kan kallas PI-IBS (post infektiös IBS),…

Läs mer